The purpous of this master’s thesis is to explore how the swedish public library evolved between 1890-1911, before the state implemented the library reform in 1912. The material used to cunduct the study concists mainly of texts published during the time frame of the thesis in the form of books, booklets and articles from Folkbiblioteksbladet, a journal dedicated to the subject of the swedish public library. Drawing upon Habermas theory of the structural transformation of the public sphere and Bourdieus theories about taste as social distinction and symbolic capital, the thesis seeks to show how the public participated in the evolvement of the public library and which aspects of society that contributed to the public library’s establishment as an institution. The findings are also discussed in relation to previous research of the history of the Swedish public library. In summary, the study shows that the public library evolved as part of a larger aim to educate the masses with help from what was seen as ”good” litterature. It also shows that even though the higher classes decided the premisses for public education and the public library, some of the ideas were shared by the working class despite their different political goals.

The essay deals with adult education from a local perspective more specifically that ofthe IOGT lodge Leon Garnbetta in Varberg. The material that has been used covers a limited period of time, which stretches from 1883 to 1926.This temperance lodge was founded in 1883 and is still active. The essay provides a historical survey of the temperance movement in Sweden and depicts the ideas behind adult educa­tion, but it also gives a more general historical account of the town of Varberg and its popu­lar movements.By studying handwritten records from the lodge it is possible to establish a picture of its work, activities, discussions, its striving for democracy, educational activities and the principles behind these and finally the lodge's own library which was started at an early stage. All these aspects are then treated in a historical and a political context.

The paper is a research of"The Library project", a three-year collaboration project betweenArbetarnas Bildningsforbund, Studieförbundet Vuxenskolan, Sveriges Författarförbund and public libraries at 14 places in Sweden.The goal of the project is to find new forms for collaboration between libraries, authors and organisations for adult eduacation under the motto "two branches of the same education tree".The purpose of this research is to make a close description of the project and also look at the goals anf purposes of the different actors in the project. The main thought is that the different goals and purposes have caused at least some of the problems in the project.

The aim of this Master’s thesis is to investigate and increase the understanding of Swedish Public Library Websites and to determinate which activity they mediate. To analyse the Public Library Websites Andersson and Skot-Hansen’s model of roles for the Public Library has been used. This model in¬cludes four roles for the library: the library as a cultural centre, a knowledge centre, as an information centre and as a social centre. The questions examined are: - How do the public libraries occur on their websites? - How do the functions of cultural, knowledge, information and social centre occur on the Library Websites? The Method used for the studies is observation using as a tool a scheme consisting of the four roles in Andersson/Skot-Hansen’s model. The main findings are: - The social aspects of the Web have to be used in order to accomplish what the Library Law demands. - The Public Library Websites focuses on their catalogues and the activity of the physical Public Library. – The Websites is far from realizing the Library 2.0 vision as they offer no or inactive communication. –Websites which does not contain its own material works mainly as an advertisement for the Public Library. -The commitment to the websites of the community is a problem for the public libraries ambition to connect with patrons in new ways. -Even though aspects of all four roles in Anderson/Skot-Hansen’s model can be found on the Websites, these roles are still far from being central for the activity on the Public Library Websites.

This bachelor thesis examines the library as a public sphere in the notion of Jürgen Habermas’ theory from 1962. The questions asked concerns how the public sphere is discussed in relation to Swedish public libraries today in our late modern society. The analyzed material consists of the Swedish Cultural Bill of 2009 and five qualitative interviews with librarians. The material is analyzed with two of the four social actions presented by the sociologist Maw Weber: value-rational and instrumental. The Cultural Bill handles the importance of public spheres in society, but does not recognize the possibility of public libraries as functioning as such. The interviewed librarians stress this function, but points out the problems in using it as an economic legitimizer of the institution. The difference between the perceived role of the public libraries in the statements from the librarians and the cultural bill probably explains the ambiguity in the librarians’ statements. There is a problem when the more abstract values of the libraries are not recognized in the cultural policy of today. The solution presented in the thesis accede the ongoing LIS research in the emphasis on the need of a more extensive definition of the library as a public sphere. / Program: Bibliotekarie

The point of departure for this thesis was an article written by Christer Hermansson (2008). He thinks that librarians, following the development of Library 2.0 and the change of public libraries, have strayed away from what he believes should be the focus of the library: Literature. The aim of this thesis is to study how librarians in six Swedish libraries perceive their occupational roles. How does the increased user control, which is seen as part of Library 2.0, affect the tasks of libraries and librarians? The material used in this study was acquired using a qualitative interview technique in which six librarians working in public libraries with experience of IT, mediation and purchase of literature partook. The interviews were analyzed by comparing the empirical material to theories of librarian models (Klasson 1991) respectively Community of practices (Sundin 2003). The results showed that there are different conceptions among the participating librarians regarding whether their occupation roles and the public library activity has changed/been affected by Library 2.0. Some librarians thought that the occupation role has changed, but not because of 2.0. Others meant that the core of the occupation role has not been changed; they use old working methods in new ways. It´s still too early to tell how the development of Library 2.0 will affect libraries and the tasks of librarians, the technology has not developed far enough yet in most Swedish public libraries.

<p>Nyckelkurs på folkhögskola för personer med långvarig smärta startade som ett samarbetsprojekt mellan Landstinget i Kalmar län och folkhögskolorna i länet. Denna studie undersöker kursens betydelse för deltagarnas liv med frågor om vad det betytt att smärtkursen förlagts till just folkhögskola. Tio personer har svarat på frågor om sitt liv med smärta och om hur det varit att delta i smärtkursen. En djupintervju med halvöppna frågor med en av dessa tio har fördjupat materialet. Metoden är kvalitativ med hermeneutisk tolkning som analysverktyg.</p><p>Resultatet av studien visar att deltagare i smärtkursen har gått igenom en process där det vanliga livet förändrats av smärtan som tvingat fram en omställning av det liv man tidigare levt. Studien visar att smärtkursens upplägg utifrån problembaserat lärande med bl.a. samtal och erfarenhetsutbyte i grupp gett positivt resultat för kursens en väsentlig faktor för resultatet.</p><p> </p>

<p>Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod från ett samarbete med dem. I resultatet visade det sig att några av föreningarna inte hade tillräcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut på, andra faktorer såsom avstånd till utbildningar, ovilja från ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang från SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande då föreningarna avstod från ett samarbete med dem. De som har eller har haft ett samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten är viktig för att samarbetet skall fortsätta. Fördelarna med samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgår via lärcirklarna. Vidare är den vetenskapliga kunskap som ledare och adepter kan tillgå i form av kurser, föreläsningar, lärcirklar, böcker och andra arrangemang inom SISU idrottsutbildarna oerhört uppskattad.</p> / Lade upp denna uppsatsen en ganska lång tid efter opponeringen så jag kommer inte ihåg vilket datum och kunde inte hitta det nu heller.

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgå från ett klassperspektiv, syftet är därför att göra en undersökning där tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men också ett klassperspektiv i jämförelsen mellan de två diskussionsklubbarna. Min studie utgår i huvudsak från två antologier från Mimer som mer eller mindre har ensamrätt på folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra är att genusstrukturer i samhället kan likställas med klasskillnader i fråga om vilken betydelse de har för innehållet i diskussionsklubbarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur körsångare upplever sitt sjungande och varför de vill sjunga i kör. Syftet är även att undersöka om körsångarna medvetet sjunger i kör för de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod för denna undersökning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en kör på 30 personer.Resultaten visade att det inte går att säga att man som amatörsångare alltid sjunger i kör för den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppstå i samband med körsång. Genom undersökningen har jag heller inte kunnat se att körsångare alltid upplever dessa positiva effekter av att sjunga i kör. Slutsatsen är att alla människor, oavsett om de sjunger i amatörkör eller avancerad kör kan få ut olika hälsoeffekter av att delta i körsång Det går inte att säga att alla amatörsångare får ut en likartad hälsoeffekt och professionella sångare en annan hälsoeffekt, utan deras upplevelser av hälsoeffekt skiljer sig från person till person.