Syftet med denna uppsats har varit att genom ett mikrohistoriskt perspektiv undersöka diskussionsföreningen Tyst som grundades 1890 på Rödön i Jämtland. Varför föreningen startades, vilka frågor de diskuterade och om de diskussioner de förde kan säga oss något om den tidens aktuella händelser har varit de frågor som ställts till materialet. Uppsatsen har genomförts som en arkivstudie av de två protokollsböcker som finns kvarlämnade efter föreningen Tyst. De protokollförda frågorna och diskussionerna har bearbetats för att kunna presenteras i en komprimerad men för materialet representativ form. Materialet har delats in i kategorier som sedan redovisats med citat från protokollen för att levandegöra diskussionerna. I uppsatsens avslutande del har de olika kategoriernas frågor och diskussioner med litteraturens hjälp kopplats till då aktuella händelser och angelägna frågor. Med stöd av litteraturen har det gått att se att föreningens medlemmar diskuterade frågor som hade koppling till dåtidens aktuella frågor om bland annat politik, bildning och religion.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur anställda på svenska djurparker förhåller sig till och hanterar, frågor som rör balansen mellan underhållning och kunskapsbildning. Metoden som användes var tematisk analys. Som teoretiskt perspektiv användes Kolbs teori om upplevelsebaserat lärande. För att försöka besvara studiens frågeställningar har sex personer med olika yrkesroller från fyra svenska djurparker intervjuats. Analys av utsagorna resulterade i fem kategorier. Dessa kategorier har sedan tolkats med hjälp av Kolbs teori om upplevelsebaserat lärande. Resultaten visar att underhållning och kunskapsdelning måste kombineras för att uppfylla djurparkernas syfte vilket bland annat innebär att sprida kunskap och skapa engagemang.

Den här studien fokuserar på pedagogiskt ledarskap inom folkbildningen och handlar om att arbeta som rektor på folkhögskola. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta rektorer och det empiriska materialet har därefter analyserats med inspiration av en fenomenografisk metodansats, där analysresultaten har genererat fyra kategorier: Strategen, Kommunikatören, Administratören och Demokraten.  Rektorerna beskriver sitt ledarskap, sina utmaningar samt vilket ledarskap de tycker passar på en folkhögskola. Studien visar att kopplingen till folkbildningens fyra syften är central. Likaså har demokratibegreppet en stor betydelse för rektorernas syn på ledarskapet inom folkhögskolan

This thesis is a qualitative study of "Bryggan" ("The Bridge"), a three-year co-operation project between the public library and different associations in Vastervik. The aim of the project was to find new forms for co-operation, which could help both parts in their marketing. "Bryggan" is characterized as an action-related research project, where experiences from the work have been evaluated regularly and have been incorporated to the following process. A study of literature, dealing with adult education activities, developing activities, library extension and democracy, gives the theoretical basis both to the project and to the thesis. The case study describes the different kinds of co-operation during the three years, both with the associations and with other groups and institutions involved. A qualitative interview study was made with five library employees and five association members. After having participated in the "Bryggan" project and analysed the interviews, I assert that it is possible to change and develop the activities of the public library through a purposeful collaboration with different associations.

“What did I learn from the Folk High School course that I took?” The personal och professional use of a Folk High School course focused on the fine arts and personal growth, in ten years retrospective and in comparison with the participants’ own goals.

No description available.

The theme of this essay is the principle of free access to the Swedish Public Libraries, and its aim is to fmd out the opinion of adult visitors of such libraries as regards the introduction of fees on the borrowing of books, already existing fees such as reservation fees, charges for interlibrary loans and charges for the late return of books.The main part of our survey comprises questionnaires that were handed out to 100 visitors at the Norrkoping City Library and 100 visitors at the Eskilstuna City and Provincial Library. In order to illustrate the fee problem from another angle, interviews with staff people from the two libraries were carried out A large part of the essay consists of material aiming to give a general picture of the subject, e.g. how the "free of charge principle" is tied to the Swedish library system, what arguments have been presented to maintain or reverse this principle, and a comparison of the relative situation in other countries. As the conception of popular education is so basic for the "free of charge principle", we also account for the idea of popular education.The result of our questionnaire shows, among other things, that 60,9% cannot consider paying for any of the free services offer by the libraries today, 21,3% answered that they could possibly consider paying for some of the services and 17,8% answered that they didn't know. 76% would rather pay for a library card than stop borrowing books altogether.

The aim of this master's thesis is to examine whether librarians working in public libraries see fiction as a source of knowledge, and what role this plays in the educational mission of the public library. This investigation, which consists of a literary study and an empirical section, shows that the concept of phronesis denotes practical wisdom and moral thinking, and that it can be applied to that form of knowledge to which reading can contribute. An important issue in this context is the reader's motivation to learn. The interviews show that librarians see literature as a source from which knowledge can be drawn. When they mediate literature, they believe that they are conveying something of value and they set great store in mediating literature which could have a not inconsiderable import to the borrowers. However, they do not naturally consider what they do as mediating knowledge. The literary studies and the empirical research show that there is a strong connection between the concept of adult education and literature, while the term lifelong learning is now used by people working in public libraries instead of adult education. The concept of lifelong learning connects the informants primarily with work that is directed to adults who are studying. This causes uncertainty as to whether they are actually working with adult education at all. However, public librarians mediate in a way that is considered to be a part of the tradition in adult education. They have a down-up perspective that includes respect for and belief in the abilities of the individual. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med studien var att med fokus på en allmän kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förståelse för musik som aktivitet och fenomen. Utifrån en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn på musik kunde leda till förståelse inom sammanhang som låg utanför musiken. Resultatet visade att musik är ett utmärkt instrument med vilket man kan förstå och tolka sin omvärld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de också utvecklar andra egenskaper, som förståelse för sig själva, förståelse för andra samt en djupare förståelse för vad som menas med kunskap. En förutsättning för detta är dock att intresset för musiken är väldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskärmande från omvärlden. Insikten i den egna musikaliska utvecklingen likställs i denna uppsats med en insikt i ett bildningstänkande som dock aldrig uttrycks explicit av respondenterna. Ingen av dessa har någon egentlig uppfattning om begreppet bildning men deras förståelse för musik gör att de förstår dess innebörd, såsom formulerad av forskare och folkbildare. Om man ser musiken som en tillgång inom folkbildningen är det viktigt att dess förtjänster lyfts fram mer och inte förblir tyst eller tystad kunskap. Detta skulle folkbildare, deltagare och folkbildningen i längden vinna på.</p>

<p>The following study aims to investigating the effects of an implemented Folkbildning project in Egypt. The overall goal of the project is to reduce poverty and create development. The aim of the intervention has been to develop and strengthen the civil society in Egypt through the methodology of Scandinavian Folkbildning. The target group has been persons in leading positions within civil society organizations (CSO’s) and the aspiration of the study is to evaluate the fulfillment of the project goals in three areas; Folkbildning’s significance on a personal level, on an organizational level, on a societal level.</p><p>The procedure of the study has a qualitative approach with both written and oral (recorded) interviews as sources. These sources have later on been systematized in accordance with the evaluative method called <em>Most Significant Change</em>.</p><p>The theoretical starting point of the study is based on the development theory of Inglehart and Welzel where so called action resources constitutes the prerequisites of human development and where development is seen as a movement towards an increasing individual ability of choice. The Folkbildning project comprehends two out of three action resources.   </p>