No description available.

The Master and Kim - Artistic Research Projects that concern questions about musical narration. How can a single person with a flute on an empty scene create a daring and entertaining storytelling? A story that moves freely between realism and stylization.And how can the same person, together with the audience, create a forum where the audience can move between being observers and actors?   In four shows, Kim has explored these issues in various ways. Labored with different scenes, audience placement, balance between oral versus musical narrative.All the performances have both the stories and music written by Kim, and performed together with various fellow musicians. During his education, Kim has had both musical and theatrical supervision.The performances have been documented and evaluated by the audience in place, with distributed papers with the call: "Describe Your Experience". And thus the reflection on the project's issues has been compared with the audience's reception.The result of the project has become a number of methods for designing this highly individual storyteller. Which spans music theater to “recorder-stand up”.

<p>Syftet med min undersökning är att se hur lärare arbetar med ämnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre ämnen; musik, engelska och de samhällsorienterade ämnena. Vilka faktorer påverkar lärares användande av etnisk musik? Vilka vinster lärare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primärkälla. Svaren på intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod. Det resultat jag fick utifrån svaren på intervjuerna är att lärarna inte använder sig av etnisk musik i någon större utsträckning. Detta beror på olika orsaker, såsom okunskap, rädsla, tidsbrist, elevdemokrati och prioriteringar. Lärarna skulle däremot gärna arbeta mer med etnisk musik, då de anser att den gör undervisningen konkret för eleven samt att man kan nå ut till alla elever på ett bra sätt. I den avslutande diskussionen har jag tagit upp ytterligare orsaker till det knappa användandet av etnisk musik, bland dem märks läromedelsbrist, styrdokumentens utformande och lärarutbildningens prioritering. </p>

Syftet med min undersökning är att se hur lärare arbetar med ämnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre ämnen; musik, engelska och de samhällsorienterade ämnena. Vilka faktorer påverkar lärares användande av etnisk musik? Vilka vinster lärare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primärkälla. Svaren på intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod. Det resultat jag fick utifrån svaren på intervjuerna är att lärarna inte använder sig av etnisk musik i någon större utsträckning. Detta beror på olika orsaker, såsom okunskap, rädsla, tidsbrist, elevdemokrati och prioriteringar. Lärarna skulle däremot gärna arbeta mer med etnisk musik, då de anser att den gör undervisningen konkret för eleven samt att man kan nå ut till alla elever på ett bra sätt. I den avslutande diskussionen har jag tagit upp ytterligare orsaker till det knappa användandet av etnisk musik, bland dem märks läromedelsbrist, styrdokumentens utformande och lärarutbildningens prioritering.

<p>Pedagogiskt specialarbete 7,5 hp.</p>

Denna uppsats behandlar frågor såsom vad som kännetecknar lärande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljö samt vad som händer när folkmusik träder in i musikutbildningar. Vad är det som påverkar låtförmedlingen i de olika miljöerna? Undersökningen har sin utgångspunkt i observationer och intervjuer med representanter från en institutionell respektive icke-institutionell miljö där vi har försökt att ta reda på upplevelser av miljön, stämning, roller och prestationer. Slutsatsen av undersökningen är att de två förmedlingssituationerna är mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljön är utgångspunkten att lära sig att spela och det finns en nyttoaspekt i lärandet av låtar där syftet är att på lång sikt utvecklas inom folkmusik i stort. Inom skolan finns ett ”läxtänkande” där studenten bär ansvar för att utanför lektionerna öva på låtarna och att även där göra sin egen musikaliska tolkning av dessa. I miljöer utanför skolan handlar musicerandet i högre grad om lust och att ha roligt i stunden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Hälsinge låtverkstad, dess förutsättningar, pedagogiska metoder och på vilket sätt dessa metoder kan bidra till att öka motivationen hos unga att fortsätta spela. Hälsinge låtverkstad har anammat flera olika aspekter som verkar motiverande för spelintresset, och därför ligger tre kvalitativa intervjuer med ledare för denna verksamhet till grund för studien. Den teoretiska utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet. Den sociala gemenskapen är viktig i Hälsinge låtverkstad. Ungdomarna är i olika åldrar och alla slags instrumentalister får vara med på olika tekniska nivåer. I Hälsinge låtverkstad jobbar spel-, sång-, dans- och berättarverkstan tätt tillsammans fem kurshelger under ett år och de avslutar med en föreställning. Resultatet visar att det täta samarbetet mellan verkstäderna och olika minnesvärda ögonblick bidrar till ökad motivation. Upplägget med kurshelger som fylls med gemenskap och lek, inspirerande lärare och ett sammanhang att musicera tillsammans med andra, motiverar deltagarna att fortsätta spela. Tillfredsställda fysiologiska behov är en grundförutsättning för att motivation ska uppstå. Det är även avgörande för att deltagarna ska trivas, orka vara aktiva och koncentrerade under kurshelgerna. Hälsinge låtverkstad ordnar med mat och logi så att deltagarna känner sig trygga och välkomna. Deltagarna blir sedda utifrån där de är och pedagogerna anpassar arrangemang och skapar den slutgiltiga föreställningen efter deltagarnas olika nivåer och instrument. Hälsinge låtverkstads tydligaste målsättning är den årliga slutproduktionen. Samtliga respondenter upplever emellertid själva arbetsprocessen, ”vägen dit”, som huvudmålet med verksamheten. / The purpose of the study is to explore Hälsinge låtverkstad and its pedagogical approaches and what motivates students to continue playing. Hälsinge låtverkstad has embraced several different aspects that seem motivating young people to continue to play. Three qualitative interviews with instructors at Hälsinge låtverkstad were the basis for the study. The theoretical starting point for the study has been the socio-cultural perspective. The results show that Hälsinge låtverkstad contains several aspects that motivate young people to continue to play. The social community is important, where different ages mix and a variety of musical instruments are used with different levels of skills. At Hälsinge låtverkstad the participants in the workshops that include playing musical instruments, singing, dancing and storytelling work closely together for five weekends throughout a year finishing with a big show. The framework containing weekend courses, building a sense of community, a platform where to make music and inspiring teachers who meet every student at his or her level are motivating factors for the students to continue. Close cooperation between the workshops and especially memorable moments also contribute to an increased motivation. Hälsinge låtverkstad adequately meets the safe and welcoming basic needs of the boarders during the five weekends, creating strong fellowship bonds. They will all come to know their abilities and how they master their performances. The teachers adapt and adjust the arrangements and the final show according to the different levels and musical instruments of the ensemble. Hälsinge låtverkstads most obvious target is the annual final production. All respondents perceive the work process, "way there", as the main goal of the work.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ”Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.”[1] Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen. Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken. Något som även påverkas av de olika ramfaktorerna. [1]  Skolverket (2011) ››Kursplan Musik‹‹ i Läroplan för Grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 s.103

<p>Medverkande musiker; Torbjörn Näsbom, David Eriksson, Folke Dahlgren, Sophie Cavez, Baltazar Montanaro och Uppsala Vokalensemble</p><p>Repertoar</p><p>Gmollpolskan och Valsätra polskan av Ivar Tallroth </p><p>Tunåsvalsen av Sven Tallroth</p><p>Bondpolske-meadly efter Strutz, Svedmark, Bohlin och Styfberg, (traditionell)</p><p>Vispolska efter Anna Lisa Norman, genom Ellen Lagergren, (traditionell)</p><p>Polska från ÖsterLöfsta (traditionell) &amp; Bondpolska till David av Josefina Paulson</p><p>Polskan efter Erlandsson (traditionell)</p><p>Polska efter Jeppson, (traditionell)</p><p>Futturivals (traditionell)</p><p>Första polskan (traditionell)</p><p>Polska efter Schedin (traditionell)</p><p>Stormyren och Vårdroppar av Eric Sahlström </p><p>Cmoll vals av Josefina Paulson,</p><p>Viola av Josefina Paulson</p><p>Landin ef Landin (traditionell)</p><p>Eklunda polskan av Viksta Lasse Leonard Larsson</p>

Syftet med uppsatsen var att göra en fördjupning kring barockens stildrag med utgångspunkt i Georg Philipp Telemanns 12 flöjtfantasior. Först har studier bedrivits i de olika genrerna samt om Telemanns liv och om verket. Därefter har en analys gjorts av utvalda delar av samlingen av de 12 fantasiorna ur synvinkeln italienska stildrag, franska stildrag, tyska stildrag samt stildrag från folkmusiken. Studiens resultat påvisar att nationella stildrag från samtliga ovan nämnda genrer är funna. För att nämna kort något från varje genre har vi exempelvis toccatan från det italienska, ouvertyren från det franska, fugan från det tyska och synkoperna från folkmusiken. Studien påvisar att de vanligaste stildragen i Telemanns flöjtfantasior är de tyska stildragen och stildragen från folkmusik, men ofta är stildrag från de olika genrerna blandade med varandra. Ett annat resultat är att barockrepertoaren är krävande och vill man som musiker tolka Telemann väl är kunskap i uppförandepraxis, såväl som den egna prägeln, viktig. / <p>Georg Philipp Telemann - Fantasia 1</p>