Jag har undersökt vad människor i Folkmusiksverige vill läsa om på en kommande internetportal, folkmusikportalen.se. Detta har jag gjort genom en enkät, som låg på Internet och var öppen i två veckor. Jag fick in 81 svar. Frågorna jag ställde handlade om respondenternas bakgrund, hur de ställer sig till reklam, vad de vill läsa/diskutera om och vilka konferenser de eventuellt har besökt och vilka ämnen som isf togs upp där.Jag har kommit fram till att intresset för en kommande portal är stort. Jag har fått mycket förslag på vilka ämnen och funktioner som skulle kunna finnas med på portalen. Det rör sig om CD-recensioner, reportage, händelsekalender, länkar och ett forum där det finns ett oändligt antal ämnen som bara väntar på att få diskuteras! / I examined what people, who take part in Swedish folk music, want to read and discuss on the upcoming internet forum, folkmusikportalen.se. I used a survey to obtain my answers. The inquiry was posted online, and was available for users during a two-week period. 81 people answered my survey. The questions dealt with the background of the recipients, if they want to advertise, what they want to read/discuss, and which conferences they attended and which subjects were discussed there. I discovered that the forum was received with great interest. I have received numerous suggestions with regard to what subjects and functions would be fun to have on this internet portal. Many would like to see CD-reviews, reports, a calendar, links and a forum where there is an infinite amount of subjects waiting to be discussed.

Arbetet behandlar sättet att sjunga folkvisan från bondesamhället till modern tid. Mitt syfte är att ta reda på om sättet att sjunga folkvisan har förändrats genom åren, vidare vill jag undersöka hur folksången har förändrats och vad det beror på. Jag har intervjuat fem kvinnor som alla är verksamma folksångerskor, använt mig av litteraturstudium och lyssnat till arkivinspelningar. I mitt arbete har jag kommit fram till att folksången har förändrats under årens lopp. En skillnad som blev tydlig för mig är att sångarna förr generellt sjöng på ett mer osentimentalt sätt och att sångarna i dag ofta lägger större vikt vid att tolka texten och att de drillar mer idag. Att skillnader i sången finns beror på många faktorer, bl.a. på att den vokala folkmusiken förr var funktionsmusik- nu har den blivit medialiserad, institutionaliserad och professionaliserad. Dagens folksångerskor blir även inspirerade av andra kulturers musik och andra musikstilar. / This is a paper discussing the way folksong singing has undergone changes from agricultural society to the present day. The aim of this paper is to discern if the way of singing folksongs has changed through the years. In addition, I want to investigate how folk songs have changed and what these changes depend on. I have interviewed five women, all working as folk singers, as well as studied literature and listened to archive recordings. The conclusion of this paper is that folk songs have changed over the years. A clear difference is that the older singers generally sang in a more unsentimental way compared to the singers today, who often attach great importance to interpreting the text and also using more ornaments. The reasons for these differences depend on many factors, e.g. the vocal folk music used to be functional music, whereas today’s music is much more exposed in the media, more institutionalised and professionalized. The singers of today are also inspired by other music cultures and styles.

Syftet med studien är att identifiera och beskriva nutida folksångares gestaltning vid nyinspelning av ljudande arkivmaterial från Svenskt Visarkiv. Genom transkriptioner, ljudhändelsebeskrivningar och analyser av tre arkivinspelningar från Svenskt Visarkiv och fyra nutida inspelningar med samma musikaliska material har studier av olika förändrings-faktorer gjorts. Studien utgår från teorier om tyst kunskap, kulturarv och tradition. Resultatet visar att faktorer som förhållandet till puls, utsmyckningar och melodivariationer; röstanvändning och instrumentanvändning är förändrade i de nutida inspelningarna. Faktorerna text och form är oförändrade. En övergripande trend i resultatet är att de nutida sångarna har ett något mer nyanserat och genomarbetat sätt att framföra sångerna på än vad som återfinns hos föregångarna, vilket märks särskilt tydligt i instrumentanvändning och i förhållandet till pulsen. / The study aims to identify and describe contemporary folk singers’ interpretation in the case of recording old songs from Centre for Swedish Folk Music and Jazz Research. To learn more about the process of interpretation, I have compared songs from three archive recordings and four modern recordings of the same songs. By transcriptions and “soundstories” I have analyzed the factors of change which has appeared in the process. The study is based on theories about “silent knowledge”, culture heritage and tradition. The result shows that factors like the attitude towards pulse, embellishments and melody variations and the use of the voice and instruments are changed in the modern recordings. Elements like text and structure are unchanged. An overall tendency in the result is that the contemporary singers have a more nuanced manner of performing the songs than what is exposed of the traditional singers, most evident in the use of instruments and in the attitude towards pulse.

Detta arbete handlar om hur jag som folkmusikslagverkare genom självobservation kan lära mig en speciell spelteknik för att framkalla melodier på ostämda slagverksinstrument med fokus på tamburinen och hur denna kan simulera ett helt trumset med samma spelteknik. Syftet har varit att undersöka om det som slagverkare går att komma från rollen som en ackompanjemangsmusiker och istället ses som en melodispelare samt att se hur man kan utnyttja tamburinens fulla kapacitet för att hitta nya spelsätt och nya möjligheter.  För att göra detta arbete, och för att observera mig själv i min lärandeprocess, har jag använt mig av videoinspelning, ljudinspelning och kontinuerligt loggboksskrivande. Min teoretiska utgångspunkt i detta arbete är mästarläran och det är utifrån den teorin jag har bearbetat mitt datamaterial. I resultatet presenterar jag processen när jag, i relation till folkmusikgenren, har lärt mig att spela melodier på ostämda slagverksinstrument och att simulera att helt trumset på endast en tamburin. Jag har tydligt visat de tekniker jag har övat på för att lyckas med detta. I resultatet framkommer också att det har varit en stor fördel att redan ha vana från andra slagverksinstrument och att jag har haft två olika mästare under arbetsprocessen, själva folkmusiktraditionen och spelmannen på slagverk, Petter Berndalen. / This work is about how I as a folk music percussionist through self-observation can learn a special playing technique for inducing melodies on untuned percussion instruments with a focus on the tambourine and how this can simulate a full drum kit with the same playing technique. The aim was to examine whether as a percussionist is able to go from the role as an accompaniment musician and instead be seen as a melody player and to see how to exploit tambourines full capacity to find new ways of playing and new opportunities. To make this work, and observing myself in my learning process, I have used the video recording, audio recording and continuous logbook writing. My theoretical basis of this work is master-learning and it is from that theory I have analysed my data material. In the result, I present the process when I, in relation to traditional music genre, have taught myself to play melodies on untuned percussion instruments and to simulate the whole drum kit with only one tambourine. I have clearly demonstrated the techniques I have practiced in order to succeed. This result also reveals that there has been a great advantage to already have experience from other percussion instruments and that I have had two different masters during the working process, the traditional music genre and the traditional music percussionist, Petter Berndalen.

Den här uppsatsens syfte är att visa hur Folkmusikkommissionens arbete och utgivning av Svenska låtar påverkade tonsättare i Sverige. Folkmusikkommissionen samlade in folkmusik i Sverige i början av 1900-talet, de hade som mål att nå ut till tonsättare som skulle använda materialet och därmed skulle det spridas än mer. Hugo Alfvéns Dalarapsodi och Hilding Rosenbergs Svit över svenska låtar tas upp som exempel på verk med melodier som tidigare sagts varit hämtade ur Svenska låtar. Dessa analyseras så vi ser hur de använt låtmaterialet på varsitt sett. Wilhelm Peterson-Berger fungerar som motvikt till dessa tonsättare. Han använde sig inte av Svenska låtar men har skrivit mycket om musik och kan ge oss en bild av hans uppfattning om folkmusik och Folkmusikkommissionen. Peterson-Berger kritiserade urvalet av låtar i Svenska låtar och det kan vara en anledning till att han inte använde sig av dem. Han använde sällan befintliga melodier, detta kan också vara en del av förklaringen till att inte använda Svenska låtar. Det visar sig också att hans definition av begreppet 'folkmusik' är olik andra. Alfvén skriver tydliga harmonier och kadenser i sin musik medan Rosenberg skriver en polyfon sats där ackorden inte följer funktionsanalytiska mönster och inte alltid ens går att urskilja. Trots sina olikheter är de två tonsättarna lika i att de låter melodierna introduceras oförändrade innan de bearbetas. Att de är olika har sannolikt ökat chansen till spridning av materialet från Svenska låtar, vilket var vad Folkmusikkommissionen önskade.

Oskar Lindberg (1887-1955) var kyrkomusiker och kompositör verksam under 1900-talets första hälft. Hans Orgelsonat i g-moll är ett ofta framfört verk som många svenska organister har på sin repertoar. Detta till trots har stycket många interpretationstekniska svårigheter. Detta arbete går därför ut på att finna lösningar på dessa problem och göra en egen tolkning genom att djupdyka i källor kring Lindbergs liv och verk och sedan applicera den kunskapen på tolkningen. Undersökningen visar att Lindberg influerats av folkmusik och att han i grund och botten var en orkestertonsättare. Det är kunskap som hjälper interpreten i sitt arbete och således främjar uppförandepraxis och då en bit av orgelkonsten.

Inom barocken står det ofta inte så mycket noterat om hur man som musiker ska ornamentera, men det var ändå underförstått att lägga till egna ornament. Syftet med studien var att som violast undersöka vilka ornament som finns inom den tyska senbarocken och svenska folkmusiken, dess likheter och skillnader, samt interpretera J. S. Bachs Bourrée ur Cellosvitno. 3 enligt båda genrernas uppförandepraxis och komma fram till en slutversion som blir min tolkning. Många av ornamenten i respektive genre är lika men skiljer sig i vilken utsträckningde används. Studiens resultat har lett till insikten att om jag får ornamentera fritt som om detvore folkmusik lägger jag till fler ornament än i barocken. Slutversionen är en grund som jag kan utgå från men under ett framförande kan jag improvisera fritt utifrån grunden och välja ornament i stunden. Studien har gett mig verktyg att inkorporera barockornament ifolkmusiken och folkmusikornament i barocken samt att känna friheten från folkmusiken när jag spelar barock. / <p>J.S Bach - Cellosvit No. 3 - Bourrée  (BWV 1009) - Therése Magnusson, viola</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sångpedagoger inom genren svensk folklig sång har för metod för att lära ut kulning och om det går att använda kulning som ett redskap för att förbättra sångteknik överlag. Kvalitativa intervjuer med tre sångpedagoger som har stor vana att undervisa i kulning ligger till grund för undersökningen. Den teoretiska utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat ger en god bild av sångpedagogernas metod för att lära ut kulning och den visar på både skillnader och likheter i deras metoder. Gemensamt för deras metod är ett fokus på kulning som ett rop snarare än ett sångsätt. De vill alla tre förmedla att kulning inte kräver särskilt stor ansträngning eller muskelstyrka, utan att det viktiga är att hitta en stark ton med minsta möjliga ansträngning, det så kallade ”dragläget”.  Det krävs en del mod för att eleven ska våga uppbringa dessa starka läten och för att uppmuntra till det är det viktigt att läromiljön känns trygg och tillitsfull. Informanterna anser att kulning är ett starkt verktyg för att utveckla rösten och att tekniken går att applicera även på annan sång eller tal, den kan exempelvis vara till stor hjälp för att hitta stöd, andning och en kraftfullare röst. Resultatet visar att informanterna är väl insatta i den forskning som är gjord kring tekniken och att den varit värdefull i utformningen av deras metod. Kulningen har i dagens samhälle fått en rad nya användningsområden och resultatet visar att kulningen inte är någonting statiskt utan att den anpassas och förändras utifrån kontexten den används i. / The purpose of this study is to investigate what method singing teachers within the Swedish folk music genre, use to teach kulning, and whether it is possible to use kulning as a tool to improve singing technique in general. The basis of this study is qualitative interviews with three singing teachers who have many years of experience from teaching kulning. The theoretical basis of the study has been the socio-cultural perspective. The result of the study gives us a good insight in the singing-teachers methods for teaching kulning, and it shows both similarities and differences in their methods. Common to their methods is a focus on calling or hollering rather than a way of singing. They all emphasize that kulning does not require particularly strong effort or muscle strength, but that it is important to find a strong tone with least possible effort. It takes some courage for the student to dare to make these strong noises, and to encourage it, it is important that the learning environment feels safe and trusting. The interviewees believe that kulning is a powerful tool for developing the voice and that the technique also can be applied to other types of singing or speech, it can for example be very helpful in finding support, breathing and a more powerful voice. The results show that the informants are well acquainted with the research that has been done on the technique and that it has been valuable in the design of their method. In today's society, kulning has gained a number of new areas of use and the results show that kulning is not something static but that it is adapted and changed based on the context in which it is used.

No description available.

<p>Medverkande musiker: Säde Tatar</p><p>Tulvil komp; G. Dluzewski &amp; S. Tatar</p><p>Enkronaspolskan från västerdalarna efter KnisKalle komp; trad.</p><p>Gabbis bröllopsvals komp; G. Dluzewski</p><p>Trollkarlens dotter komp; S. Tatar</p><p>Orepolska efter Dahlfors komp; trad.</p><p>Säde går åt pipsvängen komp; S. Tatar</p><p>Orepolska efter Flyger Jonas komp; trad.</p><p>Springlek efter Troskari Erik komp; trad</p><p>De Irländska komp; G. Dluzewski &amp; S. Tatar</p><p>Springlek från Malung efter Lissmyr Erik Persson komp; trad.</p><p>Min Levnadsafton efter Hjort Anders komp; trad</p>