<p>The aim of this study is to contribute to a better understanding of the syllable as an alternative to the phoneme at the basic reading and writing. This report is based on a qualitative analysis of Håkanstorp school´s approach to the basic reading and writing in class. Their approach to reading and writing is controversial, as it is based on the syllable instead of the phoneme, as usual in the traditional reading and writing. The education result, I have found, is that the syllable leads to a very clear and structured working procedure, which ultimately leads to class teachers being able to work from a diagnostic approach. This structure, with many parts of the course helps educators to clearly follow what level students are at. From this teachers clearly see the differences that should be acknowledged and steps that may need to be taken to move on, educators say themselves that this approach provides an educational security. From my theoretical studies, I have concluded, that the syllable is a natural entity included in the spoken language. At student level, recognition of the syllable unit leads to a natural link from the spoken language to the written language - in which students themselves are developing their phonological awareness.</p>

The aim of this study is to contribute to a better understanding of the syllable as an alternative to the phoneme at the basic reading and writing. This report is based on a qualitative analysis of Håkanstorp school´s approach to the basic reading and writing in class. Their approach to reading and writing is controversial, as it is based on the syllable instead of the phoneme, as usual in the traditional reading and writing. The education result, I have found, is that the syllable leads to a very clear and structured working procedure, which ultimately leads to class teachers being able to work from a diagnostic approach. This structure, with many parts of the course helps educators to clearly follow what level students are at. From this teachers clearly see the differences that should be acknowledged and steps that may need to be taken to move on, educators say themselves that this approach provides an educational security. From my theoretical studies, I have concluded, that the syllable is a natural entity included in the spoken language. At student level, recognition of the syllable unit leads to a natural link from the spoken language to the written language - in which students themselves are developing their phonological awareness.

Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn. Från en kommunal skola i samma kommun deltog två förskoleklasser. 18 barn medverkade från den ena förskoleklassen samt 12 barn från den andra. Tester, där barnets fonologiska medvetenhet har bedömts, användes och jämfördes med deras skrivförmåga som bedömdes utifrån en individuell skrivuppgift. Resultatet visar att den fonologiska medvetenheten skiljer sig mellan de tre grupperna. Montessorigruppen har bättre resultat än de båda kommunala förskoleklasserna. Vad gäller sambandet mellan fonologisk medvetenhet och skrivförmåga visar resultaten att det finns ett samband mellan antal ortografiska och fonologiska ord barnen skriver och fonologisk medvetenhet.

Föreliggande examensarbete bygger på kvalitativa intervjuer bland fem lärare som är verksamma inom förskoleklassverksamhet i Halmstad kommun. Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med fonologisk medvetenhet som en tidig insats för att förhindra läs- och skrivsvårigheter i skolan samt i det framtida yrkeslivet. Vår frågeställning har inriktat sig kring vilka arbetssätt lärare arbetar med för att förebygga framtida läs- och skrivsvårigheter samt vilket synsätt lärarna har på de elever som är i behov av stöd. Resultatet visar att lärarna dagligen arbetar med elevernas fonologiska medvetenhet och att lärarna är väl medvetna om att eleverna behöver ha goda kunskaper kring bokstäver och fonem för att kunna lära sig läsa och skriva. De intervjuade lärarna är även eniga om att tidiga insatser ska tillämpas så snabbt det bara går, så att eleverna får det stöd som de behöver för att kunna klara sin skolgång.

The purpose of this paper is to examine how teachers choose to work with the teaching of reading and writing skills, how teachers justify their choice of teaching method and how the documentation of student development is being used. This paper also discusses the definition of reading and writing, phonological awareness and how different reading- and writing educational methods can be combined. The gathering of information has been done through a literature review in which I have looked at past research on reading and writing. I have also conducted qualitative interviews with teachers involved in literacy learning. The result of my research shows that it is not possible to determine which literacy learning methods that are most effective. The choice of method is influenced by a variety of factors: what needs the students of a class have, the resources available at school and what form of training the teacher has. My informants have chosen different elements from the various methods to meet their students' needs. It is useful to document a reading development to get a clearer picture about whether a student will reach the goals or not.

Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker också genom en interventionsstudie, med drag åt aktionsforskning, huruvida detta samband kan stärkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan användas språkutvecklande, för att kunna skapa varierande lärmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn på samma skola bildade jämförelsegrupp. I varje klass undervisar två lärare; dessa, samt skolans musiklärare, var involverade i interventionen. Resultatet visar att någon korrelation mellan tonhöjdsperception och fonologisk medvetenhet inte fanns. Interventionsgruppen förbättrade inte heller sina resultat på testet av tonhöjdsperception efter sju veckor; dock förbättrade de sina resultat i de båda språktesten – test av fonologisk medvetenhet och läsförståelse.

Den här studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga. Studien undersöker hur relationen ser ut mellan variablerna läsförståelse, avkodning och fonologisk medvetenhet (manipulation, syntes och rim) för elever i årskurs 1. Studien undersöker även hur elever i årskurs 1 presterar på tester som mäter dessa variabler. Datainsamlingen har skett genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Totalt medverkade 41 elever i årskurs 1 från två olika skolor. Samtliga elever hade svenska som modersmål. Eleverna har genomfört tester för att mäta de olika variablerna. Data från studien analyserades genom korrelation- och regressionsanalyser. Resultaten visar att majoriteten av eleverna får nära maxpoäng på tester i rim och syntes. Detta indikerar att eleverna behärskar dessa förmågor. För manipulation, avkodning och läsförståelse syns en spridning i resultaten. Av detta kan man anta att dessa förmågor är under utveckling och att eleverna har kommit olika långt i sin utveckling. Våra korrelationsanalyser visar att rim och syntes har medelstarka och signifikanta korrelationer med avkodning och läsförståelse. Manipulation har stark och signifikant korrelation med avkodning och läsförståelse. Analysen visar också en stark och signifikant korrelation mellan avkodning och läsförståelse. I regressionsanalyserna visade sig manipulation vara den enda variabeln som signifikant bidrog till avkodning, och avkodning den enda variabeln som signifikant bidrog till läsförståelse. De signifikanta korrelationer som syns mellan fonologisk medvetenhet och läsförståelse kan förklaras med deras relation till avkodning, sambandet går via avkodning.

Syftet med studien är att uppmärksamma fonologiska medvetenhet under lågstadiet samt lärarens arbetssätt och läromedel som lärare anser främja elevers utveckling med fokus på fonologisk medvetenhet. Studien baserades på en flermetodsforskning där kvalitativa och kvantitativa metoder har an­vänts. Femtiofyra elever och fyra klasslärare från årskurs 3 deltog i undersökningen.  Materialet bestod av ett fonologiskt test som genomfördes med de undersökta ele­ver­na och intervjuer med klasslärare från årskurs 3 från svenska skolor. I den proximala utvecklingszonen lär sig barnet med stöd av andra med mer kompetens att komma vidare i en situation. Fonologisk medvetenhet är en färdighet som barn behöver utveckla med stöd av andra för att senare självständigt kunna behärska färdigheten. Resultatet visade att de undersökta eleverna har en hög fonologisk med­vet­enhet i årskurs 3. Resultatet av intervjuerna förklarade arbetet med fonologisk medvetenhet i årskurs 3.

Tidigare studier inom området tvåspråkighet har visat på olika resultat beträffande om och i vilken grad tvåspråkigheten påverkar språkutvecklingen. Vissa studier tyder på att det inte föreligger någon skillnad i den fonologiska utvecklingen mellan enspråkiga och tvåspråkiga barn, medan andra pekar på motsatsen och menar att skillnader faktiskt finns. I föreliggande studie ingick två grupper om sex barn i 2 ½- årsåldern. Den ena gruppen bestod av enspråkiga barn med svenska som modersmål och den andra av tvåspråkiga barn vars föräldrar hade arabiska som modersmål. Barnens språk skattades av föräldrarna enligt bedömningsformuläret REEL-2 och logopedstudenter bedömde barnens språk med hjälp av ett fonologiskt screeningsmaterial. Studiens resultat visade tendenser på att vissa skillnader fanns mellan de två grupperna. De tvåspråkiga barnen använde generellt fler olika slags förenklingsprocesser samt hade högre förekomst av förenklingsprocesser än de enspråkiga barnen. Det genomsnittliga andelen korrekt producerade konsonanter (Percentage of Consonants Correct, PCC) var högre hos de enspråkiga barnen än hos de tvåspråkiga barnen. Föräldrarna till barnen i båda grupperna tenderade att skatta barnens förmåga högre än vad logopedstudenternas bedömning visade

SAMMANFATTNING Hos personer med förvärvad hjärnskada kan språkliga svårigheter ibland vara svåra att upptäcka. Tester som består av repetitionsuppgifter av riktiga ord och nonsensord kan bidra till att upptäcka språkliga svårigheter som beror på brister i fonologisk förmåga. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur vuxna personer utan språkliga eller kognitiva nedsättningar presterar på två test av repetitionsförmåga och undersöka om det fanns skillnader mellan olika åldersgrupper, mellan kvinnor och män och mellan personer med olika utbildningslängd. Förhoppningen är att resultaten ska kunna ligga till grund för normering. Sextiosju personer mellan 20 och 81 år deltog i studien. Av dessa var 26 män och 41 kvinnor med utbildningslängd mellan 9 och 28 år. Data var ej normalfördelad och analyserades därför med icke-parametrisk metod. Resultaten tyder på att kvinnor generellt presterar bättre än män på de aktuella testerna, äldre presterar något sämre samt att utbildningslängden inte har någon effekt på resultaten. / ABSTRACT In people with acquired brain damage, language difficulties can sometimes be difficult to detect. Tests consisting of repetition tasks of real words and nonwords can help to detect language difficulties due to deficits in phonological ability. The aim was to investigate how adults without language or cognitive impairments perform on two tests of repetition ability and to examine whether there were differences between different age groups, between women and men and between people with different lengths of education. The hope is that the results can contribute to development of norms for adults. Sixtyseven people between the ages of 20 and 81 participated in the study. Of these, 26 were men and 41 women with a length of education between 9 and 28 years. The data was not normally distributed and was therefore analyzed with non-parametric methods. The results indicate that women generally perform better than men on the relevant tests, older people perform worse and that the lengths of education is unrelated to the results.