The purpose of this study was to investigate to which extent the criterion-related national assessment aid, ”Hitta språket” for preschool classes, identifies students with weak phonological awareness, in comparison with norm-related screening materials. The study also conducted a survey to examine how preschool teachers conducted their observations, how they interpreted the results and to what extent they considered the assessment aid purposeful. The results of the study show that the low set requirements of ”Hitta språket” in combination with unclear instructions for implementation and results analysis, means that students in need of adjustments and / or special support regarding their reading development are at risk of being missed. The majority of the teachers in the study questioned the assessment aid’s ability to identify students with weak phonological awareness.

Children with phonological problems often come in contact with a speech and language pathologist for intervention. The intervention can be based on different theoretical frameworks, whereof non-linear phonology is one. The present study was carried out as a multiple single-case study with three participants aged 4;3-4;4 years. They had all been diagnosed with speech sound disorder but not yet been given any treatment. Before the intervention was started, three baseline measurements were made with the Swedish phonology test LINUS. The intervention took place once a week for five weeks and ended with two follow-up measurements. The first follow-up measurement occurred in connection to the last intervention and the other one after three weeks. The children’s caretakers filled in a questionnaire about their perception of the intervention at the last follow up measurement. Correctly produced segments and clusters in the words in LINUS were calculated and compared to the children’s productions at the base-line measurements. Percentage Phonemes Correct and Reliable Change Index were calculated to check whether any change was reliable. The targeted segments and clusters improved to a greater extent than other segments. Clusters demonstrated greater result regarding to the segments. The RCI-index was >1,96 for all participants indicating that the results were reliable in terms of improved phonological ability. In the parental questionnaire, it was indicated that the caretakers thought that the treatment was valuable, that they perceived improvements in their children’s speech and that the children thought that the treatment was funny. The study shows that an intervention based on a nonlinear phonological analysis is effective and can be used clinically. / Barn som har fonologiska svårigheter kommer ofta till en logoped för utredning och eventuell intervention. Den logopediska utredningen och efterföljande intervention kan utgå från olika teoretiska ramverk, varav icke-linjär fonologi är ett. Föreliggande studie var en multipel fallstudie med tre deltagare i åldern 4;3-4;4 år. Deltagarna hade fått diagnosen fonologisk språkstörning men ännu inte erhållit någon behandling. Före interventionsstart gjordes tre baslinjemätningar med det svenska fonologiska bedömningsmaterialet LINköpingUnderSökningen (LINUS). Interventionen gavs sedan en gång i veckan i fem veckor och avslutades med två uppföljande mätningar. Den första uppföljande mätningen skedde i samband med sista behandlingstillfället och den andra uppföljande mätningen skedde efter tre veckor. Vårdnadshavarna till barnen fick vid sista uppföljande mätningen även fylla i en utvärdering om hur de upplevde behandlingen. Korrekt producerade segment och kluster i orden i LINUS beräknades och jämfördes med barnens produktion vid baslinjemätningarna. Percentage Phonems Correct och Reliable Change Index för deltagarnas samtliga bedömningar beräknades för att ta reda på om eventuell förändring var reliabel. De segment och kluster som utgjorde mål för interventionen förbättrades mer än andra segment och kluster. Kluster förbättrades i högre grad än enskilda segment. RCI-index var >1,96 för samtliga deltagare, vilket innebär att förbättringen var reliabel. Baserat på vårdnadshavarnas utvärdering framkom det att behandlingen varit värdefull för dem, att de hörde en förbättring hos barnen samt att de upplevde att barnen fann behandlingen rolig. Studien visar att en intervention baserad på en icke-linjär fonologisk analys är effektiv och med fördel kan användas kliniskt.

This study analyses the effects of an intervention using "FonoMix Munmetoden" for phonemic and multisensory training. Its focus was studying the effects on phonological awareness, letter/sound connection, and decoding. Eight children with limited phonological awareness, in first grade, were selected on the basis of screening test results and were divided into two groups. The intervention group received phonemic and multisensory training; five days a week, 30 minutes each time, for six weeks. The control group only received their usual classroom-based training. Both groups were tested before and after the intervention to determine the results. The results show that the intervention group increased their phonological awareness, especially their phonemic awareness, compared to the control group. Both groups increased their letter/sound connection. Neither group increased their non-word reading, but the intervention group performed better at reading words than the control group did. The conclusion is that phonemic and multisensory training with "FonoMix Munmetoden" increases phonological awareness and decoding ability.

Abstract The overall aim of this study is to show how phonological awareness develops during the first school year and how this can be affected by different teaching materials and working methods. Two classes are compared in the study. One of the classes has digital teaching material and the other class has traditional teaching material. The study seeks to show to what extent there are differences between the groups’ phonological awareness. Both quantitative and qualitative methods are used in the case study. Quantitative methods are used to present the result of a test of phonological awareness, compared with the pupils’ results on a previous test. The qualitative part consists of interviews with the class teachersabout their view of the pupils' development of phonological awareness. The results show that there were differences between the two groups in the earlier test, but that these were levelled out after the first school year. Another finding is an advantage for girls over boys in the earlier documentation, but that difference too was reduced during the first school year. Yet another conclusion is that the teachers work with different methods but thecontent of the teaching is relatively similar.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med elever vid läs- och skrivinlärning. Vi undersökte även hur lågstadielärarna och en logoped uppmärksammar elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärare stödjer elever i deras läs- och skrivutveckling. För att ta reda på detta har det använts kvalitativa intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval som verktyg för datainsamling. Metoden ger undersökningen konkreta och tydliga svar vilket gjorde att undersökningen fick ett brett underlag. Resultatet av undersökningen visar att samtliga informanter lägger tonvikt på den fonologiska medvetenheten när de introducerar läs- och skrivinlärning. När det gällde hur lågstadielärare uppmärksammar elever som uppvisar att de har svårigheter med läs- och skrivutveckling, hade informanterna olika metoder för att gå tillväga. Lågstadielärarna som intervjuades var positiva till kompensatoriska hjälpmedel men att utifrån forskning visade det sig att våra lärarinformanter inte hade koll på utbudet av kompensatoriska hjälpmedel. Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, bornholmsmodellen, bedömningsstöd, fonologisk medvetenhet, kompensatoriska hjälpmedel.

Studiens syfte är att undersöka vilka förmågor F-3-lärare, vid två grundskolor i Mellansverige, värderar som viktiga i elevers skrivutveckling i årskurserna F-3, till elevernas fortsatta utveckling och till samhället. Två fokusgruppsintervjuer om fem, respektive fyra F-3-lärare har genomförts för datainsamling. Resultatet visar att F-3-lärarna i studien värderar både fantasi, mod, idérikedom och skrivglädje som viktiga för elevernas skrivutveckling, men även förmågor som bokstavskännedom. Resultatet visar även på att lärarna ser på skrivutvecklingen som en progression, där vissa förmågor krävs för att uppnå andra, för elevernas fortsatta utveckling. Lärarna upplever även att samhällets digitalisering påverkar elevernas skrivutveckling både positivt och negativt. Studiens slutsats blir således att förmågor kopplade till lust, fantasi och skrivglädje värderas högt av lärarna, men används ofta i syfte att uppnå strukturella och tekniska färdigheter. Detta utifrån en syn på skrivutveckling som en progression. Det moderna samhället påverkar även elevernas skrivutveckling och lärarnas syn på densamme, där lärarnas syn ligger i linje med gällande styrdokument, men frångår mer progressiva förhållningssätt till språkskapande.

I vår studie har vi undersökt hur lärare på Gotland arbetar med läs- och skrivmetoder. Vi har studerat vilka lärmetoder som är vanligast och om lärare använder sig av digitala läromedel. Vi har också undersökt om valet av digitala läromedel är baserat på vald lärmetod.  I bakgrunden presenteras ett urval av fyra läs- och skrivmetoder och vi redogör för hur de kan delas in i syntetiska och analytiska metoder. Här presenteras också vad styrdokumenten säger angående läs- och skrivinlärning och om digitaliseringens plats i skolan. Vi ger också en beskrivning av några digitala läromedel för läs- och skrivinlärning. Vi valde att göra en kvantitativ enkätundersökning för att ha som underlag till vår studie. Målgruppen är samtliga 150 fk-3 lärare i aktiv tjänst inom kommunen.   Av dessa svarade 82, vilket därmed utgör vår respondentgrupp. De lärare som vid tillfället undervisade i årskursena 2 och 3 ombads att svara på enkätens frågor utifrån när de senast undervisade i en förskoleklass eller årskurs 1. I vårt resultat kan vi se att i vår respondentgrupp arbetar nästan hälften med Bornholmsmodellen som huvudsaklig lärmetod, vilket alltså betyder att det är den genomgående vanligaste lärmetoden. Detta gäller även när vi delar upp respondenterna i olika grupper, med ett undantag, vilket är den åldersgrupp med lärare över 55 år. I den gruppen visar sig  ASL, Att skriva sig till läsning,   vara den vanligaste lärmetoden. Vi kan också se att när det gäller läs- och skrivinlärning har fonologisk medvetenhet stor betydelse, även om det inte är betraktat som en läs- och skrivmetod i sig. Lärarna i vår studie är överlag positiva till att använda digitala läromedel. Vidare visar vår studie att användandet av digitala läromedel är stort och att det finns en riklig variation på marknaden. Vi finner att det är svårt att få reda på och veta vilken lärmetod läromedlet knyter an till. I resultaten har vi kunnat använda oss av fyra olika läromedel, där producenterna har varit tydliga med vilken lärmetod de utgår ifrån. När vi har undersökt eventuella kopplingar mellan den lärmetod som respondenterna utgår ifrån och de digitala läromedel som de använder kan vi se en tendens till att när läraren är väl förtrogen med sitt val av digitala läromedel i relation till sin valda lärmetod, upplever de en förbättring av resultaten inom läs- och skrivinlärning. Denna förbättring upplevs till exempel då man använder Bornholmsmodellen som lärmetod och Bornholmslek som digitalt läromedel.

Under de senare åren har skolvärlden förändrats angående språksituationen i Sverige. Migrationen ökar hela tiden och Sverige blir mer ett mångkulturellt land. För lärare blir uppdraget mer komplext när det gäller att identifiera ifall en flerspråkig elev har läs- och skrivsvårigheter än en enspråkig elev. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka forskning som behandlar undervisning och utveckling för flerspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter i åldrarna 6-15 år. Frågeställningarna som resultatet ska svara på är följande: Hur identifieras läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga? Vilka faktorer ska tas hänsyn till vid bedömning av flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter? Litteraturstudien utgår ifrån är nationell och internationell forskning som undersökts efter våra kriterier för inklusion. Genom sex olika vetenskapliga artiklar sammanställs ett resultat. Ett genomgående resultat de flesta vetenskapliga artiklarna visade är att genom utvärdering av flerspråkiga elevers fonologiska medvetenhet med hjälp av fonologiska tester på majoritetsspråket och andraspråket underlättas identifieringen av läs- och skrivsvårigheter. Ett annat resultat visar hur viktigt det är att läraren tar hänsyn till elevens perspektiv, det vill säga elevens sociala och språkliga bakgrund och hur mycket eleven har blivit exponerad för majoritetsspråket. Det visar även att en lärare inte ska arbeta själv med detta uppdrag utan ta hjälp av alla sina kollegor som specialpedagoger, modersmålslärare och även vanliga lärare då alla resultat visar att det är komplext att identifiera och bedöma ifall en flerspråkig elev har läs- och skrivsvårigheter.

Lärare bör anpassa sin undervisning för att förebygga avkodningssvårigheter redan i förskoleklass för att elever senare ska uppnå kunskapskraven för årskurs tre. Lärare behöver vara medvetna om hur elevers läsutveckling fortgår och anpassa sin undervisningefter den. Vår systematiska litteraturstudie lyfter vikten av att utnyttja undervisningstiden på ett sätt som främjar elevernas avkodning. Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur kan lärare genom sin undervisning förebygga avkodningssvårigheter? Resultatet av de granskade artiklarnas studier visar olika arbetsmetoder som lärare kan använda sig av samt alternativa sätt för lärarna att kartlägga eleverna på i klassrummet. Detta eftersom det inte alltid finns möjlighet till en-till-en-undervisning. Exempel på arbetsmetoder som tas upp i arbetet är arbete med manipulativ bokstavsträning samt nonsensord. Anledningen till att dessa arbetsmetoder lyftes var på grund av deras betydelse för elevers senare avkodning. En god avkodningsförmåga visar sigha stor betydelse för elevers grundläggande läsning och den påverkas mycket av såväl elevernas fonologiska medvetenhet som förståelse. Därför är det av stor vikt att läraren har rätt kompetens för att förebygga avkodningssvårigheter och kan hjälpa eleverna i deras läsutveckling.

Vi har av tidigare erfarenheter fått uppfattningen av att språklig medvetenhet är en betydande faktor i läsutvecklingen. Vi har därför som syfte i denna litteraturstudie att undersöka de språkliga medvetenheterna grundligare. Målet med studien har varit att finna ytterligare faktorer och även arbetssätt som gynnar elevers läsutveckling. Litteraturstudien bygger på 17vetenskapliga artiklar, med elever från förskola till årskurs tre, som vi valt ut med hjälp av sökord och noggrant granskat. Utefter artiklarnas resultat har de sorterats i olika kategorier. Kategorierna har sedan legat till grund för strukturen av vårt resultat som vi sammanfattat utifrån artiklarna. Resultatet visade att fonologisk samt fonemisk medvetenhet är de viktigaste faktorerna för att utveckla en god läsning. Resultatet beskriver likväl hur läraren kan arbeta för att utveckla dessa två förmågor, med exempelvis övningar som rim och sambandet mellan fonem och grafem. Studien beskriver även vikten av att läraren ger tydliga instruktioner vid undervisningstillfällena, både enskilt och i grupp, samt att läraren bör ge eleverna en rik bokstavsmiljö i klassrummet för att utveckla en god läsning. På grund av att studien lagt stor vikt på de språkliga medvetenheterna, återigen främst de fonologiska och fonemiska, har vi undersökt den svenska läroplanen för att diskutera vad som är synligt och inte synligt av de språkliga medvetenheterna i det centrala innehållet. En avslutande reflektion är att läroplanen inte visade tydliga kunskapskrav gällande de språkliga medvetenheterna, vilket kan ses oroväckande av oss som blivande lärare.