Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut på en svensk skola idag. Idén till detta väcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan påverka den fonologiska medvetenheten på ett positivt sätt, varför eventuell integrering av musik i arbetet särskilt beaktades. Det låg också ett fokus vid vilken nivå av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andraspråk befann sig på i förhållande till elever med svenska som modersmål. Studien utfördes på en skola, och bestod av insamling av resultat från ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett så kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och årskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassföreståndare. Resultaten visar att eleverna på skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bättre än så, oavsett modersmål. De visar också att ett stort fokus läggs vid träning av fonologisk medvetenhet i förskoleklassen, medan detta inte längre upplevs som nödvändigt i årskurs ett när eleverna förväntas ha knäckt den alfabetiska koden. I båda årskurserna sker ämnesintegrering mellan svenska och andra teoretiska ämnen, men inte mellan svenska och praktisk-estetiska ämnen.

Syftet med interventionsstudien är att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssätt för att utveckla elevers förmåga att skriva med flyt. Studiens syfte är också att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/läshastighet och skrivflyt. Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolår 1 och 2. Under tio tillfällen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som är huvudpersonen i klassens läsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfällen mäts skrivflytet genom att eleverna får skriva en text till en bild. Eleverna får också skriva så många bokstäver de hinner under en minut för att undersöka hur pass automatiskt de kan forma bokstäver. Resultatet från testerna jämförs med elevernas ordavkodning/läshastighet. Studiens resultat visar att skrivflytet ökar. Texterna vid eftertesten innehåller fler ord än vid de tidigare testerna och de flesta eleverna når en högre skrivnivå. Studien visar inte på något tydligt samband mellan skrivflyt och ordavkodning/läshastighet.

Syftet med min undersökning är att bidra till kunskap om hur elevernas skriftspråkliga utveckling kan främjas under året i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av två förskollärare i en förskoleklass i en småstad i Mellansverige. Urvalet baseras på att de båda pedagogerna sedan några år aktivt valt metoder och arbetssätt för att främja den läs- och skriftspråkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lärare i år 1 har uppmärksammat att förskoleklassens elever visar goda läs- och skrivfärdigheter. I min undersökning berättar förskollärarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas språkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek. De berättar att de använder sig av flera olika språkutvecklande metoder/modeller, som Bornholmsmodellen, Whole language, Trageton – skriva sig till läsning, Vägen till Språket, Språkglädje, Språktågets lådor, Hur långt är ett äppelskal? och Vägledande samspel. Förskollärarna uppger själva att de utgår från Vygotskijs teorier om lärande. De menar att barnen ska vara aktiva, ha eget inflytande och att de lär sig i ett socialt sammanhang. Min slutsats är att de både intervjuades beskrivning av sina insatser främst kännetecknas av att de använder sig av ett mycket målmedvetet arbete. De använder sig av metoder som utgår både från helheten och delarna i språket, för att på olika sätt stimulera elevernas skriftspråkliga utveckling.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare lär elever att läsa. Vilka metoder de använder och om det finns skillnader mellan deras arbetssätt. Jag har använt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lärare och även två observationer i en årskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara så stora och lärarna lägger tyndpunkten på samma faktorer vid arbetssättet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rätt metod att använda när man lär elever att läsa. Men det visade sig att det finns delar i läsinlärningen som är av stor vikt att tänka på som lärare. Det visade sig att individualisering och tidiga erfarenheter har stor betydelse och underlättar läsinlärningen. För att på bästa sätt hjälpa alla elever i skolan är kartläggning av elevers läsnivå en stor fördel.

Tal- och språkutvecklingen är beroende av kunskapen om vad som är språkligt relevant i en talström. Detta innebär förmågan att skilja mellan såväl fonem och segment som ord. Vid undersökning av språkförmågan hos ett barn är det viktigt att bedöma både språkperception och språkproduktion. Behovet av ökad kunskap om fonemdiskrimination hos barn i åldern tre till fem år samt behovet av ett småbarnsanpassat, auditivt diskriminationstest motiverar föreliggande studie. Syftet med studien var att undersöka tre- till femåringars förmåga till fonemdiskrimination av minimala par, utifrån de vanligaste paradigmatiska fonologiska förenklingsprocesserna hos barn. Totalt deltog 34 barn i åldrarna 3;2 – 4;10 år. Femtiofem minimala par presenterades för barnen, som ombads peka på benämnt målord. Resultaten indikerar att förmågan till fonemdiskrimination i den undersökta åldersgruppen är svag, då samtliga barn erhöll låga medelvärden för antal rätta svar. Högst medelvärde för antal rätta svar erhölls hos samtliga barn vid testning av distinktionen /s/ - /t/. Skillnaden i medelvärde för distinktionen /s/ - /t/ och övriga distinktioners medelvärden var statistiskt signifikant. De äldre barnen i stickprovet erhöll högre medelvärden inom samtliga fonemdistinktioner, men en signifikant skillnad mellan åldersgrupperna förekom endast för fonemdistinktionen /f/ - /p/. Resultaten diskuteras utifrån ordkunskap, ordpreferenser, fonemposition och bildmaterialets utformning. Studien har bidragit till ökad kunskap kring tre till femåringars förmåga att diskriminera mellan minimala par. En vidareutveckling av testmaterialet kan ge goda förutsättningar för fortsatt användande. Nyckelord: Fonologisk utveckling, fonemdiskrimination, minimala par.

Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar med bokstavsinlärning i förskoleklass och årskurs ett och hur lärarna samverkar med varandra vid övergången mellan dessa verksamheter. För att uppnå syftet har vi intervjuat lärare i både förskoleklass och grundskola om deras erfarenheter, tankar och åsikter kring bokstavsinlärning samt observerat deras verksamhet. Resultatet visar att lärarna i förskoleklassen arbetar med att skapa ett intresse hos eleverna för att lära sig läsa och skriva, dock lyser skolinnehållet igenom. Resultatet visar även att lärarna i förskoleklass och årskurs ett arbetar på liknande sätt med bokstavsinlärning, det visar också att lärarna inte lägger så stor vikt vid övergången mellan årskurserna. Dessa två faktorer bidrar till en ökad risk för att eleverna får arbeta med samma typ av innehåll under två års tid. Lärarna har en plan för övergången, men resultatet visar att den inte följs till fullo.

Syftet med det här arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga läs- och skrivinlärningen som används på skola XX. Jag ville ta reda på hur skola XX arbetar med läsinlärningsmodellen för att förebygga läsinlärningsproblem hos elever i förskoleklass och årskurs 1. För att undersöka skola XX läsinlärningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som användes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den läsinlärningsmodell som skola XX använder verkligen fokuserar på den tidiga läsinlärningen. Insatserna som modellen fokuserar på är att förebygga läs- och skrivsvårigheter genom systematiskt arbete med att utveckla språklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga läsinlärningen i årskurs 1. I årskurs 1 fokuseras extra stöd åt de elever som riskerar att få läsproblem, stödet består av bokstavsträning och att bygga upp en säkerhet för den alfabetiska principen. Det huvudsakliga fokus skola XX läsinlärningsmodell har är att eleverna ska knäcka läskoden och på så sätt snabbt bli självständiga läsare. Samtidigt framhålls vikten av läsförståelse som de börjar arbeta med i årskurs 1. Som en ytterligare förebyggande insats innehåller modellen ett arbete med att öka ordförråd hos de elever i förskoleklass som ligger efter i språkutvecklingen, vilket även pekar på att läsinlärningsmodellen som används på skola XX är inriktad på tidiga insatser.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse av hur lärare i förskoleklass arbetar med språkutveckling med ett särskilt fokus på språklig och fonologisk medvetenhet samt hur detta arbete organiseras. Vi har dessutom undersökt hur samverkan ser ut i övergångarna till och från förskoleklass avseende språkutveckling samt språklig och fonologisk medvetenhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observerat lärare i förskoleklass. Resultatet visar att lärarnas arbete med språklig och fonologisk medvetenhet sker under särskilda arbetspass medan arbetet med språkutveckling och språklig medvetenhet genomförs dels under särskilda arbetspass men att det även integreras i den övriga undervisningen. En stor del av dagen ägnas åt fri lek. Resultatet visar på skillnader i det specialpedagogiska stödet i förskoleklass samt att samverkan mellan förskoleklass och skola har utvecklats längre än samverkan mellan förskoleklass och förskola inom området. Våra slutsatser är att arbetet med den språkiga och fonologiska medvetenheten kan utvecklas ytterligare om detta arbete på ett tydligare sätt integreras med den fria leken. Specialläraren/specialpedagogen kan spela en viktig roll för eleverna både i deras språkutveckling samt språkliga och fonologiska medvetenhet och även vid övergångarna mellan förskola, förskoleklass och skola.