Transition to Non-Compulsory Education Scrutinizing flaws in Students’ knowledge in Mathematics

Syftet var att beskriva hur äldre människor som bor på särskilt boende upplever sin nattsömn, dess kvalité och behov av omvårdnad på natten. Designen var en beskrivande design med kvalitativ ansats. Efter godkännande från forskningsetisk kommitté och verksamhetschef på ett särskilt boende utfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta boende. Intervjuerna spelades in på dator och analyserades sedan med en manifest innehållsanalys. Huvudresultatet visade att de boende upplevde nätterna som lugna och rofyllda och att den enda yttre störningen som förekom var från byggarbetet som ibland förde oljud tidigt på morgonen. Andra faktorer som kunde påverka nattsömnen negativt var inre störningar, som tankar, sjukdom, smärta och nattliga toalettbesök. Det framkom också faktorer som kunde främja sömnen, som vilostunder på dagen, att ha mörkt på natten, att få en sömntablett och att få bibehålla sina egna rutiner på kvällen. De boende uttryckte att de var nöjda med omvårdnaden på natten och personalen var uppskattad och gav en stor trygghet. Slutsatsen av examensarbetet är att deltagarna upplevde lugna och rofyllda nätter på det särskilda boendet om det inte fanns några yttre eller inre störningar vilket sällan förekom. Deltagarna var nöjda med nätterna och den omvårdnad de fick.

Syftet med studien var att identifiera och kartlägga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rådande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvårdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk användning. 3) Kunskaper och yrkesskicklighet ökade i en gynnsam lärandemiljö. 4) Stödjande organisationer innebar att det fanns personer med uttalad kompetens och funktion, exempel: bibliotekarie, mentor, underlättare eller kommittéer som gav stöd till sjuksköterskan vid användandet av evidensbaserad omvårdnad. 5) Hinder identifierades som tidsbrist, bristande kunskap eller intresse för evidensbaserad omvårdnad. Ett hälso- och sjukvårdssystem som satte press på de anställda, underminerade möjligheterna att lära och göra förändringar. Slutsats: Studien visade att olika faktorer ofta samspelade med varandra i ett komplext system, där ingen faktor ensamt kan klara implementeringen av evidens.

<p>Transition to Non-Compulsory Education</p><p>Scrutinizing flaws in Students’ knowledge in Mathematics</p>

Denna uppsats handlar om det individuella bemötandet på fritidshem och om hur fritidspedagogen individanpassade sig vid bemötandet av elever. Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem menar att personalen ska anpassa sitt bemötande efter varje barns förutsättningar och behov. Fritidspedagogen arbetar i stora barngrupper och med elever som har olika förutsättningar vilket ställer krav på fritidspedagogen.   Syftet med denna studie är att få en inblick i hur fritidspedagogens individuella bemötande ser ut på fritidshemmen, ta del av fritidspedagogernas uppfattning om begreppet bemötande samt att se om de tar del de aktuella styrdokumenten. Detta gör vi genom att intervjua fyra fritidspedagoger och observera dem i sitt arbete.   Resultaten av intervjuerna med fritidspedagogerna visade att de förespråkade ett individuellt bemötande och att det var viktigt för att barn skulle känna sig sedda och lyssnade på. Inte minst ansåg de att ett individuellt bemötande gynnade både det sociala samspelet och utvecklingen hos barnen. Resultaten visade även att ett individuellt bemötande finns i arbetet med gruppen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning av goodwillposten som kan förklaras av innovationsförmågan i svenska börsnoterade företag. Inledning: Goodwill är en immateriell tillgång och uppstår i samband med företagsförvärv. På senare år har posten fått en stor betydelse och den ger även ett uttryck för framtida ekonomiska fördelar. Goodwill är svårdefinierat eftersom att posten exempelvis kan innehålla kundrelationer, varumärken, bra rykte etc. I dagsläget är innovation en viktig faktor för företag och har stor betydelse för ekonomisk tillväxt. Företagens innovationsförmåga borde därför ha en påverkan på goodwillpostens värde. Metod: I denna studie har en kvantitativ undersökning gjorts. Via databasen Retriever har data samlats in från Sveriges största börsnoterade bolag. En utsållning gjordes för de företag som inte hade tillgänglig data som krävdes för undersökningen. Genom statistikprogrammet Minitab genomfördes två regressionsmodeller som sedan analyserades. Slutsats: Slutsatsen visar att båda innovationsmåtten, patent och forskning och utveckling, har ett positivt samband på goodwillposten för Large Cap. För Mid Cap kunde ingen betydande effekt visas. För Small Cap har patent en svag påverkan på goodwillposten och måttet forskning och utveckling visade inget samband. / Purpose: The purpose of this paper is to examine the extent of goodwill that can be explained by the capacity for innovation in Swedish listed companies. Introduction: Goodwill is an intangible asset and occurs in connection with acquisitions. In recent years, the record received a great importance and it gives also an expression of the future economic benefits. Goodwill is difficult to define because the item may contain, for example, customer relationships, trademarks, good reputation, etc. In the current situation, innovation is an important factor for companies and has great significance for economic growth and innovation capacity of firms should have an impact on the goodwill value of the entry. Method: A quantitative study has been made in this paper. Through the database Retriever data was collected from the largest listed companies. An elimination was made for those companies that had not provided data that was required for the study. Through the statistical program Minitab was two regression models were conducted and analyzed. Conclusion: Our conclusion is that the two dimensions of innovation studied, patents and research and development, Large Cap both have a positive explainationary power on goodwill for Large Cap. For Mid Cap there no significant effect appears. For Small Cap patent has a weak impact on goodwill, while research and development showed no impact.

SammanfattningVictoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, Schoolresearch for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet,Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans värld verkar lägga tid på att ständigtuppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken fråga om vem som söker, sprider ochomsätter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sittyrkesuppdrag? Hur ser det ut angående ansvar, sökande, kommunikation och praktisktanvändande av forskning ute i verksamheterna? Som student vidspecialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka ochomvandla forskning genom förändringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter migsom färdig specialpedagog?Syfte och frågeställning: Syftet är att, genom en mindre undersökning, söka svar påfrågorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och används inom skolan samtvem som ansvarar för detta. Jag vill också ta del av några rektorers tankar om forskningför skolan och praxisnära forskning. Undersökningen begränsas till några kommunalagrundskolor i Skåne och vänder sig till skolledare, specialpedagog, speciallärare samtförstelärare. Preciserade frågeställningar är; Hur söks forskning? Hur kommunicerasforskning? Vem ansvarar för att bevaka, söka och/eller kommunicera forskning? Huranvänds forskning i verksamheten? Hur ser rektor på forskning och praxisnäraforskning?Teori och metod: Empirin har samlats in genom enkäter som skickats ut till 77slumpvis utvalda rektorer, biträdande rektorer, förstelärare, specialpedagoger samtspeciallärare inom fem olika kommuner samt genom 2 individuella intervjuer medrektorer verksamma inom samma kommun. Empirin har tolkats utifrån etthermeneutiskt förhållningssätt samt utifrån systemtänkandet och de fem disciplinernaför att skapa lärande organisationer (Senge m.fl. 2012).Konklusion: Pedagogisk forskning söks och sprids via internet, facktidningar och denätverk informanterna ingår i. Spridningsvägar och ansvaret för att forskning spridsinom verksamheterna är relativt vaga och skiftande. Forskning omsätts till praktik mendå främst sådan forskning som är lättillgänglig och direkt applicerbar i verksamheten.4Rektorerna är positivt inställda till forskning och anser sig ha stort ansvar för att sökaforskning. Hos de intervjuade rektorerna är inställningen till praxisnära forskningnyfiken men formerna för denna typ av forskning på skolorna är svåra att se.Implikationer: För specialpedagogen, som är förtrogen med att söka, tolka och omsättaforskning, finns det mycket att omsätta som yrkesverksam. Professionen bör kunna bäraett stort ansvar för att forskning söks, tolkas och sedan sprids och omsätts inomverksamheten. Specialpedagogen bör kunna vara ett stöd till övriga yrkeskategorier idenna uppgift. För vidare forskning pekar denna begränsade undersökning på ett stortbehov av att utreda hur tid och kunskap skapas för att ta del av forskning inom skolanoch att hitta kanaler för att forskning av skiftande slag ska få genomslagskraft inomverksamheten.Nyckelord:Evidens, forskning för skolan, praxisnära forskning, skolforskning, skolnära forskning,skolutveckling, spridning av forskning, vetenskaplig grund

PAS (patientansvarig sjuksköterska) är en modell för hur själva omvårdnadsarbetet bedrivs, individanpassat till varje enskild patient. I Sverige används modellen på nästan samtliga hemodialysmottagningar. Syftet med denna studie var att beskriva PAS:arnas uppfattningar om arbetsuppgifter och uppfattningar av upplevelser rörande PAS-rollen. Fenomenografi användes som analysmetod för att beskriva variationer av både arbetsuppgifter och upplevelser. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med PAS:ar från olika dialysmottagningar i Sverige.Sex beskrivningskategorier identifierades som beskrev uppfattningar av att vara PAS samt sex beskrivningskategorier om uppfattningar av hur det kan upplevas att vara PAS. Resultaten visade på både positiva och negativa uppfattningar som var relaterade till rollen som PAS. Studien visade att det som präglade PAS-rollen var det stora ansvar PAS tog för sina patienter, både inom och utanför avdelningen. Ansvaret och den stora mängd arbetsuppgifter PAS hade var förenat med uppfattningar att rollen som PAS kunde upplevas som negativt. Att utbilda patienter och närstående är en viktig uppgift inom sjuksköterskans ansvarsområde. Ett intressant fynd i aktuell studie var att endast en PAS uppfattade att utbilda som en av arbetsuppgifterna kopplade till rollen som PAS. PAS:arna uppfattade att läkarens arbetsuppgifter hade företräde och detta var en orsak till varför PAS gav avkall på omvårdnadsuppgifter. Detta i kombination med otydlig arbetsbeskrivning ledde till psykisk stress och frustration. Det är av betydelse att sjuksköterskor utarbetar nationella samt lokala arbetsbeskrivningar för vad som skall ingå i rollen som PAS inom njurmedicin.

This essay discusses the subject of people who experience a positive approach towards their bodies. It uses a phenomenological approach through qualitative interview with five people that were asked about how they experience comfort around their bodies. The aim was to understand the experience of having a positive approach to the body, with regards to feelings and situations. The result showed that acceptance, respect, actions made with consideration as well as healthy habits of thinking was carried out as the main aspects of having a positive approach to their bodies. This brought feelings of joy, gratitude, comfort, ease and the like. This is a growing field of knowledge, and this essay hope to contribute to a greater conversation concerning well-being and health.

Detta är en narrativ studie där syftet är att fånga flickors upplevelse av skolan från högstadietiden och fram i gymnasieåldern. Jag utgår från livsberättelse som metod. Mina informanter är fyra unga kvinnor som hade problematisk högstadietid men ändå lyckades att gå ett yrkesprogram på gymnasiet. Mina frågeställningar är: Hur kan de unga kvinnornas problematiska högstadietid upplevas? Hur kan kommunikationen och relationen mellan de unga kvinnorna och skolans personal upplevas? Vilka vändpunkter kan vara avgörande för att de unga kvinnorna ska uppleva att de kan fullfölja sina studier?Genom mina informanters berättelser fångade jag de avgörande vändpunkterna som gjorde att de kunde fullfölja en gymnasieutbildning. Resultatet visar att informanterna upplevde en högstadietid i kaos med stökiga lektioner, mobbning och skolk. Kommunikationen upplevdes som vertikal under högstadietiden, enligt informanterna Läraren talade till eleven, inte med eleven. Vändpunkter för informanterna var att komma till en gymnasieskola där kommunikationen upplevdes som horisontell. Informanterna ansåg att lärarna var skickliga på att se och förstå deras verklighet. Ytterligare vändpunkter var att tre av informanterna fick en diagnos. Då upplevde de unga kvinnorna en annan uppmärksamhet som ledde till bättre kommunikation. De kände sig sedda och bekräftade. Jag fann i min undersökning framför allt tre faktorer som haft stor betydelse för att lyckas med studierna och bli godkända på kurserna; inkludering, mellanmänskliga relationer och samarbete mellan skola och andra aktörer såsom sjukvård och vårdnadshavare.