<p>Människor ser på varandra i form av man eller kvinna, något som</p><p>medför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskare</p><p>omnämner en maktobalans där mannen ses som norm. Forskning kan</p><p>betraktas som ett maktmedel där det råder en obalans mellan könen</p><p>och där det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte får</p><p>samma möjlighet till karriärutveckling. Syftet med föreliggande studie</p><p>var att undersöka karriärhinder kvinnor upplevt under sin forskartid.</p><p>Urvalet består av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionen</p><p>vilka inte har en tjänst inom akademin innehållande forskning. Sex</p><p>kvinnor intervjuades och data analyserades med hjälp av en induktiv</p><p>tematisk analys. Resultaten visar att kvinnor upplever otydliga</p><p>karriärvägar samt ansenlig konkurrens. En stor tidspress upplevs i</p><p>jakten på meriter samt att den mansdominerade miljön motarbetar</p><p>kvinnlig medverkan. Slutligen påtalas valet mellan forskarkarriär och</p><p>familj vilket kan hänföras till maktobalansen mellan könen och de</p><p>könsstrukturer som råder i den samhälliga kontexten.</p>

<p>Från kunskapens öar till den ömsesidiga insiktens fastland Ett pedagogiskt utvecklingsarbete för en personalutbildning med förankring i praktiken Anne Johansson Olsson Sammanfattning Denna uppsats redovisar ett utvecklingsarbete kring utformandet av en så kallad arbetsplatsanpassad utbildning. Arbetet bedrevs i samverkan mellan Transkulturellt Centrum (TC) i Stockholms Läns Landsting och Lina Hage samt Wasa vårdcentraler i Södertälje. Projektet syftade till att via inledande arbete, inventering av utbildningsbehov, utbildningsplanering, genomförande och utvärdering skapa en modell för en utbildning med fokus på vårdpersonalens möte med patienter som har erfarenhet av migration. Vårdcentralerna stod i början av 2007, i begrepp att inleda ett arbete med en delvis ny patientgrupp, asylsökande och nyanlända flyktingar samt anhöriginvandrare. Arbetet innebar ett förbättrat och utvidgat mottagande med erbjudande om hälsosamtal och till de asylsökande även en primärvård som motsvarade den övriga befolkningens. TC fick med anledning av detta, i uppdrag att utveckla en utbildning för kompetenshöjning inom området. Ansvaret för utvecklingsarbetet och projektet låg på TC och syftet var att planera och genomföra en utbildning med innehåll och struktur relaterade till personalens aktuella behov, kunskaper och erfarenheter. I arbetet lades stor vikt vid ett praxisnära förhållningssätt som metod. I bakgrunden ges med anledning av detta en beskrivning av begreppet ”praxisnära forskning”. Olika synsätt på innebörden av begreppet presenteras liksom förhållningssätt och forskarens roll. I uppsatsen redovisas steg för steg hur projektet genomfördes och i diskussionen redogörs för de ändrade förutsättningar som projektet ställdes inför under arbetets gång. Här diskuteras också aspekter på metoden när det gäller att inventera utbildningsbehov och tolka begreppet bemötande. Mot bakgrund av deltagarnas utvärdering diskuteras begreppen kompetens, ny kunskap och praxisanknutet. Nyckelord: Personalutbildning, praxisnära forskning, bemötande, kunskap och kompetens.</p><p>From the islands of knowledge to the mainland of mutual insight A pedagogical work of development for a staff training program based on practice Anne Johansson Olsson Abstract This paper describes a work of development for the design of a “tailormade” training programme for medical staff at health clinics. The work was carried out in cooperation between Transcultural Center (TC) within the Stockholm County Council and Lina Hage and Wasa primary health clinics in Södertälje. The project aimed at creating a model for a training programme for medical professionals encountering patients with experience of migration. The project included an inventory of training needs, and the planning, operation and assessment of the programme. In the beginning of 2007 the health clinics were starting to work with a new group of patients consisting of asylum seekers, newly arrived refugees and migrators with family ties in Sweden. The work ment an improved and widened reception scheme including an offer of a health interview and for asylum seekers primary health care equivalent to what is offered to residents. TC was commissioned to lead the work of developing an education aiming at improved competence within the field. TC had the responsibility for the development and the operation of the project. The aim was to design and carry out an education with a content and structure based on the actual needs of the staff and their knowledge and experience. In the work the method of working closely with everyday practise was emphasized. For this reason a description of “research close to practice” will be found in the background of this paper. Different views on the meaning of the concept are presented as well as the approach and the roll of the researcher. The paper presents, step by step, how the project was planned and implemented. The changing circumstances which the project faced over time, are also presented. Aspects concerning the method of inventory of education needs and the interpretation of the key concept reception are also discussed. In the context of participant evaluation the concepts of competence, new knowledge and research close to practise are discussed. Keywords: Staff training, research close to practice, reception, knowledge and competence</p>

<p>Vi fick bekanta oss med en miljö som ger barnen nya möjligheter att upptäcka, forska och experimentera. Vi kunde se att den delen av utemiljön som den lilla kolonilotten är bidrar till barnens utveckling och lärande. Dessutom utvecklas barnens ”förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp” (Lpfö 98, s. 37). Vi blev inspirerade att undersöka saker ytterligare. Först och främst ville vi ta reda på hur man planerar och arbetar i en sådan miljö. Som exempel tog vi kolonilottens projekt på A-förskolan som vi fick inspiration av. Att utforska vilken betydelse kolonilotten har för barnens utveckling och lärande och vilka utforskande möjligheter finns där var det viktigt för oss. De frågorna ligger till grund för vårt examensarbete. Vi gjorde en djup kvalitativ undersökning. De intervjuer och samtal med pedagogerna på avdelning B, deltagande observationer och bearbetning av förskolans dokumentation gav ett bra resultat så att vi kunde uppnå målet. Vi fick fram att kolonilotten skulle fungera som en pedagogisk resurs krävs det mycket arbete och genomtänkt planering. Man planerar och utför arbetet på kolonilotten utifrån barnsperspektiv. Vi kunde se att arbetet på kolonilotten är intressant, roligt och meningsfullt för barnen. Genom att sköta sitt grönsaksland får barnen mängder av nya begrepp. Undersökningen visar att när barnen tar hand om växter upplever de naturen på ett speciellt sätt. Vi fick fram att arbetet utförs på ett utforskande sätt som engagerar barnen till aktivt deltagande, utmanar dem, väcker lust och stimulerar deras tankar. Genom det kreativa arbetet på kolonilotten skaffar barnen möjlighet att göra sina egna uppfinningar och får nya insikter. De skapande och utforskande aktiviteterna bidrar till barnens utveckling och lärande.</p>

<p>Föreliggande studie behandlar ledarskapets betydelse för användandet av kunskap och forskning inom socialtjänsten. Detta görs i form av en kvalitativ intervjustudie av enhetschefer på några vuxenmottagningar i Stockholms kommun. De frågeställningar som legat till grund för studien är; a) vilka definitioner av kunskap och forskning som kan urskiljas, b) vilka faktorer som hindrar användningen av forskning/forskningsresultat samt c) på vilket sätt ledarskapet har betydelse för hur forskning och kunskap tillvaratas och används. För att besvara frågeställningarna gjordes ett maximerat strategiskt urval av intervjupersoner. Intervjuguiden utformades utifrån tre teman; kunskap, forskning och forskare; kunskapsutveckling och forskningsanvändning samt chefens betydelse. Materialet transkriberades, koncentrerades och tolkades sedan utifrån dessa teman. Resultaten analyserades utifrån en genomgång av tidigare forskning samt utifrån utvalda teorier kring begreppen kunskap och lärande. I resultaten framkommer att en majoritet av respondenterna har ett stort eller mycket stort intresse för forskningsverksamhet och ny kunskap. De visar även att majoriteten anser att de i sina roller som chefer har stor betydelse för hur kunskap och forskning tillvaratas och används. Detta leder fram till slutsatsen att den något förhärskande bilden av det stora ointresset för vetenskaplig kunskap inom socialtjänsten i tidigare forskning inte överensstämmer med föreliggande resultat.</p>

<p>Fibromyalgi är en "osynlig" och kronisk sjukdom med många och varierande symtom som t.ex. värk och trötthet. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och har en stor inverkan på livssituationen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Studien baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsykInfo. Analysen utfördes med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att kvinnornas liv förändrades markant av sjukdomen. De beskrev en känsla av förlust av sitt gamla liv och sociala kontakter. Kvinnorna möttes ofta av oförståelse av omgivningen och sjukvården vilket upplevdes som kränkande. Stödet från familj och vänner var väldigt betydelsefullt för kvinnorna. Att bli trodd och lyssnad på utgör en bra grund för dessa i arbetet med att leva ett liv med fibromyalgi. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stärka kvinnornas självkänsla i deras egna hårda arbete med att kontrollera sin sjukdom.</p><p> </p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Förr var tron att demens tillhörde det normala åldrandet men idag har kunskapen om demenssjukdomars orsak ökat. Antalet dementa i Sverige kunde år 2005 uppskattas till ca 142 200 varav 45 procent beräknades bo i särskilt boende. <strong>Syfte</strong>: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenheter i arbetet med dementa personer på vårdhem. <strong>Metod</strong>: Litteraturstudien baserades på en innehållsanalys från innehållet i nio vetenskapliga artiklar. Litteraturen som inkluderades i resultatet söktes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Alla inkluderade artiklar genomgick en vetenskaplig bedömning. <strong>Resultat</strong>: Vårdpersonalen upplevde fina stunder med de dementa och betydelsen av fysisk kontakt var stor. Vårdpersonalen tog upp ämnet stöd och då främst bristen på stöd i flera olika sammanhang. Vidare diskuterade personalen bristen på kunskap och behovet av utbildning samt handledning. Vårdpersonalen uttryckte ett behov av uppskattning och diskuterade svåra omvårdnadssituationer där integritetsbevarandet hade en central roll. Organisationens och ledningens betydelse samt bristen på resurser och behovet av kvalitetsutveckling var andra erfarenheter som personalen tog upp. <strong>Diskussion</strong>: I diskussionen lyfts sjuksköterskan ut ur begreppet vårdpersonal och resultatets huvuddelar diskuteras utifrån sjuksköterskans ansvarsområden. <strong>Slutsatser</strong>: Vårdpersonalen behöver få bättre erkännande för sitt omvårdnadsarbete med de dementa och sjuksköterskan bör inta en större ledarroll.</p>

<p> </p><p><p>Hjärtsvikt är ett betydande problem för en stor del av den äldre befolkningen. Den dåliga prognosen och de fysiska symtom som tillståndet för med sig påverkar i hög grad de äldres livssituation. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa upplevelser i samband med hjärtsvikt hos äldre personer över 65 år. Studien baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades via sökningar i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Analysförfarandet skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008) beskrivna metod. I resultatet framkom att den fysiska kapaciteten hos äldre personer försämrades märkbart till följd av hjärtsvikt. Den fysiska begränsningen ledde till upplevelser av trötthet, psykosociala förluster, främst i form av rollförlust, känslor av ensamhet samt en inverkan på livskvaliteten. Det sociala stödet hade stor betydelse för de äldres förmåga till anpassning och coping. Brist på information i kontakten med sjukvården skapade känslor av osäkerhet. Sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma patientens förmedlade upplevelser, samt riktade insatser som stärker patientens sociala stöd är nödvändiga faktorer för att förbättra hjärtsviktspatientens välbefinnande.</p></p>

<p>En intensifiering av forskningsåtgärderna är ett viktigt led i strategin för att uppnå de mål som fastställs vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000, nämligen att EU skall vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi år 2010.</p><p>Med Lissabondeklarationen har den Europeiska unionen dessutom förtydligat att det finns ett starkt behov av att förbättra villkoren för konkurrenskraften genom bildandet av ett europeiskt forskningsområde och genom att förstärka förutsättningarna för europeisk forskning.</p><p>Att större satsningar på forskning leder till ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning framhålls ofta i den politiska debatten, inte minst under den senaste tidens diskussioner kring hur Europa ska komma i kapp USA och Japan. Europa saknar lämpliga mekanismer för att stimulera samt koordinera europeisk grundforskning på ett sätt som man, till exempel, lyckas bättre med i USA Orsaken bakom EU: s låga tillväxt förklaras till stor del av svagheter inom EU vad gäller näringslivets FoU-investeringar.</p><p>Syften med studien är att beskriva och analysera processen kring att skapa ett europeiskt forskningsråd samt utifrån institutionalistisk teori analysera hur två olika förslag, ett inkrementalistiskt och ett radikalt, ger olika lösningar för uppbyggnaden av en ny institution. Syftet är dessutom att analysera i vilken utsträckning som skapandet av ett europeiskt forskningsråd kan ses som ett instrument för att uppnå de mål som står på Lissabonagendan. Studien försöker besvara följande frågeställningar: Hur och när har idén kommit upp? Vilka är de viktigaste aktörerna involverade i processen? Vilka ståndpunkter finns? Hur ser en radikal kontra en inkrementalistisk syn ut? Hur kan utvecklingen förklaras?</p><p>Studien analyserar policy dokument och expertrapporter som ger förslag till och stödjer bildandet av ett europeiskt forskningsråd. Fokus ligger på europeiska forskningsorganisationers samt EU- institutionernas ståndpunkter i frågan.</p><p>De analyserade organisationerna förväntas ha en inkrementalistisk syn, det vill säga att europeiska forskningsrådet borde vara en utbyggnad av existerande organisationer, nationella (utifrån de nationella forskningsrådens perspektiv) eller europeiska (utifrån kommissionens perspektiv). Det radikala förslaget förespråkas emellertid av organisationer som inte är bundna till institutionella intressen, och som tillhör forskarsamhället. Det är oberoende forskare som framstår som de primära förespråkarna för ett radikalt förslag. Institutionernas ställningstagande i debatten förklaras med hjälp av institutionsteori.</p>

<p>Flera elevundersökningar påvisar ett minskat intresse för naturvetenskap. Ämnet kemi upplevs som abstrakt och antalet sökande till fortsatta studier i kemi avtar. Detta är en oroande trend då mycket i samhället idag har sin grund inom naturvetenskapen och kemin. Individen behöver naturvetenskaplig kunskap för att kunna deltaga i ett demokratiskt samhälle, såväl lokalt som globalt. Vidare är samhället i behov av en naturvetenskaplig yrkeskår. För att underlätta elevers lärande framhåller nuvarande ämnesdidaktisk forskning vikten av en verklighetsanknutet undervisningen samt att en helhetsbild skapas för eleverna. Med mål att främja verklighetsanknytning och helhetsförståelse har vi i detta arbete undersökt möjligheten att integrera Kemi A med de gemensamma kurserna på det naturvetenskapliga programmet utifrån gymnasieskolans kursmål. Våra förslag på de ämnesintegrerade momenten har därefter, genom kvalitativa intervjuer, utvärderats av fyra lärare vars ämnesbehörighet täcker de i momenten ingående ämnena. Vi visar att det finns tydliga beröringspunkter i kursmålen för Kemi A med de övriga naturvetenskapliga ämnena, men även med ämnen inom övriga discipliner. De flesta intervjuade lärare ser en vinst för det egna ämnet med de förslagna ämnesintegreringarna. De hinder som klarlades under intervjuerna var av praktisk karaktär där faktorer som tid och schema ansågs vara begränsande. Vidare tror de att för att öka intresset för kemi och naturvetenskap så behöver undervisningen kopplas till verkligheten.</p><p>För att bemöta ett sviktande intresse hos elever samt för att underlätta elevers lärande anser vi att undervisningen i kemi behöver förändras. Med detta arbete vill vi lyfta fram ämnesintegrering som en lämplig förändring. De presenterade ämnesövergripande momenten visar på möjligheter till en helhetsgivande undervisning och är tänkt till att inspirera verksamma gymnasielärare samt underlätta lärarens dubbla uppdrag att bedriva en undervisning som främjar ämneskunskaper och elevens värdegrund.</p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år. Resultatet visar att ungdomarna upplever betydelsen av att ha fritidsaktiviteter som positivt och konsekvenserna av att inte ha några som negativt. Aspekter som berörs av fritidsaktiviteter är enligt ungdomarna social betydelse, rutiner, kultur och framtid.</p><p>Resultatet visar att fritidsaktiviteter inte bara har en påverkan på deras vardagsliv utan också på deras framtid.</p><p>Sökord: Fritidsaktivitet, ungdomar, kvalitativ forskning, intervju</p>