Par une analyse sociopragmatique du premier roman de Ken Bugul, Le baobab fou (1982), et du dernier, Mes hommes à moi (2008), il s'agira de questionner les modalités de l'énonciation de soi en regard de ce qu'elles disent du jeu postural de l'écrivaine. Nous soutiendrons que l'énonciation de soi chez Ken Bugul passe par des procédés poétiques (jeux de figuration, mises en abyme, métatextualité, rêverie) qui accentuent la mise en scène de son identité de romancière. Ciblant d'abord la figuration d'un personnage biographé et d'une narratrice autobiographe (Le baobab fou), l'œuvre se centre ensuite sur la mise en scène des modalités du récit de soi et des identités narratives diversifiées qu'une posture romanesque permet d'adopter (Mes hommes à moi). Cette figuration délibérée de l'activité d'écriture dévoilée par le dernier roman découle d'une posture créatrice de plus en plus assumée, allant de pair avec une reconnaissance grandissante dans le champ littéraire.

Text in French, with abstracts in French and English / Au lendemain des indépendances africaines, les écrivains tentent de dénoncer, sinon l’aliénation des intellectuels, du moins ce que le peuple désignait sous ce terme dans les excolonies françaises et belges. Le recours fréquent, dans la construction du récit, à la thématique de la faute de l’intellectuel se présente comme résultat d’un manquement au rôle qui lui revient. Pour mener à bien notre enquête, la théorie utilisée est l’Analyse de contenu thématique (A.C.T.) de Pierre Lannoy. Ce modèle aidera à cerner tout ce qui menace l’équilibre de l’édifice social. Cependant l’étude de l’aliénation des intellectuels a montré que l’émergence d’une crise semblable relève d’une série de causes complexes. Sa compréhension fait appel à de multiples champs scientifiques : sociologie, psychologie, économie, […] La seule solution est le compromis pour tous. C’est une vaine prétention que de vouloir établir ici un bilan exhaustif : l’étude de l’image de l’intellectuel ne peut qu’être évolutive. / In the aftermath of African independence, writers tried to denounce, if not the alienation of intellectuals, at least what people meant by this term in the former French and Belgian colonies. Frequent recourse to the theme of the fault of the intellectual in the construction of the narrative is presented as the result of a failure to fulfil the role that was assigned to him. To carry out our investigation, the theory used is Pierre Lannoy's Thematic Content Analysis (T.C.A.). This model will help to identify anything that threatens the balance of the social edifice. However, the study of the alienation of intellectuals has shown that the emergence of a similar crisis is due to a series of complex causes. Its understanding involves multiple scientific fields: sociology, psychology, economics, [...] The only solution is compromise for all. It is a vain claim to want to establish an exhaustive assessment here: the study of the image of the intellectual can only be evolutionary. / Classics and World Languages / D. Litt. et Phil. (French)

In recent years, the possibility to deduct expenses for research and development (R&D) has been interpreted narrowly. As a response, the Income Tax Act chapter 16, section 9 (the R&D-rule) was amended to increase the possibility to deduct R&D of more general character. The purpose of this thesis is to determine the meaning of the R&D-rule to be able to decide if the amendment is an extension of the deductibility and whether this amendment can be considered adequate. According to the R&D-rule, the recipient of the grant needs to conduct R&D activity and there needs to be a sufficient connection between the R&D activity and the company to be allowed deduction. The difficulty in applying the R&D-rule is mainly when the research is conducted outside the company and the aim of the research is not to solve the company’s specific problem.The connection between the R&D-activity and the company needs to be reasonable. This means that only R&D-activity that falls completely outside the company’s activities should be excluded from deductibility. However, even R&D where some connection can be shown has been excluded from deductibility, which makes the application of the R&D-rule complex. The amendment of the R&D-rule means that deduction is now possible where a reasonable interest can be shown with either the principal business or the other business. The assessment if a reasonable interest can be shown between the R&D and the company’s activities, must now take into account all aspects of the company not only the principal activity. In conclusion, the amendment creates an extension of the deductibility. The purpose of the amendment of the R&D-rule was to extend the deductibilityof R&D. The amendment must therefore be considered adequate. The addition of the other business to the wording of the R&D-rule will lead to an actual extension of the deductibility of R&D. / De senaste åren har möjligheten till avdrag för FoU tolkats snävt vilket försvårat för företagen att få avdrag för FoU av allmän karaktär. Svaret på kritiken mot den snäva tolkningen förde med sig en lagändring av IL 16 kap 9 § (FoU-regeln). Uppsatsens syfte är att fastställa innebörden av FoU-regeln för att utreda om lagändringen är en utvidgning i förhållande till den tidigare lydelsen av lagregeln samt bedöma om lagändringen är ändamålsenlig.  Enligt FoU-regeln krävs det att mottagaren av bidraget utgör en FoU verksamhet samt att tillräckligt samband finns mellan FoU:n och företaget för att erhålla avdragsrätt. Svårigheten att bedöma sambandet är då FoU:n utförs av någon extern och syftet med forskningen inte är inriktad på att lösa företagets specifika problem utan forskningen är av mer allmän karaktär. Det måste finnas ett rimligt intresse mellan FoU-verksamheten och företaget, vilket innebä ratt bara sådan FoU som hamnar helt utanför företagets område ska uteslutas från avdragsrätt. I praxis har även dock FoU med visst samband uteslutits varför tillämpningen av FoU-regeln är komplex. Lagändringen av FoU-regeln innebär att avdrag får göras när det finns samband mellan FoU-verksamheten och den huvudsakliga verksamheten eller verksamheten i övrigt. Vid bedömningen ska hänsyn alltså tas till hela verksamheten. Det här innebär en utvidgning av avdragsrätten i förhållande till den tidigare lydelsen, då avdrag endast medgavs när samband fanns med kärnverksamheten. Det huvudsakliga ändamålet med lagändringen är en utvidgad avdragsrätt. Utifrån ordalydelse är det nu tydligt att avdrag får göras även då samband inte finns med den huvudsakliga verksamheten, men samband finns med den övriga verksamheten. Tillägget verksamheten i övrigt innebär således en faktisk utvidgning av avdragsrätten för FoU i förhållande till den tidigare lydelsen av FoUregeln.

Le slasher est un sous-genre du film d'horreur reposant sur une figure de tueur masqué punissant en apparence la sexualité adolescente. Très populaire auprès du public adolescent de 1978 à 1984, il serait, selon de nombreux critiques, une expression de sadisme « gratuit ». Cependant, toute production culturelle possède une légitimité qui peut lui être conférée en trouvant une clé de lecture adéquate. Cette clé est selon-nous un archétype culturel que nous nommons foolkiller, et qui figure une victime marginale sanctionnant les actes irresponsables mettant en danger les membres les plus faibles de la communauté. Cet archétype convoque l'imaginaire médiéval du charivari, un rite de justice folklorique punissant les manquements à la morale. Pour parvenir à cette référence, il est nécessaire de montrer que le slasher a masqué un genre plus large qui gravite autour d'une victime humiliée se vengeant de ses persécuteurs et qui inclue des films comme Willard (1971), Carrie (1976), ou encore Fade to Black (1980). Or, on peut trouver une formulation prototypique de cette histoire dans Hop-Frog (1849), une nouvelle d'Edgar Poe racontant la vengeance d'un bouffon difforme persécuté par un roi sadique. Nous envisageons cette nouvelle comme un artefact prototypique de l'archétype culturel du foolkiller dont le genre masqué par le slasher est une expression contemporaine. L'étude de cette nouvelle et de ses références culturelles permet de comprendre le fonctionnement de l'archétype et son apparition en réponse à une crise sacrificielle au sens où l'entend René Girard. Une crise du même genre est repérable dans la culture américaine des années 1970, ce qui explique la résurgence de l'archétype à cette période. / The slasher movie is a horror film sub-genre featuring a masked killer supposedly punishing teenage sexuality. Extremely popular among teens from 1978 to 1984, it is generally discarded by serious critics as a spectacle of gratuitous violence. However, the genre can be granted some legitimacy once it is seen as a contemporary form of a cultural archetype which we call "foolkiller". This archetype revolves around a freak avenging its own humiliation at the hands of bullies and punishing irresponsible acts endangering the weakest people in a community. Culturally speaking, this archetype has roots in the medieval practice of "rough music", a masked demonstration organized to humiliate some wrongdoer and to punish moral transgressions in the community. In order to access this cultural reference, it is necessary to show that the attention given the slasher film has concealed the existence of another genre, comprising slasher films but also movies such as Willard (1971), Carrie (1976), and Fade to Black (1980), whose protagonist is a victim avenging its persecution. This plot can also be found in "Hop-Frog", a short-story written by Edgar Allan Poe in 1849. It tells the story of a jester dwarf bullied by a cruel king. We argue that this tale is a prototypical artifact of the foolkiller archetype, which also informs the genre concealed by the slasher film. The cultural frame of this short story enables us to understand how the archetype functions and its relationship to what René Girard calls a "sacrificial crisis". Such a crisis is at work within 1970's American culture, which explains why the archetype reappears during this time.The slasher movie is a horror film sub-genre featuring a masked killer supposedly punishing teenage sexuality. Extremely popular among teens from 1978 to 1984, it is generally discarded by serious critics as a spectacle of gratuitous violence. However, the genre can be granted some legitimacy once it is seen as a contemporary form of a cultural archetype which we call "foolkiller". This archetype revolves around a freak avenging its own humiliation at the hands of bullies and punishing irresponsible acts endangering the weakest people in a community. Culturally speaking, this archetype has roots in the medieval practice of “rough music”, a masked demonstration organized to humiliate some wrongdoer and to punish moral transgressions in the community. In order to access this cultural reference, it is necessary to show that the attention given the slasher film has concealed the existence of another genre, comprising slasher films but also movies such as Willard (1971), Carrie (1976), and Fade to Black (1980), whose protagonist is a victim avenging its persecution. This plot can also be found in "Hop-Frog", a short-story written by Edgar Allan Poe in 1849. It tells the story of a jester dwarf bullied by a cruel king. We argue that this tale is a prototypical artifact of the foolkiller archetype, which also informs the genre concealed by the slasher film. The cultural frame of this short story enables us to understand how the archetype functions and its relationship to what René Girard calls a "sacrificial crisis". Such a crisis is at work within 1970's American culture, which explains why the archetype reappears during this time.

Syfte: Företags kassaflöden och vinster samt staters inkomster påverkas av hur mycket skatt som betalas av företag. Resultat i tidigare forskning om företagsstorlekens betydelse för effektiva skattesatser är motstridiga. Utelämnande av andra variabler som i vissa studier har visats ha signifikanta effekter på effektiva skattesatser kan vara en anledning till denna motstridighet. Sådan forskning har inte genomförts i Sverige enligt författarnas kännedom. Därför undersöks i denna studie effekterna av variabler som mäter storlek, skuldsättning, kapitalintensitet, forsknings- och utvecklingsintensitet samt lönsamhet på effektiva skattesatser hos företag med svensk företagsledning eller koncernledning. Syftet med detta är att ge en bild av vilka faktorer som kan förklara variationer mellan dessa företags skattebörda. Metod: Fem hypoteser om samband mellan variabler deduceras utifrån teorier och tidigare forskning. 3 593 kvantitativa observationer från 702 noterade företag och 6 år samlas in från databasen Retriever Business. Den longitudinella datan används i en regressionsanalys som testar de fem hypoteserna. Resultat: Denna studie bidrar med empiriskt bevis för ett positivt och signifikant samband mellan företagsstorlek och effektiva skattesatser. Däremot visas inte effekterna av skuldsättning, kapitalintensitet, FoU-intensitet och lönsamhet på effektiva skattesatser vara signifikanta. Slutsatser: Den slutsats som dras är att företagsstorlek är en indikation på storleken på effektiva skattesatser för företag med svensk företagsledning eller koncernledning. Teorin om politiska kostnader kan användas för att förklara sambandets riktning. / Aim: Cash flows and profits in firms as well as government revenue are affected by how much is paid in corporate taxes. Results in prior research concerning the effect of firm size on effective tax rates are inconsistent. Omitting other variables that have in some studies been proven to have significant effects on effective tax rates can be one cause of this inconsistency. Such research has not been conducted in Sweden to the extent of the authors’ knowledge. Therefore, this study examines the effects of variables that measure size, leverage, capital intensity, research and development intensity, and profitability on effective tax rates for firms with Swedish management or group management. The aim of this is describing which factors that can explain variations between these firms’ tax burdens. Method: Five hypotheses regarding associations between variables are deduced from theories and prior research. 3 593 quantitative observations from 702 publicly listed firms and 6 years are collected from the database Retriever Business. The longitudinal data is used in a regression analysis that tests the five hypotheses. Results: This study provides empirical evidence for a positive and significant association between firm size and effective tax rates. However, the effects of leverage, capital intensity, R&D intensity, and profitability on effective tax rates are not shown to be significant. Conclusions: It is concluded that firm size is an indicator of the size of effective tax rates for firms with Swedish management or group management. The political cost theory can be used in explaining the direction of the association.

In the highly competitive transportation industry, one way to gain a competitive advantage is to ensure the customer needs are satisfied and tailored according to each customer’s need. Scania’s one of the core values is customers first and believes that the organization is successful only when its customers are successful. In order to achieve their goals, modularization is the key to tailoring the needs of each customer. Considering this factor, an ‘n’ number of variants are required in each module of the trucks and buses offered to the customer. This thesis focuses onthe high voltage cables i.e. VCB cables in Scania’s terms, the cable harnesses are considered as the human nerves and blood vessels for automobiles. Scania is set to produce the VCB cables in-house instead of buying them from the suppliers which is the current method. The thesis focuses on the challenges in change management for new components in-house manufacturing by design-manufacturing integration as a solution. A case study is conducted for the products of electric trucks and buses to understand the design manufacturing integrations. The thesis aims to identify gaps and find where the highest risk exists for deviations in today’s process in terms of design demands, product specification, and product preparation in the production of VCB cables. The case study is conducted, including a literature review and semi-structured qualitative interviews to understand the workflow of how the information is transferred between many cross-functional groups with different business areas such as research & development (R&D) and production. The thesis aims to understand what challenges Scania’s METP (Engineering and process, Battery & VCB production) production group faces while going through a change of organizational structure and interpreting the information via engineering drawings between different stakeholders/groups. A conceptual framework is presented by emphasizing the communication between the R&D groups and the production group by benchmarking the DMI practices for collaborative product development. Furthermore, suggestions for effective drawing methods and increasing the group dynamics between R&D and production are discussed in the thesis. It is hoped that the thesis provides a guide to initiate the stated tasks in results to ensure a smooth production start-up. / I den mycket konkurrensutsatta transportbranschen är ett sätt att få en konkurrensfördel att säkerställa kundens behov genom att skräddarsy produkten efter varje kunds behov. En av Scanias kärnvärdena är “kunderna först” vilket Scania anser vara ett viktigt måtto, speciellt eftersom Scanias framgång bygger på kundens framgång. För att nå sina mål är modularisering nyckeln till framgång. För att lyckas med detta krävs ett "n" antal varianter i varje modul av de produkkter som erbjuds kunden. Detta examensarbete fokuserar på högspänningskablarna. Scania utforskar möjligheten att producera högspänningskablarna i egen regi istället för att köpa dem från leverantörerna, vilket är den nuvarande metoden. Avhandlingen fokuserar på utmaningarna inom förändringsarbetet som krävs för att impementera denna typ av förändring. En fallstudie genomfördes på elektriska lastbilar och bussar för att förstå integrationen av design och tillverkning på detaljerad nivå som tidgare inte hade behövts eftersom externa leverantör tog hand om detaljerna. Avhandlingen syftar till att identifiera luckor och hitta var den största risken finns för avvikelser i dagens process vad gäller designkrav, produktspecifikationer och produktförberedelser vid tillverkning av högspänningskablage. Fallstudien genomfördes, inklusive en litteraturgenomgång och semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att förstå arbetsflödet för hur informationen överförs mellan tvärfunktionella grupper. Dessa grupper har olika affärsområden såsom forskning & utveckling (FoU) och produktion. Avhandlingen syftar till att förstå vilka utmaningar Scanias production team (Engineering and process, Battery & VCB production) produktionsgrupp står inför samtidigt som de går igenom en förändring av organisationsstrukturen och tolkar informationen via tekniska ritningar mellan olika intressenter/grupper. Ett konceptuellt ramverk presenteras genom att betona kommunikationen mellan FoU-grupperna och produktionsgruppen genom att jämföra DMI:s praxis för samverkande produktutveckling. Vidare diskuteras förslag på effektiva metoder för teknisk ritning samt att öka gruppdynamiken mellan FoU och produktion. Förhoppningen är att avhandlingen ger en vägledning för att initiera de angivna målen för att säkerställa en smidig produktionsstart.

Thesis (MA)--Stellenbosch University, 2014. / ENGLISH ABSTRACT: This study analyses three plays by Romanian author, Matei Vişniec, namely Richard III n’aura pas lieu, Le Roi, le rat et le fou du Roi, et L’Histoire du communisme racontée aux malades mentaux. The study begins with a discussion of the author’s particular personal, historical and literary circumstances in order to contextualise his use of intertextuality and the fictionalisation of writers to whom he pays homage in his plays. It seeks to further analyse the way in which these various contexts provide the author with a unique authority and insight to speak on notions of freedom. Through close readings of the given texts, we analyse Vişniec’s use of various techniques such as parallel monologues, characters as mouthpieces, the repetition of phrases, and silence in order to demonstrate the breakdown in communication that penetrates his plays. In a communist context, the study recognises that verbal denunciation is not an effective means of protesting the oppression often experienced in totalitarian or dictatorial regimes. If verbal communication is not an effective means of protesting the horrors of such a regime, the study seeks to determine whether staged theatre could fulfil this role. The study notes that leaders in totalitarian regimes have often used theatre as a propaganda tool in order to further their own agendas. Similarly, we suggest that theatre could be an alternative means of communication in the hands of the oppressed. The study shows that the public and unifying character of theatre allows it to influence reality and thereby become a means of denunciation, a weapon of the struggle for freedom. Finally, we discuss the complex relationship that exists between man and freedom. The study distinguishes between political or external freedom and metaphysical or internal freedom. We posit, along with Jean-Paul Sartre and Erich Fromm, that freedom is accompanied by responsibility and a profound existential angst. Man is unable to bear this burden and as such, he willingly loses his freedom in order to seek it once more. This perpetual search for freedom becomes a vicious circle from which man tries endlessly to escape. In conclusion, the study demonstrates how Matei Vişniec himself experiences this vicious circle of freedom: having escaped the oppression of the Romanian communist regime, the author finds himself oppressed once again under the democracy of France, his country of exile. / FRENCH ABSTRACT: Résumé: Cette étude se penche sur une analyse de trois pièces de l’auteur roumain, Matei Vişniec : Richard III n’aura pas lieu, Le Roi, le rat et le fou du Roi, et L’Histoire du communisme racontée aux malades mentaux. L’étude débute avec une discussion des circonstances personnelles, historiques et littéraires de l’auteur afin de contextualiser son usage de l’intertextualité et de la fictionnalisation des écrivains à qui il rend hommage dans ses pièces. Nous analysons comment tous ces contextes lui fournissent une autorité singulière pour parler de la liberté. Par le biais de lectures approfondies nous analysons quelques techniques dont se sert Vişniec telles que les monologues parallèles, les personnages porte-paroles, la répétition des phrases et le silence afin de démontrer la crise de la communication verbale qui envahit ses pièces. Dans le contexte du communisme, nous déduisons que la dénonciation verbale n’est pas un outil efficace pour lutter contre l’oppression vécue sous un régime totalitaire ou dictatorial. Si la communication verbale n’est pas un moyen efficace pour protester contre les injustices d’un tel régime, nous nous demandons si le théâtre peut servir ce but. Nous remarquons que dans les régimes totalitaires, le théâtre a souvent été utilisé comme arme de propagande par les dirigeants et nous suggérons qu’il peut également servir les buts des opprimés comme moyen alternatif de communication. Le théâtre, de par sa nature publique et unificatrice, possède la capacité d’intervenir dans la réalité courante et il devient ainsi dénonciateur et arme de libération. Finalement, nous discutons la relation qu’entretient l’homme avec la liberté. Nous faisons une distinction entre la liberté politique ou extérieure, et la liberté métaphysique ou intérieure. Comme Jean-Paul Sartre et Erich Fromm, nous postulons que la liberté est accompagnée de la responsabilité et d’une angoisse existentielle profonde. Incapable de supporter ce fardeau qui lui incombe, l’homme perd volontiers sa liberté afin de recommencer à la chercher. Cette quête perpétuelle de la liberté devient un cercle vicieux auquel l’homme essaie de s’échapper. Pour conclure nous démontrons comment ce cercle vicieux se manifeste dans la vie de Matei Vişniec qui, ayant échappé à l’oppression du régime communiste en Roumanie, éprouve de nouveau des sentiments d’oppression sous la démocratie en France, son pays d’exil.

Ce travail s’inscrit dans le cadre de la didactique du Français sur Objectifs Universitaire. Il porte sur l’accueil des étudiants de nationalité étrangère en mobilité en France et les difficultés qu’ils rencontrent pour leur intégration dans le système universitaire français. L’objectif de ce travail est d’analyser les difficultés ressenties par d'étudiants en mobilité en France dans le cadre de leur parcours universitaire. Ces difficultés peuvent être liées aux dimensions linguistiques, culturelles et à l’organisation du système universitaire. Par ailleurs, ce travail cherche à donner des pistes et des alternatives pour améliorer l’intégration d'étudiants de nationalité étrangère en France ; donc nous avons essayé de proposer les bases pour l'élaboration d’un programme de Français sur Objectifs Universitaires (FOU) visant à préparer d'étudiants à l’acquisition de compétences langagières, disciplinaires et méthodologiques de la vie universitaire à partir de l’analyse de leurs besoins spécifiques. / This work is part of the pedagogy of “French as Foreign Language”, and more specifically French for university purpose. It focuses on the reception of foreign students who moved to France and are having difficulties relating to their integration into the French university system.The objective of this work was to analyze the difficulties felt by international students studying in France as part of their university career. The most difficulties were related to linguistic, cultural and organizational aspects of the university system..This work gives leads and alternatives to improve the integration of foreign students in French universities. There fore we propose basis for the development of a program for French university purpose aimed at preparing students to acquire linguistic, disciplinary and methodological skills for university life due to an analysis of their specific needs.

La récurrence de la figure du fou errant dans le roman d’Afrique noire suscite bien des questionnements sur les raisons de sa mise en oeuvre dans l’époque tumultueuse des prétendues indépendances. Cette étude couvre un laps de temps allant des années 1950 à la première décennie du nouveau siècle ; et elle inclut les textes narratifs francophones et anglophones en vue de fournir une vue d’ensemble permettant de retracer l’évolution de la représentation du fou d’un point de vue diachronique. L’étude typologique de fous errants précède une analyse du discours dans le texte littéraire focalisée sur trois niveaux : le plan de l’énonciation,celui des techniques romanesques et le plan du langage de l’imaginaire. Il en résulte un dynamisme évoquant l’emprise du fou sur les trois instances du discours, d’où l’hypothèse du fou comme étant une figure de médiation dans les différents domaines de la société : médiateur spirituel et religieux ; interlocuteur intermédiaire avec l’autorité institutionnelle ; et enfin dispositif médian en littérature, aussi bien dans la pratique scripturale que dans l’institution littéraire. Le caractère marginal du fou dans la société et l’élan réformateur qu’il assume à l’époque contemporaine, font de lui un outil cognitif capable de créer un nouveau code littéraire et d’articuler le discours africain en quête d’autonomie. Les mêmes caractéristiques marquent en outre le statut des oeuvres africaines et du romancier dans la situation actuelle. / The recurrence of wandering madmen and fools in the black African novel raises many questions about the reasons behind its implementation during the so-called independences. This study covers a time span ranging from the 1950s to the first decade of 2000. It includes Francophone and Anglophone fiction in order to gain an overview that allows one to observe an evolution in the representation of the fool with a diachronic perspective. The typological study of wandering fools precedes the discourse analysis in the literary texts, focusing on three levels: speech, narrative procedures and imagery. It fallows that the fool’s dynamism recalls his impact on the three modes of discourse. This leads to a hypothesis that he is a figure of mediation in many areas of society, being a spiritual and religious mediator, an intermediary to institutions of authority,and even an intermediary in literature, both in writing and in the literary institution. The social marginalization of the fool and the reformist zeal he takes in contemporary times, make him an instrument of knowledge that can create a new literary code and articulate the African discourse in its quest for autonomy. Moreover, these features mark the social status both of African works and of the novelist in the literary scene. / La ricorrenza della figura del folle in cammino nel romanzo dell’Africa nera suscita numerosi interrogativi sulle ragioni della sua messa in opera nell’epoca turbolenta delle cosiddette indipendenze. Lo studio abbraccia un arco temporale che va dagli anni ’50 al primo decennio del 2000 e comprende la narrativa francofona ed anglofona al fine di ricostruire una panoramica che permetta di tracciare l’evoluzione della rappresentazione del folle sul piano della diacronia. A uno studio tipologico di folli erranti segue l’analisi del discorso nel testo letterario che si focalizza su tre piani: quello dell’enunciazione, quello dei procedimenti narrativi e quello del linguaggio dell’immaginario. Ne risulta un dinamismo che evoca il dominio del folle sulle tre istanze del discorso, da cui l'ipotesi del folle come una figura di mediazione nei diversi ambiti della società : mediatore spirituale e religioso ; interlocutore intermediario con l’autorità istituzionale ; infine strumento mediano in letteratura, tanto nella pratica della scrittura quanto nell’istituzione letteraria. Ilcarattere marginale del folle nella società e lo slancio riformista che egli assume nella contemporaneità, fanno di lui uno strumento conoscitivo in grado di creare un nuovo codice letterario e di articolare il discorso africano in cerca di autonomia. Le stesse caratteristiche segnano lo statuto delle opere africane e del romanziere nello scenario attuale.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den relation som finns mellan företagsmässiga faktorer, som enligt teori och tidigare litteratur kan påverka företags hållbarhetsredovisning, och deras ESG-betyg. Följaktligen är syftet även att undersöka om det finns skillnader i hållbarhetsredovisningen för medlemsländer i EU och övriga länder i regionen Europa, för att utröna om den Europeiska unionens lagar och regler har spridits över gränser och på så sätt institutionaliserats. Metod: Studien använder sig av en deduktiv ansats med en kvantitativ metod, för att undersöka data insamlad från årsredovisningar via databasen Refinitiv för perioden 2020–2023. ESG-betyg generareas av databasen och är inhämtat i samband med övriga data. Urvalet består av cirka 2 500 publika företag inom regionen Europa. De hypoteser som studien leder fram till testas stegvis genom multipel regressionsanalys. Den beroende variabeln är ESG-betyg och de oberoende är finansiell styrka, FoU, EU samt miljökänslig bransch. Studien använder sig även av två kontrollvariabler; företagsstorlek samt skuldsättningsgrad. Slutsats: Undersökningen kunde lokalisera ett negativt signifikant samband mellan ESG och finansiell styrka. Det styrker viss tidigare forskning som påvisat ett negativt samband mellan dessa variabler. Resultatet går i linje med intressentteorin, de företag som tar sitt sociala ansvar kan välja att avstå från lukrativa affärsmöjligheter och kan där med inneha en lägre finansiell styrka. Studien kunde även se signifikanta positiva samband mellan ESG och FoU samt EU tillhörighet. En slutsats som dras från detta resultat är att de företag som investerar i FoU även tenderar att ha en starkare hållbarhetsredovisning och tar sitt sociala ansvar. Studien styrker uppfattningen om att innovation är nyckeln till hållbarhet. Originalitet/värde: Tidigare studier som har undersökt sambandet mellan hållbarhetsredovisning och företagsmässiga faktorer har kontradiktoriska resultat. Därmed finns det utrymme för att vidare undersöka dessa samband och bekräfta eller dementera tidigare forskning. Denna studie bidrar till ökad kunskap för relationen mellan ESG och företagsmässiga faktorer för publika företag inom Europa. Studien belyser även skillnader som finns på detta område mellan företag med huvudkontor inom EU och de företag som är belägna i övriga Europa. / The purpose of this study is to examine the relationship between corporate factors, which according to theory and previous literature can influence their sustainability reporting, and their ESG score. Consequently, the aim is also to investigate if there are differences in sustainability reporting among EU member countries and other countries in the European region, in order to determine if the laws and regulations of EU have spread across borders and thereby institutionalized. Method: The study employs a deductive approach with a quantitative method to examine data collected from annual reports through the Refinitiv database for the period 2020-2023. ESG scores are generated by the database and are obtained alongside other data. The sample consists of approximately 2,500 public companies within the European region. The hypotheses generated by the study are assessed incrementally through multiple regression analysis. The dependent variable is the ESG score, and the independent variables are financial strength, R&D, EU membership, and environmentally sensitive industry. The study also includes two control variables: company size and leverage ratio. Conclusion: The study was able to identify a significant negative relationship between ESG and financial strength. This supports previous research that has demonstrated a negative association between these variables. The result aligns with stakeholder theory, as companies that prioritize social responsibility may choose to forgo lucrative business opportunities, potentially leading to lower financial strength. The study also found significant positive relationships between ESG and R&D as well as EU membership. A conclusion drawn from these findings is that companies investing in R&D also tend to have stronger sustainability reporting and demonstrate social responsibility. The study reinforces the belief that innovation is the key to sustainability. Originality/Value: Previous studies examining the relationship between sustainability reporting and corporate factors have yielded contradictory results. Therefore, there is room for further investigation to confirm or refute prior research. This study contributes to increased knowledge regarding the relationship between ESG and corporate factors for public companies within Europe. The study also highlights differences in this area between companies headquartered in the EU and tho