<p>Syftet med denna uppsats var att ur fem långtidssjukskrivnas perspektiv studera arbetsledarens betydelse i en rehabiliteringsprocess. I studien har en kvalitativ, hermeneutisk metod använts, då avsikten var att försöka ta vara på och förstå andra människors upplevelser och erfarenheter, något som svårare låter sig mätas med kvantitativ metod. Hermeneutik handlar om människors verklighet och hur de, inom ramen för denna verklighet, tolkar och förstår omvärlden. Fem långtidssjukskrivna kvinnor har delat med sig av sina upplevelser och deras berättelser gav oss mycket värdefull information, som också svarade mot studiens syfte. Resultatet visade att arbetsledaren har betydelse, men kanske inte i den utsträckning och form som man i litteratur förespråkar och som vi innan trodde. Respondenternas berättelser vittnade om att arbetsledaren framförallt har en viktig funktion att fylla då det gäller tidig upptäckt i insjuknandefasen, att hålla kontakt under frånvarofasen samt att följa upp efter återgången till arbetet. Ur intervjuerna framgick även att arbetsledarens förhållningssätt och kunskap påverkar dennes agerande i rehabiliteringsprocessens alla aktiviteter.</p>

Syftet med denna uppsats var att ur fem långtidssjukskrivnas perspektiv studera arbetsledarens betydelse i en rehabiliteringsprocess. I studien har en kvalitativ, hermeneutisk metod använts, då avsikten var att försöka ta vara på och förstå andra människors upplevelser och erfarenheter, något som svårare låter sig mätas med kvantitativ metod. Hermeneutik handlar om människors verklighet och hur de, inom ramen för denna verklighet, tolkar och förstår omvärlden. Fem långtidssjukskrivna kvinnor har delat med sig av sina upplevelser och deras berättelser gav oss mycket värdefull information, som också svarade mot studiens syfte. Resultatet visade att arbetsledaren har betydelse, men kanske inte i den utsträckning och form som man i litteratur förespråkar och som vi innan trodde. Respondenternas berättelser vittnade om att arbetsledaren framförallt har en viktig funktion att fylla då det gäller tidig upptäckt i insjuknandefasen, att hålla kontakt under frånvarofasen samt att följa upp efter återgången till arbetet. Ur intervjuerna framgick även att arbetsledarens förhållningssätt och kunskap påverkar dennes agerande i rehabiliteringsprocessens alla aktiviteter.

Konsumtionen har under de senaste årtiondena ökat drastiskt. Till viss del kan den ökade konsumtionen förklaras i den ökade folkmängden i världen, men än mer är ökningen relaterad till att vi människor har förändrat vårt konsumtionsmönster. För att skapa en hållbar konsumtion krävs att konsumenterna handlar på ett mer miljömedvetet sätt. Marknadsföring är en av flera faktorer som har kommit att skuldsättas för jordens miljöförstöring. Mycket visar på att marknadsföringen spelat en central roll vid grundandet av den ohållbara konsumtionen och därmed också varit en stor bidragande faktor till miljöproblemen vi har idag. Även om marknadsföringen kan anses ha grundat för den ohållbara konsumtionen och varit en bidragande faktor till miljöproblemen som vi har idag, argumenterar forskare för att marknadsföringen på ett motsvarande sätt kan vara lösningen till miljöproblemen. I och med att samhället har kommit att bli allt mer miljömedvetet har en ökad press på de större företagen uppdagats. Det finns numera ett tryck från allmänheten om att företag skall vara miljövänliga och utveckla miljövänligare produkter för att bevara en renare, hälsosammare och en rikare miljö för konsumenterna och de nästkommande generationerna. Antalet företag som i dagsläget visar sitt engagemang för miljöfrågor upplever vi också har ökat. Detta engagemang yttrar sig delvis i företagens marknadsföring vilken benämns som ”grön marknadsföring” och definieras som ”en organisations insatser att bevara och därmed inte skada miljön genom design, prissättning, distribution och marknadsföring”. Ett verktyg inom den gröna marknadsföringen som används flitigt är ekologisk märkning. Ett företag som tillämpat och utvecklat ekologisk märkning i sitt sortiment är ICA som nyligen lanserade sitt ekologiska varumärke ICA I love eco. Den huvudsakliga frågan som vi ställer oss är huruvida reklambudskapet når konsumenterna. Vårt huvudsakliga syfte med studien är att redogöra för konsumenters uppfattningar kring ICA:s ekologiska reklamkampanj om ICA I love eco. De teoretiska huvudområdena som vi tillämpat för denna studie är: grön marknadsföring, kommunikationsprocessen, kommunikationskanaler, framgångsrik reklam, attityder och utvärdering av reklam. Studien har genomförts genom en surveyundersökning, detta eftersom vi ämnar göra är en form av marknadsundersökning där vi strävar efter att kunna standardisera informationen och använda mer än en metod för att samla in den. Vi genomförde även en förstudie i form av en intervju till vilken vi valde att tillämpa en kvalitativ metod. Syftet med förstudien handlade om tolka och uppfatta vilket budskap och syfte ICA hade med reklamkampanjen. Resultatet från studien visar att både personliga fördelar och miljömässiga fördelar skulle, med framgång, kunna framhävas genom reklamkommunikationen för att påverka fler kunder till att få en positiv respons till reklamen och varumärket. Detta skulle även kunna öka troligheten att kunder utför den avsiktliga handlingen med reklam och köper varor från ICA I love eco sortimentet.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers användning av lösningsstrategier i subtraktion samt lärares och läromedlens framställning av dessa, för att kunna komma fram till hur en framgångsrik undervisning i subtraktion, med fokus på lösningsstrategier, kan se ut. Undersökningen genomfördes i tre klasser i åk 3. Metoder i studien var elevenkät, intervju med lärare och läromedelsgranskning. Data bearbetades med hjälp av en egenkonstruerad begreppsmodell utifrån olika lösningsstrategier. Resultatet visar på en större variation av lösningsstrategier i undervisningen än i elevernas uträkningar. Eleverna använder sig oftast av enbart en av lösningsstrategierna, så kallad ”talsortsvis beräkning”. Strategin leder till många fel i elevernas uträkningar. / The purpose of this study was to investigate how pupils use solution strategies for subtraction, and how those are presented by teachers and textbooks in order to find out how successful teaching in subtraction, with focus on solution strategies, might look. The study was carried out on three groups in the 3rd grade. The methods of this study consisted of a pupil survey, interviews with teachers and a review of textbooks. The data were processed using a self-constructed conceptual model based on different solution strategies. The results indicate a larger variation of solution strategies in the teaching than in the pupils´ calculations. The pupils typically use only one of the solution strategies, a so-called "number-splitting calculation". This strategy leads to many errors in the pupils' calculations.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever att man bör bemöta elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen i ämnet engelska, för en framgångsrik undervisning där alla elever har möjlighet att nå kunskapskraven. I dagens globala samhälle är goda kunskaper i engelska betydelsefulla. Kunskaper i engelska värderas högt. Engelska är ett av tre kärnämnen som elever behöver vara godkända i när de lämnar årskurs 9 för att ha möjlighet att studera vidare på gymnasienivå. Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever ofta att undervisningen i engelska är utmanande på grund av sina svårigheter att läsa och skriva. För att få en bakgrund och förståelse för problemet ges en redogörelse för vad läsoch skrivsvårigheter och dyslexi är. Utifrån tidigare forskning fokuseras på vilka framgångsfaktorer som tidigare forskning visar på för elever i läs-och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen i engelska. Slutligen beskrivs vilka hinder och möjligheter dessa elever kan möta i undervisningen i engelska. I den kvalitativa undersökningen intervjuas lärare som undervisar elever i engelska i årskurs 7-9. Utifrån lärarperspektivet beskriver lärarna sina upplevelser om bemötandets betydelse, vad de upplever är framgångsrik undervisning i engelska samt vilka svårigheter de upplever att de har att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i engelska. I den fenomenologiska analysen framkommer ett antal fenomen inom varje område. I resultatdiskussionen diskuteras essenserna, tillit som skapar trygghet samt meningsfull undervisning, som framkommit genom den fenomenologiska analysen.

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om några förskollärares, grundskollärares och speciallärares upplevelser och erfarenheter i arbetet med att motverka och förhindra att elever hamnar i matematiksvårigheter. Vi är även intresserade av att se variationer i lärares arbete kring elever i svårigheter. För att undersöka hur det ser ut på fältet använder vi oss av den kvalitativa metoden. I studien genomförs enskilda intervjuer och där ingår 12 informanter bestående av förskollärare, grundskollärare och speciallärare verksamma i förskoleklass samt på låg- och mellanstadiet. Resultatet kan förstås utifrån ett kategoriskt perspektiv där eleven ses som bärare av problemet och åtgärderna således blir kompenserande, eller ur ett relationellt perspektiv där förklaringar till hinder söks i omgivningen och skolmiljön och där åtgärderna handlar om att göra förändringar i skolmiljön. Studiens resultat visar att det finns en komplexitet kring både identifiering och arbete med elever i matematiksvårigheter. Speciallärarens roll är betydelsefull, men inte enkel då de båda specialpedagogiska perspektiven, mer eller mindre, finns representerade hos studiens samtliga lärare.

Denna uppsats ämnar till att beskriva och förklara hur liknande ickevåldsmetoder och strategier kan få olika utfall i olika motståndskampanjer. Detta genom att i en jämförande studie undersöka två liknande ickevåldskampanjer i den Iranska revolutionen 1977-1979 och den första palestinska intifadan 19871992. Där Iran i jämförelse med i Palestina mer framgångsrikt uppnådde sin kampanjs målsättningar, även om Intifadan delvis också uppnådde framgångar sett till dess målsättningar. Denna jämförelse undersöks med stöd av ett teoretiskt ramverk baserat på teorier om ickevåld. Uppsatsen kommer fram till att även om motståndskampanjer bör förstås utifrån deras kontextuella och strukturella förhållanden och att det är komplicerat att komma med definitiva slutsatser över avgörande faktorer för lyckade och inte lyckade ickevåldsrörelser, kan det utifrån fallen presenteras en del viktiga likheter och skillnader som bidrar till förståelse. Ickevåldsmetoder kan vara mycket effektiva i att uppnå samhällsförändring och målsättningar som dess användare strävar efter. Baserat på ickevåldskampanjerna i Iran och Palestina nämns särskilda viktiga element för framgångsrika ickevåldsrörelser i bland annat: mobilisering, ledarskap, disciplin och hur rörelser lyckas hålla sig till enade strategier. Även regimers motageranden för att kontra ickevåld med bl.a. censur har visat sig vara en faktor till att ickevåldskampanjerna skilde sig i fallen.

The art and rules of traditional writing created by earlier generations is not always easy for the youth of today to understand and see the meaning of. Writing a Twitterpost or sending an SMS message seems to be the most common writing skills needed outside of the school buildings. The questions that this study seeks to answer is what kind of problems are connected to improving the students writing skills on the Swedish high school levels and how these problems can be solved? The focus of modern day Swedish language teaching has been removed from grammar and spelling to instead be focused on the content of the text. Writing an interesting story is more important than using the right grammar or spelling it correctly. The result shows that one of the main reasons for the writing deterioration is the lack of writing and grammar teaching. Many students have problems because of this when entering the university level where it´s taken for granted that the student knows the basic rules of writing and spelling. Some authors referred to in this study simply suggest that we go back to a writing correctly focused teaching again, but that is not the only thing suggested. The problem simply does not have just one solution but a diversity of different methods needs to work together to come up with the wished for result of a successful reading and writing education in the school of today.

Lindmark, Camilla (2016). Lärares erfarenheter av laborativ matematik – finns det behov av en matematikverkstad på högstadiet? Speciallärarprogrammet. Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragForskning, se t.ex. Rystedt och Trygg (2010), Malmer (2002), Bishop (1991), belyser alla vikten av att använda sig av laborativt material i matematik för att på så sätt befästa begrepp. Syftet är att skapa ”broar” mellan det konkreta och det abstrakta inom matematiken och därigenom öka förståelsen. I detta arbete undersöks behovet, utifrån lärarnas syn, av laborativt material på högstadiet. Syfte och frågeställningarEtt intresseområde som alltid har följt mig är praktisk matematik. Utifrån detta intresse har jag formulerat mina frågeställningar och mitt syfte. Med denna studie vill jag ta reda på mer om laborativ matematik i matematikundervisning. Syftet med min studie är att undersöka lärarnas erfarenheter av laborativ matematik - finns det behov av en matematikverkstad på högstadiet? Frågeställningar:•Vilka vinster ser lärare som använder sig av laborativt material med detta arbetssätt?•Hur arbetar lärarna i studien med planering och genomförande av matematikundervisningen?TeoriI min studie utgår jag ifrån systemteori och hur denna teori är uppbyggd. Tanken med systemteori är att alla delar i systemet, på alla nivåer, påverkar varandra och är beroende av varandra. I denna studie påverkar individ, grupp och organisation varandra och samspelar i skolans verksamhet. För att få till en förändring i ett sådant system krävs att alla delar i systemet är involverade. Individen måste betraktas utifrån helheten, i det sammanhang som individen ingår. MetodEmpirin som samlats in kommer från olika skolor. Fokus har jag lagt på att välja skolor som arbetar aktivt med laborativ matematik och skolor som väljer att inte arbeta praktiskt. Samtliga lärare som ingått i studien är behöriga och legitimerade matematiklärare med minst fem års arbetslivserfarenhet. Jag valde att skicka ut 12 frågeformulär med öppna frågor, en del formulär kompletterades med följdfrågor för att få en tydligare och djupare bild av undervisningen. ResultatI min studie har jag inte kunnat dra någon slutsats kring viljan att arbeta med laborativt material eller oviljan att vilja arbeta laborativt. Lärarna har helt olika syn på att undervisa i matematik, några lärare använder sig regelbundet av laborativt material medan andra aldrig använder det samma. Alla lärarna är eniga om att det är viktigt att arbeta laborativt men vad begreppet innebär rent teoretiskt och praktiskt rådet det ingen enighet kring. Jag tycker mig kunna se ett samband mellan rektors prioriterande av fortbildning och satsning på matematikämnet, och mot en positivare inställning till att arbeta laborativt parallellt med den traditionella undervisningen. ImplikationerForskare och författare menar att matematikundervisningen måste förändras i Sverige. Skolverket har satsat på fortbildning för matematiklärare och lägger betoningen på kollegialt lärande. Många lärare behöver ett nytt synsätt kring matematikundervisningen. För att få till en förändring krävs det en samverkan genom hela systemet från individ, grupp till organisation. Det är viktigt att matematiklärarna tillsammans sätter sig ner och tolkar kunskapskraven från Lgr 11 (Skolverket, 2011), utifrån nya perspektiv så att det skapas en samsyn där lärarna kommer fram till en gemensam utgångspunkt att jobba vidare med. Undervisningens mål är att förklara och befästa begrepp och skapa broar mellan konkret matematik och abstrakt matematik. I detta arbete är det en fördel att använda konkret material. Meningen är inte att lärarna ska tvingas använda laborativt material inom alla områden utan materialet ska användas där det känns naturligt i t.ex. sannolikhetslära, ekvationer, geometri och bråk. Min utmaning blir att skapa en samsyn kring laborativ matematik och belysa fördelarna med detta material. Konkret material är inte alltid självklart på högstadieskolor, här sker undervisning oftast traditionellt med tyst räkning i matematikboken. Jag vill bidra till att fler matematiklärare påbörjar ett förändringsarbete som, upplever jag, är nödvändigt för en del skolor.

Pernilla Tonning (2015). Speciallärare och förstelärare – yrkesroll, uppdrag, vetenskap och framgångsrik undervisning (Special Needs Education Teachers and Lead Teachers – profession, assignment, science and successful teaching). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaSammanfattning/abstraktSpeciallärare och förstelärare har ett uppdrag som till viss del liknar varandra. På olika sätt ska dessa båda yrkesgrupper arbeta för att den pedagogiska utvecklingen på skolan går framåt, att alla elever får det stöd de behöver och fungera som samtalspartner eller rådgivare till kollegor som vill diskutera pedagogik.SyftePå grund av de likheter som finns mellan speciallärarens och förstelärarens yrkesroller tyckte jag att det skulle vara intressant att jämföra hur några representanter för varje grupp ser på och talar om sin yrkesroll och sitt uppdrag. Vad lyfter de fram som viktigt? Eftersom båda dessa yrkeskategorier arbetar med pedagogik på en avancerad nivå ville jag också veta hur de ser på undervisning. Vad är framgångsrik undervisning för dem? Hur ser de på det och vad vet de om det? Slutligen ville jag också veta hur deras syn på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ser ut, och om och i så fall i vilken utsträckning de använde sig av forskningen i sitt dagliga yrkesutövande. Frågeställning•Hur talar speciallärarna respektive förstelärarna (i svenska och/eller engelska) om sin yrkesroll och sitt uppdrag?•Vilka uppfattningar har de om undervisning: Vad anser de vara framgångsrik undervisning och hur märker de/får de syn på att något fungerar?•Vilka uppfattningar har de om undervisning när det gäller elever i behov av särskilt stöd?•I vilken omfattning arbetar de utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och hur framkommer det i deras tal?Teoretisk ramI det här arbetet utgår från systemteorin och dess tanke att alla delar på alla nivåer i ett system påverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. En individs beteende måste därmed betraktas utifrån hela det sammanhang i vilket hon ingår. Vidare använd de tre kriterier – open-mindedness, responsibility and wholeheartedness (i Mathew, 2012) – som Dewey menar utmärker en god lärare. MetodEmpirin har samlats in genom intervjuer i två olika fokusgrupper. Den ena gruppen bestod av tre speciallärare och den andra av tre förstelärare. Samtliga har svenska och/eller engelska som sitt huvudämne. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras. Resultat och analysSpeciallärarna och förstelärarna uppvisar både likheter och skillnader när de talar om sitt uppdrag. En av anledningarna till denna skillnad är de olika förutsättningar de har: speciallärare har små grupper eller enskild undervisning, förstelärare stora grupper och helklasser. Synen på framgångsrik undervisning ser väldigt lika ut hos båda yrkeskategorier. Infallsvinklarna skiftar däremot utifrån ovan nämnda skillnader i förutsättningar. Lösningar på problematiken kring elever i behov av särskilt stöd anges av förstelärarna i första hand finnas på grupp- och organisationsnivå, medan speciallärarna oftast talar om lösningar på individnivå. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vill både speciallärare och förstelärare ha mer av i sin yrkesvardag. KunskapsbidragDenna studie visar på att det finns ett behov av att förtydliga förstelärarrollen och att ge dess utövare avsatt tid för att utveckla den. Den visar också att varken speciallärare eller förstelärare i någon större utsträckning använder sig av forskningen i sin dagliga verksamhet utan håller sig till sådant de erfarenhetsmässigt vet fungerar. Detta i sin tur visar på att det finns ett stort behov av att mer aktivt arbeta för att forskningen och den beprövade erfarenheten ska spela en större roll i skolvardagen än vad den gör idag. I denna process skulle speciallärare och förstelärare kunna spela en central roll. Specialpedagogiska implikationerSpecialläraren och försteläraren skulle kunna ta större plats i skolan vad gäller användandet av forskning och genomförandet av sådant som till exempel aktionsforskning. Erfarenheterna hade sedan kunnat föras vidare i organisationen genom kollegialt lärande och handledning. På detta sätt hade både speciallärarens och förstelärarens kompetenser kunnat komma fler till del. Som en följd av detta hade den generella nivån på undervisningen kunnat höjas, vilket i sin tur särskilt gagnar elever i behov av särskilt stöd.NyckelordSpeciallärare, förstelärare, framgångsrik undervisning, forskning och beprövad erfarenhet, specialpedagogik