Pernilla Tonning (2015). Speciallärare och förstelärare – yrkesroll, uppdrag, vetenskap och framgångsrik undervisning (Special Needs Education Teachers and Lead Teachers – profession, assignment, science and successful teaching). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaSammanfattning/abstraktSpeciallärare och förstelärare har ett uppdrag som till viss del liknar varandra. På olika sätt ska dessa båda yrkesgrupper arbeta för att den pedagogiska utvecklingen på skolan går framåt, att alla elever får det stöd de behöver och fungera som samtalspartner eller rådgivare till kollegor som vill diskutera pedagogik.SyftePå grund av de likheter som finns mellan speciallärarens och förstelärarens yrkesroller tyckte jag att det skulle vara intressant att jämföra hur några representanter för varje grupp ser på och talar om sin yrkesroll och sitt uppdrag. Vad lyfter de fram som viktigt? Eftersom båda dessa yrkeskategorier arbetar med pedagogik på en avancerad nivå ville jag också veta hur de ser på undervisning. Vad är framgångsrik undervisning för dem? Hur ser de på det och vad vet de om det? Slutligen ville jag också veta hur deras syn på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ser ut, och om och i så fall i vilken utsträckning de använde sig av forskningen i sitt dagliga yrkesutövande. Frågeställning•Hur talar speciallärarna respektive förstelärarna (i svenska och/eller engelska) om sin yrkesroll och sitt uppdrag?•Vilka uppfattningar har de om undervisning: Vad anser de vara framgångsrik undervisning och hur märker de/får de syn på att något fungerar?•Vilka uppfattningar har de om undervisning när det gäller elever i behov av särskilt stöd?•I vilken omfattning arbetar de utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och hur framkommer det i deras tal?Teoretisk ramI det här arbetet utgår från systemteorin och dess tanke att alla delar på alla nivåer i ett system påverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. En individs beteende måste därmed betraktas utifrån hela det sammanhang i vilket hon ingår. Vidare använd de tre kriterier – open-mindedness, responsibility and wholeheartedness (i Mathew, 2012) – som Dewey menar utmärker en god lärare. MetodEmpirin har samlats in genom intervjuer i två olika fokusgrupper. Den ena gruppen bestod av tre speciallärare och den andra av tre förstelärare. Samtliga har svenska och/eller engelska som sitt huvudämne. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras. Resultat och analysSpeciallärarna och förstelärarna uppvisar både likheter och skillnader när de talar om sitt uppdrag. En av anledningarna till denna skillnad är de olika förutsättningar de har: speciallärare har små grupper eller enskild undervisning, förstelärare stora grupper och helklasser. Synen på framgångsrik undervisning ser väldigt lika ut hos båda yrkeskategorier. Infallsvinklarna skiftar däremot utifrån ovan nämnda skillnader i förutsättningar. Lösningar på problematiken kring elever i behov av särskilt stöd anges av förstelärarna i första hand finnas på grupp- och organisationsnivå, medan speciallärarna oftast talar om lösningar på individnivå. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vill både speciallärare och förstelärare ha mer av i sin yrkesvardag. KunskapsbidragDenna studie visar på att det finns ett behov av att förtydliga förstelärarrollen och att ge dess utövare avsatt tid för att utveckla den. Den visar också att varken speciallärare eller förstelärare i någon större utsträckning använder sig av forskningen i sin dagliga verksamhet utan håller sig till sådant de erfarenhetsmässigt vet fungerar. Detta i sin tur visar på att det finns ett stort behov av att mer aktivt arbeta för att forskningen och den beprövade erfarenheten ska spela en större roll i skolvardagen än vad den gör idag. I denna process skulle speciallärare och förstelärare kunna spela en central roll. Specialpedagogiska implikationerSpecialläraren och försteläraren skulle kunna ta större plats i skolan vad gäller användandet av forskning och genomförandet av sådant som till exempel aktionsforskning. Erfarenheterna hade sedan kunnat föras vidare i organisationen genom kollegialt lärande och handledning. På detta sätt hade både speciallärarens och förstelärarens kompetenser kunnat komma fler till del. Som en följd av detta hade den generella nivån på undervisningen kunnat höjas, vilket i sin tur särskilt gagnar elever i behov av särskilt stöd.NyckelordSpeciallärare, förstelärare, framgångsrik undervisning, forskning och beprövad erfarenhet, specialpedagogik

Syftet är att undersöka lärares och rektorers inställning till ledarskap i relation till den såkallade Monroe-metoden.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan kvalitet på skriftliga omdömen och elevers resultat på nationella prov och därigenom även belysa effekter av lärares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning säger om bedömning och effekter på lärande. Därefter beskriver jag några statliga insatser och utvärderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lärare skriver omdömen. Jag redogör också för min teoretiska utgångspunkt, som är det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier på god kvalitet i omdömen jag använt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten från nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet på de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat på nationella prov. Om läraren har förstått och tillämpar beskrivningar av god kvalitet om vad eleven kan och behöver utveckla vidare så har det ett positivt samband med resultaten på nationella prov. Här råder ett signifikant samband. Det föreligger dock behov av en bredare forskning. Genom en större undersökningsgrupp skulle möjligheterna öka att se vilka kvalitetsaspekter som korrelerar med resultat på nationella prov.

I den här uppsatsen undersökes inlärning av svenska som andraspråk hos två grupper av ungdomar på en gymnasieskola i Sverige. Fokus i studien riktas mot användningen av ordinlärningsstrategier vid andraspråksinlärning hos dessa informanter, dvs. vilka typer av strategier och hur inlärares användning av dessa strategier kan beskrivas med särskilt fokus på bestämning av okända ords betydelser. Fokus riktas även mot betydelsen som användningen av dessa strategier har på informanternas resultat. Särskilt fokus riktas på användningen av strategier när eleverna härleder och/eller genererar de okända för dem ords betydelser utifrån sammanhanget under läsprocessen, vilket kallas lexical inferencing (LIF) inom språkvetenskap. I studien tillämpas think-aloud- metoden för undersökning av informanternas färdigheter i lexical inferencing, dvs. informanterna informerarmuntligt sina tankar och slutsatser om de okända ords betydelser i den givna läspassagen. I studien görs analys och förs resonemang och diskussion om varför vissa strategier används och vilka implikationer dessa kan ha på mer eller mindre framgångsrik ordinlärning. Studiens resultat visar bl.a. att informanterna använder sig av hela spektrumet av kognitiva, metakognitiva, sociala och affektiva strategier, men att de använder sig av dessa strategier i olika stor utsträckning och i olika grad av skicklighet. Studiens resultat visar också att det är svårt att påstå något entydigt om sambandet mellan användning av inlärningsstrategier och framgång i LIF eller om samvariation mellan strategierna, men att det finns indikationer på samvariation mellan kognitiva och sociala strategier, mellan kognitiva och metakognitiva strategier samt mellan affektiva och metakognitiva strategier. Det finns äver indikationer på hur dessa påverkar framgången i LIF och ansats till att förklara varför dessa samvariationer leder till mer eller mindre framgångsrik härledning görs i studiens analys- och diskussionsdel.

What is it that makes some events so successful, while others do not achieve the same results? According to most researchers and writers there are several factors that must be achieved in order for events to distinguish themselves from the crowd and be successful, but what are those factors then? The study was aimed to investigating the factors that create a successful sporting event. One person from each of the six largest children's and youth football tournaments, participated in this qualitative interview study. The results showed that factors such as; possessing a good knowledge of the organization, its external market environment and its stakeholders, proved significant. Similarly, to use the correct custom marketing methods, maintain and attract new stakeholders, and to have nice and caring work staff, were factors contributing to the success of wealth.

Since the need for financial resources and competent leaders is high in the modern sports industry, the demands on these leaders are also growing. With few means it is expected that good results will be achieved. In order to compete at the international level, higher demands will be placed on coaches and leaders in all sports in Sweden. The purpose of this study was to develop an elite development plan for trainer in wrestling with the specific purpose of identifying the characteristics a successful trainer should possess and what efforts are needed to develop the Swedish wrestling movement. In the study, four national team coaches and four national team wrestlers participated, four of which were men and four were women. The answers received have largely been about the coach's ability to listen to his adept and to respond to their opinions. It also emerged that cohesion in the training group is a key factor for success. Furthermore, the lack of financial resources was considered a major obstacle to the development of sport. As a conclusion, it can be seen that the visibility of wrestling in Sweden is not great, which indirectly affects the conditions that both coaches and practitioners have to work in their sports.

Syftet med självständiga arbetet är att belysa hur speciallärare och lärare beskriver sitt förebyggande arbete kring språk-, skriv- och läsutveckling genom tidiga insatser. Vi utgick från våra frågeställningar; Hur beskriver några speciallärare och lärare upptäckten av elever som ligger i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter? Vilka arbetssätt, metoder och läromedel använder några speciallärare och lärare för att arbeta förebyggande med språk-, skriv- och läsutveckling? För att besvara frågeställningarna har vi valt kvalitativa intervjuer med 7 speciallärare och 3 lärare som arbetar med elever från förskoleklass till årskurs 3. I resultatet framkom fyra kategorier som haft betydelse för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. För det första hur språkligt sårbara barn upptäcks, där olika kartläggningar och screeningtester användes. För det andra det förebyggande arbetet som handlade om tidiga insatser, lästräning i intensivperioder, och en-till-en undervisning. För det tredje framgångsfaktorer som handlade om att tidigt arbeta med fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, läromedel i den första läs- och skrivinlärningen samt ett varierat arbetssätt. Slutligen utmaningar, där kartläggningar visade sig ta mycket av lärares och speciallärares tid. Informanterna påvisade också att utmaningar var att få till en bra organisation kring arbetet med språk-, skriv- och läsutveckling på skolorna. En av våra slutsatser är att speciallärarna har en viktig kompetens och vet vilka arbetssätt och metoder som gynnar elevers språk, - skriv och läsutveckling. Det ser olika ut hur den kompetensen används och organiseras ute på skolorna.

Studiens syfte var att i lärares uppfattningar och handlingar utforska deras förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning visat på områden som leder till framgång i undervisning. Studien utfördes i form av en fallstudie med en kvalitativ metodansats. Datainsamlingen gjordes med intervjuer med legitimerade matematiklärare, fyra lärare på grundskolans senare nivå samt fyra lärare på gymnasienivå. Dessa har tillsammans med 32 observationstimmar i de intervjuade lärarnas klassrum varit underlag för att få detaljerad information om lärarnas förhållningssätt till vilka faktorer som har betydelse för måluppfyllelsen. Den empiriska datainsamlingen har sammanställts och legat till grund för tolkning ur vilken resultatet framkommer. Det återfanns flera områden där alla lärare både har samma uppfattningar till, men också, bedrev samma typ av praktik med avseende på de undersökta faktorerna. Slutsatser som kunde dras av denna fallstudie är att lärare kan ha fler ämneskonceptioner än den egna uttalade. De intervjuade lärarna hade god kännedom om faktorer som är kopplade till framgångar i måluppfyllelse i matematik. De hade uppfattningen att dessa faktorer spelar en viktig roll i elevernas förmåga att nå målen. Undervisningen följde lärarnas kännedom om och uppfattning om dessa faktorers betydelse för elevernas måluppfyllelse i de flesta avseenden. Fem aktiviteter avvek från detta: gymnasielärarna lyfte mål och syfte med aktiviteterna i klassrummet i mycket högre utsträckning än grundskollärarna. Grundskollärarna använde sig av öppna frågor för att utveckla elevernas kritiska tänkande i högre utsträckning än gymnasielärarna. Lärarna uttalade inte sina högt ställda förväntningar till eleverna. Lärarna talade inte om för sina elever vilken vision de har för aktiviteterna och de presenterade inte utmaningar i samband med undersökningar i någon högre grad i klassrummet. / The purpose of this study was to explore teachers’ approaches to both perceptions and actions, as well as to factors that can affect the rate of which students in Swedish schools achieve their goals. The factors are chosen from research focusing on successful education. The study was conducted in the form of a case study with a qualitative method approach. The data collection was made through interviews with legitimized mathematic professors, four teachers from the upper levels of high-school and four teachers in a Swedish gymnasium. These have alongside with 32 observation-hours inside of the interviewed teacher’s classrooms formed the basis for the detailed information about the teachers’ approaches to what factors that are important for achieving (the students) goals. The empirical data collection has been compiled and provided the basis for interpretation from which the result is obtained. There were many areas where the teachers have the same opinion, but also exercised the same practical (teaching methods) with respect to the tested factors. Conclusions from this case study are that the teachers can have more subject conceptions than the expressed ones. The interviewed teachers had extensive knowledge of factors that are connected to success in goal completion within mathematics. They were under the perception that these factors play a major part in the students’ abilities to reach their goals. The education followed the teacher’s knowledge and perception about the importance of these factors in order to achieve the student’s goals. Five activities deviate from this: the teachers in the Swedish gymnasium focused on goals and purposes of the activities in the classroom to a greater extent than the high-school teachers. The high-school teachers used open-answer questions to develop the students critical thinking to a greater extent than the teachers in the Swedish gymnasium. The teachers didn’t expressed their high expectations to the students. The teachers didn ́t tell their students what goals they have for the activities in the classroom and they don’t presented any sort of challenge connected to laboratory experiments.

This study has an action research approach and is conducted as a part of an improvement process at the local school unit. The focus of the study is how the principal and the teachers at a public elementary school take an interest in the school culture and investigate how they can improve the practice while learn-ing from the process. The aim of the study is to create an understanding of the teachers’ experience of the school’s culture, and by using that as a basis, plan and conduct improvement schemes in the operations of the school. The results indicate that the theory of practice architectures enables the re-searcher to identify the sayings, doings and relating of the teachers. Moreover, the study has contributed to an understanding of what is enabled or prevented by internal and external conditions in the current process of action research and school development. The study shows that time and a common interest are central for uniting the college, which in turn is key if school development should lead to long-lasting improvement.

Title: The real estate agent’s creation of trust in customer meetings and the importance of communication in housing deals - A study that highlights language barriers in the real estate industry. Subject: Real Estate Science, Bachelor Thesis 15 credits Authors: Olivia Kultanen & Yasmine Osman Supervisor: Peter KarpestamDate: Spring term 2022 Aim: The aim of this study is to investigate how real estate agents create trust in customer meetings and what problems that can arise in the sales agreement between the broker and the seller, but also how brokers deal with difficult communication in terms of language barriers. Method: This study has applied a qualitative approach. The empiricism is based on six in-depth interviews with real estate agents who are operating in Sweden. Result & conclusions: The result shows that real estate agents create trust through clear feedback in their communication, but also how sincere and adaptable the agent is to the customer and his needs. The study establishes the approach of brokers when language barriers occur by being extremely clear, giving examples, shortening and using simple language in order for the message to reach the customer. The real estate agent adapts their language to the customer's conditions Contribution of the thesis: The study contributes to a deeper understanding of how to bridge miscommunication in the real estate industry between active real estate agents and customers and the creation of trust in customer meetings. Finally, suggestions are presented over how real estate agents handle language barriers that have arisen. Suggestions for future research: As a suggestion, future research could investigate the customers perspective regarding the influence of trust on the choice of brokerage firm. A3comparison between a smaller brokerage firm and a larger one could be made to see if there are differences regarding the trust of the various businesses. From a customer perspective, do you have more trust in the large, well-known brokerage chain or the smaller brokerage firm in the local area? / Titel: Fastighetsmäklarens skapande av förtroende i kundmöten och kommunikationens betydelse i bostadsaffärer - En studie som belyser språkbarriärer inom fastighetsmäklarbranschen. Ämne: Fastighetsvetenskap, Kandidatuppsats 15 hp Författare: Olivia Kultanen & Yasmine Osman Datum: VT 2022Handledare: Peter Karpestam Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur fastighetsmäklare skapar förtroende i kundmöten och vilken problematik som kan uppstå i förmedlingsuppdrag, samt hur fastighetsmäklare går tillväga för att hantera försvårad kommunikation i form av språkbarriärer. Metod: Föreliggande studie har applicerat en kvalitativ forskningsansats. Empirin är baserad på sex djupgående intervjuer med fastighetsmäklare som är verksamma runt omkring i Sverige. Resultat & Slutsats: Resultatet visar att fastighetsmäklare skapar förtroende genom tydlig återkoppling i sin kommunikation, men även hur uppriktig och anpassningsbar mäklaren är efter kunden och dennes behov. Studien fastställer fastighetsmäklares tillvägagångssätt när språkförbistringar förekommer genom att vara väldigt tydlig, exemplifiera, korta ner och använda sig av enkelt språk för att budskapet ska nå fram till kunden. Fastighetsmäklaren anpassar sitt språkbruk till kundens förutsättningar. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till djupare förståelse kring hur man kan överbrygga misskommunikation inom fastighetsmäklarbranschen mellan verksamma mäklare och kunder samt vikten av skapande av förtroende i kundmöten. Slutligen presenteras förslag över hur1fastighetsmäklare hanterar uppkomna språkbarriärer.Förslag på framtida forskning: Förslagsvis skulle framtida forskning kunna undersöka uppdragsgivarens perspektiv gällande förtroendets påverkan på val av mäklarfirma. En jämförelse mellan ett mindre fastighetsmäklarföretag gentemot ett större skulle kunna göras för att se om det finns skillnader kring de olika verksamheternas förtroende. Har man utifrån ett kundperspektiv mer förtroende för den stora välkända mäklarkedjan eller det mindre mäklarföretaget som finns på den lokala orten?