Matematikkunskaperna i svensk skola har enligt TIMSS och PISA dalat under många år.  Skolverket har därför genomfört nationella insatser i form av kompetensutveckling för lärare samt infört ett obligatoriskt bedömningsstöd i taluppfattning för årskurs 1. Forskningen lyfter fram att undervisningens kvalité relaterar till lärarens kompetens samt att sambandet mellan lärarens kompetens och elevens lärande är mycket tydligt. För att elever ska kunna tillägna sig kunskaper i taluppfattning behöver undervisningen vara genomtänkt, innehålla diskussioner och bestå av meningsfulla uppgifter. Genom halvstrukturerade intervjuer undersökte, analyserade och tolkade vi några pedagogers beskrivningar av undervisningens betydelse för att skapa goda förutsättningar för elever i matematiksvårigheter att lyckas med den grundläggande taluppfattningen. Tolkningen av resultatet utgick från de specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska och det relationella. Resultatet i vår studie visade att samtliga pedagoger var överens om att undervisningen har betydelse men nämnde även att elevens förutsättningar och behov har betydelse. Både det kategoriska och det relationella perspektivet blev synligt hos studiens pedagoger men det relationella perspektivet var det som dominerade. Resultatet gav exempel på god undervisning i taluppfattning för elever i matematiksvårigheter. Vår slutsats var att en god undervisning i taluppfattning inte enbart beror på pedagogens kompetens och undervisning utan även var starkt relaterad till elevens behov och egna förutsättningar.

Ett uppdrag som skolan har är att skapa möjligheter för eleverna att få daglig fysisk aktivitet utöver de idrottstimmar som är schemalagda per vecka (Skolverket, 2019). Rörelsepauser har fått sitt ursprung från den engelska termen ”Brain Breaks” där forskare upptäckt att för ett mer effektivt lärande och god läs- och skrivutveckling behöver människan röra på sig för att öka blodcirkulationen i kroppen, vilket bidrar till att hjärnan får mer syre (Anunsen, 2014). Det debatterades mycket om vilken teoretisk utgångspunkt som läroplanen skulle vila på när den skulle tillämpas. Slutligen enades man om att den teoretiska utgångspunkten läroplanen skulle vila på var det sociokulturella perspektivet, vilket även ligger till grund för denna studie. Syftet med denna studie är att genom intervjuer och observationer undersöka hur rörelsepauser påverkar elever i sitt lärande samt hur lärare och elever upplever användande av rörelsepauser i klassrummet. Resultatet visar att majoriteten av eleverna uttryckte att rörelsepauser hjälpte dem att återfå koncentrationen för att kunna fortsätta arbeta. Resultatet visade även att lärarna såg en förbättring i elevernas uthållighet. Vidare visade resultatet att beroende på om det var en lågpresterande, normalprestrerande eller högpresterande elev påverkades deras koncentration olika, där de lågpresterande och normalprestrerande var de elever som gynnades mest av en rörelsepaus. Utifrån det resultat som framkom i studien visade det att majoriteten av eleverna återfår koncentrationen efter en rörelsepaus samtidigt som ljudnivån i klassrummet minskar vilket bidrar till god studiero. Resultatet från studien visade att det är gynnsamt att lärare implementerar rörelsepauser vid planering av undervisning. Implementering av rörelsepauser kan därmed hjälpa eleverna att bibehålla koncentrationen och motivationen, vilket kan bidra till fortsatt god kunskapsutveckling.

Syftet med arbetet är att undersöka hur framgångsrika pedagoger arbetar med sitt eget ledarskap för att skapa goda förutsättningar för elevernas inlärning och därmed skapa en god inlärningsmiljö. För att finna svar på hur dessa pedagoger lyckas väl med sin undervisning har jag utgått från Christer Stensmos teorier om vad som utgör en framgångsrik lärare. Jag har även använt mig av olika forskare som styrkt denna teori.Som arbetsmetod valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer med några pedagoger som lyckas väl med ledarskapet i sin yrkesroll som lärare. Det framkommer av intervjuerna att pedagogerna har vissa gemensamma faktorer i enlighet med Stensmos teorier men det går inte helt säkert att dra slutsatsen att alla faktorer måste vara uppfyllda för att man ska kunna vara en framgångsrik lärare. Man kan dock dra slutsatsen att de framgångsrika lärarna har tankar kring förbättringar av sitt ledarskap samt är väl medvetna om sitt ledarskap och hur man använder sig av det i sin undervisning. / The purpose of this thesis is to investigate how successful educators work with their own leadership to create good conditions for pupils’ learning och thereby create a good learning environment. To find answers to how these educators succeed with their teaching I have assumed Christer Stensmo’s theories of what constitutes a successful educator. I have also assumed other researchers that have strengthened this theory. I have chosen qualitative interviews with a few educators that have succeeded in their role as a teacher. It is evident from the interviews that the educators have some common factors in accordance with the theories of Stensmo. But it is not certain that all the factors must be met to be a successful educator. It is possible to draw the conclusion that these successful educators have thoughts about improving their leadership and that they are aware of their leadership and how to use it in their teaching.

Syftet med undersökningen är att granska vad tidigare forskning säger om framgångsrik undervisning om lässtrategier och vilka problem som kan påverka denna undervisning. Genom en tematisk analys har tio vetenskapliga publikationer med både svenska och internationella perspektiv granskats. I all insamlad material återfinns fokus på språkundervisning med läsförståelse och textsamtal i fokus. Genom en tematisk analys kunde fyra återkommande temakategorier identifieras: Elever behöver ett brett urval av strategier, Textsamtal och faktorer som påverkar detta, Läsningens ramfaktorer, framgångsfaktorer vid läsundervisning. Resultatet av studien visar att det finns många olika tillvägagångssätt att undervisa om lässtrategier och att det mest framgångsrika resultatet erhålls genom en kombination av flera olika strategier utifrån kontextuella krav. Textsamtalet är en stor faktor som öppnar upp för mycket diskussion och ger elever möjlighet att uttrycka och ta del av nya perspektiv. Däremot påverkas mängden läsundervisning av sociala och strukturella faktorer inom organisationen av skolan. Många lärare uppfattar även att de saknar kompetens att undervisa om lässtrategier och att effektivt och på vetenskaplig grund leda exempelvis textsamtal vilket leder till en ojämn balans i hur läsundervisning sker i skolan.

Examensarbetets förväntade kunskapsbidrag är att belysa vikten av att lyssna på elevers röster angående hur de upplever sina matematikerfarenheter, hur de ser på sig själva och matematik, samt vad de anser vara positivt för den egna matematikutvecklingen. Syftet var att öka kunskaperna kring hur matematikundervisning kan utformas utifrån elevers olika behov. Följande frågeställningarna ställdes: - Vad framstår som betydelsefullt i elevernas berättelser om matematik?- Vilka undervisningssätt lyfter eleverna fram som väl fungerande? Vi valde att inspireras av en fenomenologisk ansats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där framför allt Vygotskijs teorier kring kommunikation och den proximala utvecklingszonen var i fokus. Metodvalet blev berättelser utifrån ett narrativt perspektiv då de öppnar upp för fritt berättande utifrån ett bestämt ämnesområde. Sex elever i årskurs 6 till 9 intervjuades. Resultatet visade på att eleverna hade hög självkänsla kopplat till matematikämnet. De hade god insikt i vad de behövde för att utvecklas inom matematiken, bland annat lyfte de fram den språkliga kommunikationen som viktig samt att arbeta med problemlösning. Inblicken i elevernas berättelser tillsammans med vad forskningen framhåller fungerar i matematikundervisning bidrar till mer kunskap i vår blivande speciallärarroll, vilken vi kan använda för att hjälpa lärare vidareutveckla sin undervisning till att möta alla elever på deras nivå. Det är tydligt att elever har betydelsefull kunskap vilken bör tas tillvara. Ett av våra uppdrag blir att föra fram vikten av att lyssna på deras röster.

Idrott och hälsa är ett omdiskuterat ämne som eleverna tycker olika om. Det är ett obligatoriskt ämne som gör att alla måste delta, men man kan också välja att ha specialidrott inom en specifik idrott. Syftet med undersökningen är att studera om när gymnasieelever känner sig som mest framgångsrika på idrottslektionerna utifrån ett Task och Ego perspektiv, som är ett perspektiv inom Achievement Goal Theory. Fokuset ligger på att jämföra mellan specialidrottselever och elever som går idrott och hälsa, pojkar och flickor, och slutligen mellan de i åldern 16–17 och 18–19. Undersökningsgruppen var på 58 elever jämnt fördelat i de olika kategorierna. För att få fram resultatet användes en kvantitativ metod där det genomfördes en enkät. Det framkom att specialidrottselever kände sig mer framgångsrika utifrån ett Ego perspektiv än vad de vanliga idrotteleverna gjorde. Men från ett Task perspektiv blev det tvärtom. Mellan pojkar och flickor var resultaten jämna och det skilde sig inte mycket alls. Mellan de yngre och äldre visade det sig att de yngre kände sig tydligt mer framgångsrika både från ett Task perspektiv och Ego perspektiv.

During recent years, many researchist have tried to analyze the financing gap that arises in small and medium-sized enterprises (SMEs). Due to the difficult situation of financing its operations for start-ups, new market solutions have developed, including the idea of collecting capital through crowdfunding. Crowdfunding is a financing method that involves financing a project using small contributions from a large group of individuals / investors. Instead of the traditional way of raising capital from a smaller group of sophisticated investors, the focus would instead be on a large "audience", where each individual contributed to a smaller amount. Crowdfunding is still a new phenomenon, which means that not as much research has been done in comparison with the more established funding alternatives. The problem for this form of funding mostly occurs in the information gap that exists between the potential investors and entrepreneurs. By discovering which factors that contribute to a successful campaign, investors and crowdfunding platforms can gain more knowledge that increases their chances of successfully closing a campaign. / Under det senaste åren har många forskare försökt analysera finansieringsgapet som uppstår i små och medelstora företag (SME). På grund av den försvårade situationen med finansiering av sin verksamhet för start-ups har nya marknadslösningar uppkommit, bland annat idén om insamling av kapital via crowdfunding. Crowdfunding är en finansieringsmetod som innebär finansiering av ett projekt med hjälp av små bidrag från en stor grupp individer/investerare. Istället för att höja kapital från en mindre grupp sofistikerade investerare som det vanligtvis görs, skulle fokus istället ligga på en stor “publik”, där varje individ bidrog till en mindre summa. Crowdfunding är fortfarande väldigt nytt, vilket gör att det inte bedrivits lika mycket forskning i jämförelse med de mer etablerade finansieringsmodellerna. Problemet för denna finansieringsform ligger mestadels i informationsklyftan som råder mellan de potentiella investerare och entreprenörer. Genom att analysera vilka faktorer som bidrar till en framgångsrik kampanj, kan investerare och crowdfunding plattformar få mer kunskap som ökar deras chanser att stänga en kampanj framgångsrikt.

The research for this thesis was done to examine, describe and understand the ways in which mathematical content (algebra) is communicated in classrooms. It also sought to identify the opportunities that allow successful classroom communication. The educational design research approach in this study was used to understand the connection between teaching, communication and students' learning. The empirical material consisted of video-recorded lessons, observations, students’ tests and teachers’ written reports of the instructions for lessons. The empirical material was analysed using concepts relating to variation theory, strong compositionality and research results found in mathematics education. Some important findings have been found in this thesis. Communicative success is linked to a hierarchic structure of communicative events with a strong compositionality. It is also linked to the discernment of the structure of algebraic objects. This structure is a relation between para- and proto-mathematical concepts and a form of composition with a semantic character. Teachers support successful classroom communication by using research results found in mathematics education to open up patterns of variation in the critical aspects of an object of learning. Similarity is a pattern identified in this study, and it is defined as the property of two or more expressions to adapt the same meaning. Teachers also support successful classroom communication through a systematic analysis of the parts of an object of learning, relations between parts, how to relate the parts to each other in different ways, the relation between the parts, the relation between the parts and the whole as well as the relation between different wholes. Through and around tasks, teachers and students are communicating successfully or not according to the opportunities provided in the classroom to work out the meaning of the whole by understanding the meaning of the simple parts, the semantic significance of a finite number of syntactic modes of composition, and by recognizing how the whole is made up out of simple parts. If the choice/construction of tasks is focused on what may vary and what stays invariant, students' opportunities to distinguish aspects that could lead to algebraic generalizations are improved. One of the values of this study is in the design of the project that contributes to integration of research results found in mathematics education, in teachers' practice. In addition, a value of the study lies in its operational definition of the concept of communication, which can be used to study successful communication. Communication is a collectively performed patterned activity in which an aspect that is critical for one or more students (A) is focused on by the action of the teacher or other students (B) so that A discerns the aspects focused on by B.

This study was about the elite sport environment in a city in the north of Sweden. The purpose of the study was to understand what support and resources that already exists and also are needed for the athletes in floorball and cross-country skiing to proceed to the absolute elite in their sports. The purpose was also to get knowledge about what economic, human and material resources that are deeming to have in order to create a good elite sport environment and finally, when an organization or athlete are successful. The study analyzed the current situation and how an organization can create an even greater environment that produces top athletes. To answer the purpose of the study, interviews were conducted with representatives from special sport districts federation, sport clubs and athletes from the chosen sports in the study. The result showed many similarities and differences between the two sports. The two sport clubs does not make enough money to fully support their athletes as in football for example. Differences in the chosen sports were mainly in the cooperation were floorball had far better cooperation between special sport districts federation and sport clubs in comparison to cross country-skiing.

I dagsläget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) läggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten är att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förståelse över hur projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter på, för att på så sätt kunna uppnå ett framgångsrikt projekt. Rapportensfokus ligger på projektledning och SU-projekt där vi valt att utgå ifrån projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till projektledare, studenter, föreläsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgångspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgår från en kvalitativ metod då det i denna forskningär viktigt att ha en närhet till studieobjekten. I empirin genomfördes först intervjuer avprojektledare vid två fallstudieföretag för att därefter transkribera och analysera resultatet.Under forskningen har vi utgått ifrån en hermeneutisk angreppssätt vilket innebär att en utvecklingav förståelsekunskap har skett.I vår forskning har vi kommit fram till att en projektledare stöter på många utmaningar. Närdet kommer till definitionen av vad ett lyckat SU-projekt är har de utvalda fallstudieföretag ensnarlik definition, det är när både företaget och kunden är nöjd. Det framkom däremot attkundnöjdheten var lite viktigare. En annan central slutsats rapporten resulterat i är att fallstudieföretageninte utgår från någon projektledningsmodell. Vad de däremot har är en systemutvecklingsmodellsom i och för sig innehåller en del projektledning. En annan slutsats att arbetsuppgifternasom projektledarna i fallstudieföretagen har är snarlika med vad teorin säger.När SU-projekt genomförs så är det enligt projektledarna kommunikation som är en av desvårare men samtidigt viktigare arbetsuppgifterna. Dessutom är det av vikt att projektledarenmotiverar projektdeltagarna på ett väl fungerande sätt. Andra utmaningar som en projektledarekan stöta på är t.ex. att avgöra om ett SU-projekt är genomförbart, att upprätthålla stämningeni projektgruppen och att få kunden att känna sig delaktig.Med hjälp av ovanstående angreppsätt har vi besvarat rapportens huvudfråga: ”Hur kan projektledarensarbete med utmaningarna leda till att SU-projektet blir framgångsrikt?” / Uppsatsnivå: C