Sverige skall 2003 kunna delta i fredsframtvingande operationer inom ramen för EU:s militära krishanteringsstyrka. Syftetmed uppsatsen är att utröna om arméofficeren ges erforderlig truppföringskompetens för att kunna leda ett svenskt förbandunder en sådan operation. Använd vetenskaplig metod är av induktiv karaktär.Inledningsvis presenteras en handlingsteori, en kompetensmodell och det empiriska referensmateriel (USMC) som utnyttjas.I resultatanalysen konstateras att dagens utbildningssystem och den praktiska tjänstgöringen inte ger arméofficerenerforderlig truppföringskompetens vid jämförelse med de krav som ställs på truppförande chefer ingående i de svenskainternationella insatsbataljonerna.De resultatslutsatser som dras beskriver hur systemet bör se ut i stället för dagens. Dessa slutsatser prövas mot handlingsteorinoch referensmaterialet samt struktureras med utnyttjande av kompetensmodellen. Därefter formuleras och prövas enhypotes som beskriver den kärnkompetensen markstridsofficeren framgent måste ha. För att öka den externa validitetenhar hypotesen sedan prövats mot bl.a. ÖB. Avslutningsvis ges ett förslag till implementering i FM av de slutsatser somdragits omfattande omläggning av utbildningssystemet, införande kravspecifikation i TOEM, införande av krigsbefattningar,KFÖ mm. / From the year of 2003 Swedish troops are supposed to participate in peaceenforcementoperations within the frames of EU:s Military Task Force. The purposeof this essay is to ascertain whether the Swedish army officers are given thecompetence needed to lead their units in this kind of operations. The scientific methodused is inductive.The essay begins with a presentation of an “action theory”, a model of competenceand the empirical material (USMC) used to draw the conclusions. In the analysis themilitary educational system and the unit job experiences of today are compared withthe demands put on the army-officers, who leads a unit in the future Swedishinternational battalion. The conclusions drawn from the analysis describes how theeducational system ought to work to meet the demands. The conclusions are testedtowards the action theory and the empirical material and then structured from themodel of competence. After that a hypothesis, that describes the core-competence ofthe future army-officer, are put forward. To increase the external validity of thehypothesis it has been discussed with, among others, the Swedish SupremeCommander. The essay ends with a proposal of how to implement the conclusions inSwedish Armed Forces. The conclusions comprise a new military educational system,to give all army-officers war postings, reintroduce war unit exercises etc. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

John A. Warden's airpower theory, The Enemy as a System, has had a major influence on the strategic discourse ever since the foundation of this normative framework was presented in The Air Campaign in 1988. Warden’s theoretical impact was reinforced by the American successes during the Gulf War, but since then, little research has tested the theory outside the context of conventional wars of aggression. This study analyzes The Enemy as System against a peace enforcing context, characterized by multilateral cooperation. It also identifies intermediate variables that help explain why the theory is strengthened or weakened in relation to this particular context. Through qualitative methods, Operation Allied Force and Operation Unified Protector are analyzed against operational indicators within the central concepts of the five-ring model and parallel attacks. The results of the study show that NATO did not use airpower in accordance with Warden's normative theory in either of the examined operations. The absence of operational indicators could hypothetically explain why NATO failed to produce strategic effects within the operational time limits, although this remains a speculative conclusion. The result instead suggests a number of intermediate variables, such as political disagreement and strategic dissonance, which combined reduced the possibility of using airpower in accordance with Warden's theory. In addition, the fear of civilian casualties and the risk of exacerbating the post-war humanitarian situation, further reduced the possibility of attacking targets within certain subsystems of the five-ring model. The conclusion is therefore that Warden’s theoretical applicability, and thus universal validity, is weakened within the examined context.

Uppsatsen avhandlar fredsframtvingande operationer och deras möjligheter till framgång.Internationella operationer är en av Försvarsmaktens huvuduppgifter och i samband med detta ärfredsframtvingande operationer en typ av operationer som svenska förband kan få delta i. Genomstudier av manöverkrigföringens principer och två begränsade fallstudier tas ett antal faktorer förframgång fram som sedan jämförs och diskuteras. Uppsatsen svarar även på ommanöverkrigföringens principer kan tillämpas vid fredsframtvingande operationer. Resultatet avuppsatsen är att faktorerna lämplig sammansättning av styrkorna, anpassad politisk styrning ochförmåga till att minska egna och civilas förluster är faktorer som har betydelse för framgång påden operativa nivån. Jag har också sett att de faktorer som man kan hämta urmanöverkrigföringen principer är betydelsefulla för möjligheterna till framgång. Det som dockhämmar möjligheterna att fullt ut använda dessa delar ur manövertänkandet är denmultinationella faktorn eller brist på interoperabilitet mellan de deltagande nationerna. / This thesis deals with Peace enforcement operations and their possibilities tosucceed. Participation in international operations is one of the main tasks forthe Swedish national defence forces. An analysis of the principles ofmanoeuvre warfare and of two limited case studies will result in a number offactors for success in peace enforcement operations. These factors will then becompared and discussed. This thesis will also answer whether it is possible touse the principles of manoeuvre warfare in peace enforcement operations. Theresult of the thesis is that force composition, adapted political control; forceprotection and limited collateral damage are factors that are essential for thepossibilities to succeed with peace enforcement operations. The principles ofmanoeuvre warfare are also important for the possibility to succeed with peaceenforcement. But the multinational factor or the lack of interoperability limitsthe possibilities to use the principles of manoeuvre warfare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Målsättningen med uppsatsen har varit att åskådliggöra beslutsprocesserna på främst strategisk ochmilitärstrategisk nivå inför det svenska beslutet att delta i de militära FN-missionerna i Suez 1956,Kongo 1960 och på Cypern 1964. Men också att studera deployeringen vid den inledande insatsen.Uppsatsen har därmed syftat till att finna svar på varför det gick relativt fort att fatta beslut om insatssamt deployera förbanden – svar som kanske kan lära oss något inför framtida liknande beslut – tillexempel med EU Battle Group. Graham Allison’s teorier om Organizational Process ochGovernmental Politics har utgjort den vetenskapliga ramen för att hjälpa till att förklarabeslutsprocesserna. Metoden för att uppnå detta har varit att genomföra tre fallstudier över nämndainsatser med en kvalitativ granskning av olika av källor.Uppsatsen pekar på att det har funnits en stark politisk vilja att genomföra insatserna. I ett fall harregeringen förvisso varit mycket tveksam. Rent generellt har besluten fattats snabbt och effektivtinnan riksdagen gav sitt medgivande. Man kan därmed se regeringens ageranden som en syntes avbeslutsamma ledande politiker med ett tillhörande väl utvecklat regeringskansli med mycket godförmåga att koordinera sin vilja gentemot riksdagen och oppositionen i utrikesnämnden samt mot demilitära myndigheterna. I samtliga fall har delar av den militära ledningen var tveksam till insatsmed hänvisning till befälsbrist och att beredskapen skulle bli lidande. Krigsmakten har dock alltidvarit lojal och snabbt verkställt besluten.När det gäller deployeringen så pekar uppsatsen på att Sverige och FN varit beroende av främst USAnär det gäller strategiska flygtransporter. Allisons teorier har bidragit till ökad förståelse förbeslutsprocesserna / The aim of this study is to reveal the decision-making process at strategic andmilitary strategic level that led to the Swedish military UN engagement inSuez 1956, Congo 1960 and Cyprus 1964. Moreover, the aim is to study thedeployment phase. The purpose is therefore to find answers, which canexplain why these decisions and deployments were made quite rapidly andwhy there were differences between and within the two levels. The historymay help us to make fasts decisions in the near future – for example, when theSwedish / Nordic EU Battle Group will be used. Graham Allison’s theoriesabout Organizational Process and Governmental Politics constitute thescientific frame. These theories help us to understand the processes and thedifferences. The method to achieve this has been to make three case studieswhere the primary and secondary sources from archives, diaries and booksetcetera have been examined.The thesis shows that there has been a strong political will in two of the cases.In the last case however, the government has been doubtful whether to takepart in the mission or not. But generally, the decisions have been maderapidly and effectively before the consent of Parliament. One could thereforesee the government’s actions as a synthesis of resolute leading politicians witha well developed cabinet, which had good ability in coordinating their willagainst Parliament and the opposition in the advisory council on foreignaffairs, as well as against the military authorities. In every case there hashowever been some reluctance from leading military generals. The lack ofenthusiasm was due to their objective during the Cold War: to keep as manyofficers and non-commissioned officers as possible in Sweden at high militarypreparedness on purpose. However, the military authorities have shown greatloyalty to the political level – they have therefore quickly executed thepolitical decisions.Furthermore, the thesis shows that both UN and Sweden have been dependenton the United States’ Air Force when it comes to strategic airlifts. Thisdependence has also been shown earlier. The Swedish Supreme Commanderasked for better airlift capacity for the benefit of the UN as late as in thesixties. Graham Allison’s theories have helped to understand both the processand the differences that have been identified. However, the theories cannotexplain all the perspectives and varieties of the decision-making process. Forexample, the role and impact of Dag Hammarskjöld 1956 and 1960 and thepressure of ”the super powers” in 1964. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka civil-militär samverkan vid fredsoperationen i Kongo 1960-1964 ur ett kulturkonstruktivistiskt perspektiv. Detta har gjorts i form av en fallstudie där litteratur av personer verksamma på plats i Kongo 1960-1964varit dominerande. Ur fallstudien framkommer att många samverkansproblem förekom trots ett genomtänkt koncept ochinsatser för att förbättra samverkan mellan civila och militärer. Vidare framkommer att militärer och civila i huvudsak upplevde likartade problem. I uppsatsen har kulturkonstruktivistisk teori använts som analytiskt verktyg och skillnader mellan civilaoch militära aktörers kollektiva identiteter, världsuppfattningar och normer utgjort grunden för attförklara samverkansproblemen. Vid analysen av empirin framkommer att samverkansproblem inte bara förekom mellan civila ochmilitära aktörer utan även inom respektive skrå och mellan olika nivåer i organisationen.Vidare framkommer att den kontext en person befinner sig i, likväl som dennes bakgrund och yrke,betyder mycket för den personens åsikter och värderingar. Min övergripande slutsats är att kulturkonstruktivistiska skillnader mellan civila och militära aktörer tillstor del kan anses förklara de problem som förekom i civil-militär samverkan vid fredsoperationen iKongo 1960-1964. / The aim of this essay is to study civil- military cooperation during the peace operationin Congo between 1960 and 1964 from a culture-constructivist perspective. The study has been performed as a case study and literature written mainly by militaryofficers and UN-officials who were in active duty in Congo between 1960 and 1964has been used.Based on the case study it appears that there were many cooperation problems, despitea well thought-out concept and a lot of efforts made by military and civilian personnelin order to improve civil-military cooperation. It also appears that military andcivilian personnel experienced similar problems. A culture-constructivist theory has been used as an analytic tool in the essay anddifferences between civil and military actors´ collective identities, opinions of realityand norms have constituted the foundation to explain cooperation problems. In the analysis it appears that cooperation problems not only occurred between civiland military actors but also within each branch (civil and military) and betweendifferent hierarchic levels in the organisation. It also appears that the context, inwhich a person exists, as well as the person’s background and profession, is importantfor that specific person’s opinions and set of values. The main conclusion of the analysis is that culture-constructivist differences betweencivil and military actors, at least to a large extent, can be seen as an explanation to theproblems that occurred in civil- military cooperation in the peace operation in Congoduring 1960-1964. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Denna teoriprövande fallstudie försöker svara på frågan om små staters ökande militära internationella ambitioner, och villighet att ta militära risker är ett förväntat beteende utifrån ett brett realistisk perspektiv. I centrum för undersökningen går den svenska säkerhets- och försvarspolitiska utveckling under luppen. Uppsatsen har en hög abstraktionsnivå och under undersökningens gång görs tre nedslag som alla försöker belysa realismen aktualitet. Inledningsvis undersöks dagens oklara hotbild, för att därefter ta en närmare titt på de motåtgärder som EU- länderna gemensamt har bestämt sig för, varvid begreppet Peace support operations belyses ur ett realistiskt perspektiv. Slutligen diskuteras hur realismen kan förklara små staters agerande varvid olika möjligheter diskuteras. Detta leder fram till en slutsats som konstaterar att små staters militära aktivitet mycket väl kan öka hotet mot den egna staten snarare än att eliminera det, vilket inte är ett förväntat realistiskt beteende av små stater. Dock finns indikationer på att små stater, möjligen använder sig av militära medel för att indirekt maximera sin makt i andra samanhang. ( 26818 ord) / In this case study the pattern of small states increasing willingness to use military force on the international arena, is being used in order to test the realist theory. Are the actions taken by small states expected behavior according to a broad understanding of the realist theory? To find out, the Swedish military development is put in the center of this study. The study proceeds in three steps; first out is a closer look at the new security threat, next the counter measures is examined, in particular the Peace Support Operations. Finally the realist theory tries to explain the behavior of small states. The conclusion of this study indicates that the increasing willingness to take military risk actually can increase the level of threat against the small state. This is not an expected behavior of a small state. Although the study also indicate that small states use its military operation, to indirectly gain power in other fields of interest. (26818 words)