Mitt syfte med studien är att undersöka konkreta exempel på svårigheter respektive möjligheter i det åldersblandade fritidshemmet, hur dessa hanteras av pedagogerna och hur de upplevs av barnen. Jag har gjort en diskuterande litteraturgenomgång och empirisk studie med hjälp av intervjuer för att få svar på min undersökning. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat två fritidspedagoger och fem barn i åldrarna 6-8 år. Intervjuerna spelade jag in och senare transkriberade i sin helhet. Undersökningen är gjord på ett fritidshem med barn i åldrarna 6-8 år där verksamheten har haft olika prägel. Dels har de arbetat med verksamheten som medvetet åldersintegrerad och dels som åldersblandad utan en medveten integrerande tanke. Mina resultat av undersökningen visade att både den åldersblandade och åldersintegrerade verksamheten har både konkreta svårigheter och möjligheter. Det är den medvetna åldersintegreringen som ger de bästa möjligheterna men också de mesta svårigheterna. Det krävs att det verkligen finns tillräckligt med pedagoger tillhands för att hjälpa och stötta i samarbetet. Integrationen av sexåringarna på det åldersblandade fritidshemmet är också en svårighet. Det krävs särskild tid och fokus på dem för att få dem att känna trygghet i början. Detta åstadkom fritidshemmet i min studie genom att inte blanda dem med andra åldrar i början och genom att ha en pedagog som lägger extra fokus på den gruppen. Resultatet visade också att det åldersblandade fritidshemmet har svårigheter med att komma igång varje höst då gruppen splittrats för att tvåorna lämnar fritidset och nya sexåringar kommer. Gruppen måste då arbetas upp igen vilket pedagogerna också såg som en svårighet.

Syftet med denna uppsats är att studera fritidspedagogers förhållningssätt till leken på fritidshemmet. Studien är en kvalitativ undersökning där observationer av fritidspedagogers förhållningssätt till barnens lek studeras. Genom intervjuer studeras också tre fritidspedagogers åsikter om leken på fritidshemmet. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser på leken som en viktig och självklar del av fritidshemmet. Vår undersökning visar även på att denna lek inte ska störas av vuxna och att fritidspedagogens roll är att iaktta och observera barnens lek.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur fem före detta fritidsbarn upplevde sin tid på fritids. De frågor jag ställer mig är vad som framträder i deras beskrivningar av tiden på fritidshem och vilken roll pedagogerna spelade för dem. Många barn går idag på fritids och det är därför intressant att veta hur verksamheten kan upplevas av dem som nyttjar den. Vad är betydelsefullt och positivt respektive negativt ur ett fritidsbarns perspektiv? Jag har använt mig utav kvalitativ forskningsintervju med inspiration av begreppet LifeStory för att ta del utav fem före detta fritidsbarns uppfattningar om fenomenet fritidshem. Resultatet visar att ungdomarna jag intervjuat på det stora hela har en positiv upplevelse av sin fritidstid. Kompisarna och det rika utbudet av aktiviteter samt möjligheten att själv få välja sysselsättning var de största fördelarna. Det som framträder som det mest negativa var då det inte fanns så många kamrater att leka med, till exempel sena eftermiddagar eller när barnen kommit upp i åldrarna och en större andel barn inte längre gick på fritids. Miljöns betydelse är stor visar det sig, både den inre och den yttre omgivningen. Pedagogerna spelade en viktig roll, där engagemang, omsorg och bemötande är nyckelord. De hade en fostrande funktion och lärde barnen hur man skall vara mot andra. Lärdomar på det sociala området är det intervjupersonerna främst ser att de fått med sig från sin fritidstid.</p>

<p>Syftet med studien har varit att undersöka huruvida fritidshemslärares kompetens tas tillvara under barns raster under skoltid. För att få en bild av fritidshemslärarens inställning till att vara rastvakt samt vilket arbets- och förhållningssätt hon tillämpar har vi använt oss av enkäter som skickades ut till tolv skolor i Jönköpings kommun. Studien bygger på ett obundet slumpmässigt urval som innefattar fyrtio fritidshemslärare och fyriotre tidigarelärare. Genom att ställa fritidshemslärares arbete i relation till tidigarelärares har vi fått en bild av vad fritidshemslärare faktiskt utför för arbete under barns raster. I resultatet kan vi se att det finns skillnader mellan yrkeskategorierna då det handlar om inställning till arbetsuppgiften och även i frågor som rör tidfördelningen. Vi kan även se att fritidshemslärare och tidigarelärare arbetar lika ute på barns raster och förhåller sig lika till arbetsuppgiften.</p>

Det övergripande syftet med studien är att ur ett genus- och socialkonstruktionistiskt perspektiv återspegla vilka uppfattningar som råder om vad kvinnliga respektive manliga fritidspedagoger gör och förväntas göra i fritidshemsverksamheten. Intentionen är att kartlägga fritidspedagogers arbetsuppgifter vilket innebär att deltagande observationer är att föredra. Då vår avsikt även är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar och föreställningar kring genus och normer, används semistrukturerade intervjuer. Tre kvinnliga och tre manliga fritidspedagoger observeras och intervjuas i studien. Resultatet av studien ger oss en uppfattning kring fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter. Hur de är bestämda och vilka förväntningar dessa innefattar. Fritidspedagogerna uttrycker att omsorgsarbetet är i fokus i fritidshemmet och lägger stor vikt vid att erbjuda meningsfulla aktiviteter till eleverna. I resultatet framgår även hur intresse och kompetens styr fördelningen av arbetsuppgifter, oberoende av kön. Fritidspedagogerna i vår studie uttrycker dock att en viss skillnad existerar mellan könen. Tyngden placeras ändå i rollen som en god förebild gentemot barnen.

Denna studie avser att undersöka hur fritidslärare resonerar kring arbetet med jämställdhet på fritidshemmet. Vi vill även granska vilka möjligheter och hinder som fritidslärarna nämner i arbetet med jämställdhet på fritidshemmet. Studien består av åtta intervjuer med verksamma lärare på två fritidshem. Resultatet visar att det finns olika arbetssätt för att arbeta med jämställdhet på fritidshemmet. Den styrda leken, individanpassning av aktiviteter, samt miljön ses som arbetssätt och möjligheter i arbetet med jämställdhet i fritidshemmet. Barn som utmanar var en annan möjlighet enligt fritidslärarna eftersom dessa barn visade andra barn alternativa sätt att vara på. Hinder som fritidslärarna stöter på i arbetet med jämställdhet är utomstående faktorer, tid och den fria leken. Resultatet visar att det saknas verktyg för att ifrågasätta normerna som skapar de olika könsmönstren på fritidshemmet. Om normerna inte ifrågasätts blir konsekvensen att könsmönstren istället förstärks. Vi resonerar kring om det beror på läroplanens okonkretiserade mål. Vi ställer oss frågan om Läroplanen inte borde skriva ut hur arbetet med jämställdhet i fritidshemmet borde se ut, istället för att bara konstatera att det ska genomföras.

Bakgrund I läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b) står det att omsorgen på fritidshemmet ska ha ett tydligt pedagogiskt innehåll som ska bidra till att skolans kunskapsmål uppnås. Detta ska ske på fritidshemmet genom praktiska, laborativa och utforskande moment (Pihlgren &amp; Rohlin 2011). I en rapport av Skolinspektionen (2010) framkommer att majoriteten av fritidshemmen i Sverige inte lever upp till sin fulla potential och betonar att fritidshemmen i större utsträckning bör bidra till att stimulera barnens utveckling och lärande. Skolinspektionen menar att en hög kvalitet i fritidsverksamheten gynnar elevernas kunskapsutveckling även i skolan. Studien handlar om fritidshemsverksamheten och det lärande som sker där samt pedagogernas möjligheter att bedriva pedagogisk verksamhet. Syfte Syftet med vår undersökning är att undersöka hur verksamma pedagoger på fritidshemmet beskriver lärandet som sker på fritidshemmet. Metod I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Inför intervjuerna har informanterna fått förbereda sig genom att fundera kring en situation som de anser varit en bra lärandesituation på fritidshemmet. Resultat I resultatet framgår det att det på fritidshemmet förekommer många olika typer av lärande och att lärandet sker hela tiden. Först och främst verkar det vara ett socialt lärande som sker på fritidshemmet, åtminstone enligt de informanter som deltagit i undersökningen. Det framkommer även i studien att förutsättningarna för fritidsverksamheten hos de pedagoger vi intervjuat inte är optimala utan kan förbättras på olika sätt.

Bakgrund Fritidslärarens uppdrag kan ibland uppfattas som oklar för verksamma pedagoger och vårdnadshavare till barnen i fritidshemsverksamheten. Bristande kunskaper om fritidshemmets betydelse kan göra att det hamnar i skymundan av övrig skolverksamhet. Syfte Studiens syfte är att undersöka vad verksamma fritidslärare upplever som sitt yrkesuppdrag samt vad vårdnadshavare förväntar sig av verksamheten. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Metod Metoderna som användes i studien var kvantitativ enkätundersökning och kvalitativ intervjuundersökning. Vid valet av kvantitativ enkätundersökning önskade vi svar från en större andel verksamma pedagoger. För kvalitativ intervjuundersökning ville vi gå mer på djupet hos vårdnadshavarna för att se vad deras förväntningar innebar. Resultat Studiens resultat visar att vårdnadshavare var nöjda med fritidshemsverksamheten som bedrivs. De förväntade sig att fritidslärarna skall finnas som en stimulerande och främjande faktor för barnens utveckling på fritidshem. Verksamma fritidslärare såg sina främsta uppdrag som stimulans av den sociala och motoriska utvecklingen samt att barnen skall få ha fri lek. Resultatet visar att en kompetent fritidslärare har förmåga att anpassa sig och anpassa aktivitet efter barnens behov samt utveckla barns sociala förmåga.

Denna uppsats handlar om det individuella bemötandet på fritidshem och om hur fritidspedagogen individanpassade sig vid bemötandet av elever. Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem menar att personalen ska anpassa sitt bemötande efter varje barns förutsättningar och behov. Fritidspedagogen arbetar i stora barngrupper och med elever som har olika förutsättningar vilket ställer krav på fritidspedagogen.   Syftet med denna studie är att få en inblick i hur fritidspedagogens individuella bemötande ser ut på fritidshemmen, ta del av fritidspedagogernas uppfattning om begreppet bemötande samt att se om de tar del de aktuella styrdokumenten. Detta gör vi genom att intervjua fyra fritidspedagoger och observera dem i sitt arbete.   Resultaten av intervjuerna med fritidspedagogerna visade att de förespråkade ett individuellt bemötande och att det var viktigt för att barn skulle känna sig sedda och lyssnade på. Inte minst ansåg de att ett individuellt bemötande gynnade både det sociala samspelet och utvecklingen hos barnen. Resultaten visade även att ett individuellt bemötande finns i arbetet med gruppen.

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation står inskrivet i skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär. Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. Våra frågor är: Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan? Vad innebä meningsfull fritid, enligt pedagogerna? Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat sju pedagoger verksamma på fritidshem. Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut på olika skolor. Vidare framkommer det att det finns olika sätt att tolka fritidshemmet som ett komplement till skolan, då det dels kan handla om hur pedagogerna verksamma inom fritidshem används under skol-dagen, dels hur fritidshemmet omsätter teoretisk kunskap till praktiska aktiviteter, samt hur fritidshemmet bidrar till elevernas sociala och personliga utveckling. För att vistelsen på fri-tidshemmet ska uppfattas som meningsfull arbetar samtliga pedagoger med att erbjuda ett stort utbud av varierade aktiviteter för att eleverna ska utveckla nya och befintliga intressen.