Syftet med detta arbete är att få fördjupad kunskap om vad verksamma i fritidshem anser är viktigt för att alla elever ska bli och känna sig inkluderade på fritidshemmet samt vilka dilemman som verksamma upplever att de ställs inför i arbetet med inkludering. Studien tar sin utgångspunkt ur en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där åtta informanter från tre olika skolor visade samtycke för att delta. Forskningens framtagna data från intervjuerna har kategoriserats med en tematisk analysmodell, för att söka mönster i informanternas svar har färgkodning möjliggjort tematiseringar. Tematiseringar som blev framarbetade har sedan analyserats med ett dilemmaperspektiv för att problematisera möjligheter och utmaningar verksamma upplever i arbetet med inkludering som ideologi och praktik. Studiens resultat stärks av tidigare forskning som synliggör komplikationer i arbetet med att kunna inkludera fullt ut och ta hänsyn till alla elevers behov och förutsättningar oberoende av kön, identitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsvariation, ålder eller sexuell läggning. Våra resultat indikerar att verksamma i fritidshem generellt har en liknande syn som framhävs i annan forskning i Sverige, en snäv syn på inkludering, elever i behov av särskilt stöd. Resultatet i studien pekar också på vad informanterna tycker är viktigt för att alla barn ska bli och känna sig inkluderade i verksamheten men även vilka dilemman de ställs inför i arbetsprocessen mot en inkluderande verksamhet i fritidshemmet.

Utifrån utbildningen grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem med tillvalsämne får examinerade en dubbel yrkesroll. Det är en relativt ny utbildning vilket gör att det inte finns många som i dagens läge utövar båda yrkesrollerna. Denna studie fokuserar på vilka förutsättningar grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem konstruerar och vilka skäl de uppger är avgörande i valet av utförandet av yrkesrollerna. Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar lärare i fritidshem definierar som centralt för att arbeta i både fritidshem och skola samt ta reda på hur lärare i fritidshem preciserar valet att utöva båda yrkesrollerna, lärare i fritidshem och i ett PREST-ämne eller en av dessa. Detta är en kvalitativ studie med utgångspunkt i socialkonstruktivismen och den har genomförts med semistrukturerade intervjuer med informanter från två kommuner i södra Sverige. Empirin har sedan analyserats tematiskt med utgångspunkt i socialkonstruktivismen och delats in i teman. Resultatet i denna studie pekar på att det finns förutsättningar för att kombinera yrkesrollerna men att de inte alltid tillgodoses. Det går att se både i den tidigare forskningen och i resultatet att det som behövs för att tillgodose förutsättningarna är bland annat en rektor som ser yrkesrollerna för vilka de är. En önskan om bra strukturerad planeringstid och tydlighet i uppdragsbeskrivning är också det en förutsättning som behöver tillgodoses för utövandet av båda yrkesrollerna. Ytterligare en förutsättning till att lyckas med detta är att viljan om ett bra samarbete finns hos all inblandad personal.

The purpose of this qualitative study at a recreation center in Sollentuna is to compare the ideas of the principal and the recreation center staff, concerning attendance control and supervision with the expectations of the legal guardians and examine how well these correspond to what is written in the governing documents. The empirics consists of interviews with the principal, recreation center staff and legal guardians. I have used the discourse analysis method to analyze the responses. The result shows that both the principal and the recreation center staff's thoughts on attend-ance control and supervision fit well with what the governing documents provide. The expectations of the legal guardians concerning attendance control and supervision are only partly fulfilled, as one of the legal guardians in the survey expected the staff to know where every pupil is at all time and directly be able to prevent a student from leaving the school area. Such expectations are however beyond what the governing documents imposes. / Syftet med den här kvalitativa undersökningen är att vid ett fritidshem i Sollentuna undersöka och jämföra rektorns och fritidshemspersonalens bilder av närvarokontroll och tillsyn på fritidshemmet med vårdnadshavares förväntningar på verksamheten och hur väl dessa stämmer överens med vad som står i rådande styrdokument. Det empiriska materialet består av intervjuer med biträdande rektor, fritidshemspersonal och vårdnadshavare. Jag har använt mig av diskursanalys som metod för att analysera svaren. Resultatet visar att den biträdande rektorns och fritidshemspersonalens tankar kring närvarokontroll och tillsyn rimmar väl med vad styrdokumenten föreskriver. De tillfrågade vårdnadshavarnas förväntningar på närvarokontroll och tillsyn uppfylls endast delvis av fritidshemmet då en av vårdnadshavarna i undersökningen förväntade sig att personalen ska ha så god uppsikt över eleverna att de alltid vet var de befinner sig och direkt kan förhindra att en elev lämnar skolans område. Sådana förväntningar ligger utanför vad fritidshemmet åläggs genom styrdokumenten.

InledningDenna studie behandlar elevers upplevelser av musik i fritidshemmet samt vilken betydelse musiken har för deras utveckling. Vidare redogörs det för hur eleverna upplever lärarens roll i musikaktiviteter. Fritidshemmets verksamhet bygger på ett grupporienterat arbetssätt med utgångspunkt i relationer mellan elever samt elever och personal. Betydelsefulla delar i verksamheten är skapande arbete, lek samt rörelse. De verksamma lärarna inom fritidshemmet har i uppdrag att uppmärksamma elevers varierande intressen för att ständigt utmana eleverna i sitt lärande. Det estetiska lärandet genererar en självständighet där tankar och känslor utgår från det egna perspektivet. Det ger även en frihet till bearbetning, mottagande samt användande av information. Estetiska lärprocesser agerar en viktig faktor vad gäller kunskapsutveckling, när varierade infallsvinklar knyts samman spelar det estetiska perspektivet en viktig roll. I estetiska lärprocesser ligger fokus på processen i skapandet och inte på den slutliga produkten då det är genom produktionsfasen möjligheten ges att reflektera samt bearbeta information.SyfteSyftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av musikaktiviteter i fritidshemmet samt vilken betydelse lärarens medverkan har för elever i musikaktiviteter.MetodStudien förhåller sig till kvalitativ metod genom datainsamlingsverktyget gruppintervju där enligt planering fyra grupper med fem elever i varje grupp deltar. Intervjufrågorna formas efter frågeställningarna och har dem som utgångspunkt. Den teoretiska ramen inspireras av fenomenologin.ResultatResultatet visar att de musikaktiviteter som förekommer i fritidshemmet är få. Den aktivitet som är främst förekommande är att lärarna kopplar en surfplatta till en högtalare som i sin tur rullas ut på gården när fri lek sker utomhus. Eleverna beskriver lärarens medverkan som att läraren endast startar och stänger av musiken.Vidare beskriver eleverna att de är engagerade inom musicerande av instrument. De berättar även att de vill ha en lärare på fritidshemmet som har kunskaper vad gäller musicerande av instrument.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur fritidshemmen kan arbeta för att ge eleverna inblick i närsamhällets föreningsliv. De forskningsfrågor studien utgått från är: Hur beskriver fritidslärare fritidshemmens arbete med att ge eleverna inblick i närsamhällets föreningsliv? Vad anser fritidslärare kännetecknar en bra samverkan mellan fritidshem och föreningsliv? Vilka skillnader och likheter ser vi i hur fritidshemmen arbetar med elevernas inblick i närsamhällets föreningsliv?    I studien har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fritidslärare. Resultatet pekar på att en bra samverkan kräver ett ömsesidigt engagemang från fritidslärare, föreningsledare och elever. Det krävs resurser i form av personal, pengar och tid för att möjliggöra samverkan, samt att fritidslärarna har tydliga mål för varför samverkan sker och vad eleverna ska få ut av det.

Syftet med det här självständiga arbetet är att undersöka hur fritidslärare upplever och beskriver arbetet med bildskapande på mångkulturella fritidshem. I arbetet redogör vi för fritidslärares upplevelser av elevers interaktion och kommunikation i bildskapande aktiviteter och vilka pedagogiska konsekvenser bildskapandet kan medföra på mångkulturella fritidshem. Dessutom vill vi skapa förståelse för vad fritidslärare kan behöva tänka på inför genomförande av bildskapande aktiviteter i ett mångkulturellt fritidshem.   Vi har använt kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi intervjuade sex olika fritidslärare på sex olika fritidshem i tre olika kommuner. Resultatet i vårt arbete visade på att fritidslärarna inte upplevde att elevernas utländska bakgrund hade någon direkt inverkan på de bildskapande aktiviteterna på fritidshemmen. En aspekt som ändå framkom är att fritidshemmen gör olika val angående att anpassa bildskapandet vid olika svenska högtider på grund av elevernas mångkulturella bakgrund. Resultatet visade också att fritidslärarna upplevde att bildskapande aktiviteter genererade pedagogiska konsekvenser i form av ett lugnt känslotillstånd, vidare inspiration i lekar och annat skapande och känsla av gemenskap i gruppen. Fritidslärarna upplevde även att kommunikation och interaktion var naturliga delar av elevernas bildskapande. Vid vår analys använde vi oss av det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk, eftersom elevernas sociala samspel kan ha en stor inverkan på bildskapande aktiviteter.

Syftet med studien är att studera hur fritidslärare förhåller sig till hur det skapas olika grupperingar på grund av sociala olikheter i elevgruppen i en mångkulturell skola och på ett mångkulturellt fritidshem. Frågeställningarna är utformade så att fritidslärarna har kunnat besvara hur de ser på mångfald i verksamheten och ur vilka aspekter de uppmärksammar grupperingar i den mångkulturella verksamheten beroende på sociala skillnader samt hur de arbetar för att skapa ett vi i verksamheten. För att kunna sätta vårt syfte i ett större sammanhang har vi lyft hur olika forskare beskriver begreppet mångkulturalism beroende på olika kontexter. Fortsättningsvis har vi lyft hur olika sociala distinktioner kan utgöra ett “vi och dom” perspektiv i den mångkulturella skolan och fritidshemmet. Vårt teoretiska ramverk är ”vi och dom” perspektivet. Detta val har vi gjort för att vi har uppmärksammat två olika förhållningssätt i vårt resultat. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har använt oss av intervjuer och ljudinspelningar för att ta del av deltagarnas innersta tankar om fenomen. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra olika fritidslärare som arbetar på mångkulturella skolor och fritidshem. Resultatet visar att det förekommer elevgrupperingar i den mångkulturella elevgruppen beroende på språk, religion, kultur och socioekonomiska aspekter.

Syftet med den här studien är att genom intervjuer med fritidslärare få förståelse för och ökad kunskap om hur de anser att en skolgård med begränsad yta inverkar på barns lek. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar fritidslärarna sin skolgård? Hur uppfattar fritidslärarna skolgårdens lekmöjligheter? På vilket sätt anser fritidslärarna att den begränsade skolgårdsytan inverkar på leken?                     Forskningen visar att en variationsrik miljö bidrar till mer aktiva lekar. Många studier visar även att skapande av egna platser är en viktig del i utformningen av barns lek. Den naturliga miljön i form av buskar och träd inbjuder till mer varierande lek medan asfaltsytorna erbjuder pulshöjande och tävlingsinriktade lekar. I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av affordanceteorin, ramfaktorteorin, Grahns (1997) perspektiv på den fysiska miljön samt sju stycken begrepp från Grahn (2003) som vi använder som diskussionsnycklar. Studiens resultat visar att samtliga fritidslärare anser att det blir mer konflikter när skolgårdsytan är begränsad och för liten i förhållande till de rekommendationer som finns. Det visade sig även att eleverna har sämre möjligheter till platsskapande då ytan inte räcker till åt alla elever.

Studiens syfte är att undersöka fritidshemmets inom- och utomhusmiljö ur ett barns perspektiv. Tidigare forskning (Lindblad, 1993) anser att huvudsyftet för den fysiska miljön är att inspirera barn till lek och utveckling. Miljöerna bör därför vara flexibla och föränderliga efter barngruppens behov så att barnen motiveras till nytt skapande. Vi besökte tre olika skolor och genomförde sex kvalitativa intervjuer där varje fokusgrupp fick svara på frågor om fritidshemmets miljöer. Barnen vi valde att intervjua var i åldrarna 7-9 år då de spenderar mest aktiv tid på fritids. De fick visa oss runt i de olika miljöerna. De observationer vi gjorde under rundvandringen har vi använt för att beskriva miljön. Vi valde att intervjua tre pojkgrupper och tre flickgrupper för att se om det framkom ett genusmönster i samtalen med barnen. Resultatet visar att många barn var nöjda med lokalerna och möbleringen, medan ett par grupper ville se en förändring. De grupper som ville se en förändring ansåg att det behövdes fler små rum som antingen är tematiska eller flexibla utefter barnens egna intressen. Nästintill alla barnen tyckte att skolgården var tråkig och att det fanns för lite redskap. Barnen ansåg att det fanns för mycket tomma ytor utomhus, vilket gjorde det svårt för dem att leka ostört. Resultatet visar även genusmönster i det pojkar och flickor svarade. Det mest utstickande var vilka färger barnen önskade samt vad de ansåg saknades på fritidshemmet. Flickorna ville ha ljusare färger som rosa, lila och guld samt att få hänga upp sina egna alster på väggarna. Pojkarna däremot ville ha mörkare färger som blå, svart och röd eller att väggarna skulle kläs av motivtapeter med tuffa monstertrucks och blodiga zombies. Flickornas önskningar var att få in mer dekorativa ting på fritidshemmet som pysselmaterial, filtar och kuddar. Pojkarna hade dock andra åsikter, de ville ha större redskap ute på skolgården och fler spel. Slutsatsen i studien är att vi bör ta vara på barnens perspektiv och utifrån dem fokusera på både skillnader och likheter som finns mellan de två könen för att skapa miljöer där barnen kan utvecklas och växa som individer.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida skolgårdens fysiska miljö och utformning har betydelse för elevernas sociala aktiviteter utifrån fritidslärares perspektiv. De frågeställningar vi vill undersöka är 1.) På vilket sätt uppfattar fritidslärarna att skolgården har betydelse för elevernas sociala aktiviteter? 2.) Vilka faktorer i den fysiska miljön påverkar elevernas sociala aktiviteter?   Tidigare forskning menar att olika miljöer på skolgården påverkar på olika sätt. Hårda och asfalterade områden genererar hårdare leker och sportinriktade aktivteter medan de naturpräglade områdena erbjuder variation och frihet där miljön inte har ett förutbestämt syfte. Relationsskapandet för eleverna är en ständig process som sker i både klassrummet som ute på skolgården där eleverna försöker skapa samhörighet och gemenskap med andra. Likhet är en för forskningen gemensam faktor till att relationsskapande tar sin början, men det krävs en social kompetens för att skapa och bevara dessa relationer.   I studien används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två olika skolor. För att analysera resultatet har vi använt oss av  begreppen praktikgemenskaper och allianser som syftar till att illustrera elevers sociala liv på fritidshemmet (Dahl, 2011). Vi har även använt affordanceteorin som innebär de upplevda och faktiska egenskaperna hos objekt och material och framförallt de grundläggande egenskaperna som avgör just hur de kan användas (Norman, 1998).   I resultatet framkommer det att fritidslärarna är positiva och stolta över den skolgården de har för att den erbjuder eleverna en variationsrik utemiljö. Skogen är en plats som framhålls som en positiv faktor som påverkar elevernas sociala aktiviteter då den är öppen och tillåtande för alla elevers deltagande i aktiviteter. Skogen erbjuder också avskildhet för de elever som vill ha det. Fritidslärarna nämner flera platser som positiva ur åldersperspektiv där elever i alla åldrar kunde delta gemensamt som till exempel klätterställningar, fotbollsplaner och asfaltsytorna. De aktiviteter som uppstod på dessa platser präglades av deltagare i varierade åldrar.