Denna undersökning visar hur några utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser också vilka former mobbning kan ta sig i uttryck på samt hur begreppet definieras. Frågeställningar är enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom våra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jämfört med varandra för att upptäcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjälp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en längre tid och att det kan ta sig i uttryck på ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sätt.Det visar också att man på våra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och föräldrar för att få fram ett gemensamt förhållningssätt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning.

Syftet med denna studie var att analysera hur fritidshemsbarnet har konstruerats efter fritidshemmets samordning med skolan. För att söka svar på denna fråga har en diskursanalys gjorts av de statliga offentliga utredningar som föranlett de två senaste läroplanerna. De färdiga läroplanerna och allmänna råd för kvalitet i fritidshem har sedan använts som referens för att undersöka om intentionerna i utredningarna uppfyllts. I analysen av dessa texter har Foucaults teori om biopolitik brukats som komplement till den diskursanalytiska verktygslådan.   Resultaten visar att intentionerna i den SOU som föranledde Lpo 94 var att skapa ett nytt måldokument som skulle möjliggöra att förskoleklassen, skolan och fritidshemmet kunde skapa en gemensam syn på barnet och dess lärande. Men en jämförelse med den slutliga versionen av Lpo 94 samt de allmänna råden för kvalitet i fritidshem illustrerade att dessa intentioner inte fullföljdes fullt ut. Istället skapades det ett hierarkiskt förhållande där fritidshemmets barnsyn underordnades skolans. Den SOU som föranledde Lgr 11 och den färdiga Lgr 11 kan sägas ha spätt på denna utveckling. Detta genom att utredningen hade som huvudsyfte att förbättra mål - och uppföljningssystemet i Lpo 94 för att därigenom öka måluppfyllelsen. En verksamhet som fritidshemmet där det inte finns några uppnåendemål för barnen får i detta sammanhang inget eget värde. Dess enda möjlighet att tillerkännas något värde är genom att komplettera skolan med dess helhetssyn på barnets lärande och utveckling.   Konklusionen av detta är att fritidshemmets samordning med skolan lett till att såväl fritidshemmet som fritidshemsbarnet förlorat sitt egenvärde.

Denna studie fokusera utifrån ett sociokulturellt perspektiv på de möjligheter och begränsningar som kan förekomma beroende på vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte är att få en mer ingående bild på vilken inverkan lokalernas utformning har på fritidshemmets kvalité utifrån aspekter av lärande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  Därutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha på fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lärare för att främja både skolans och fritidshemmets verksamhet. Studiens datainsamling består av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer. Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan många gånger är begränsade i sina val av aktiviteter på grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus känner också begränsningar när ytorna inte räcker till. Många elever är inskrivna på fritidshemmen och de medverkande känner sig otillräckliga. Överlag var alla medverkande i studien överens om att egna lokaler är ett önskemål. Studien visar att lokalernas utformning påverkar elevernas lärande, möjlighet till rekreation, fri lek och skapande verksamhet när ytor saknas. Ett eget rum för skapande verksamhet leder inte på automatik att det är en ändamålsenlig lokal. Specifika rum för lugn och ro är inte helt självklart på alla fritidshem. Huruvida fri lek ses som en självklarhet inomhus är beroende på vad det är för lek och vad man har för lokaler. Vad det gäller samarbetet med övriga lärare sker samarbetet främst i skolan. Dessvärre anses skolan ligga i fokus för de klassrumsintegrerade fritidshemmen. Fritidspedagogerna upplever att fritidshemmet får det som blir över när skolan har tagit den del av utrymmet som de behöver.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berättelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berättelserna till sitt vardagsliv.Den frågeställning som vi har utgått ifrån är: Vad pratar barn på fritidshem om när de samtalar kring film med fiktivt innehåll? Vad säger barn om hur fiktivt innehåll som de sett på film relaterar till deras vardagliga liv? Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att få fram empiri att analysera. Vi har utgått från barns perspektiv då vi har försökt att se världen ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmärksamma barns perspektiv om forskaren vill få kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av världen. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehålla barns perspektiv då de är experter inom området. I vår metod har vi använt oss av gruppintervjuer då barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och åsikter. Enligt Lindgren (2009) konstruerar människan sin verklighet genom sociala interaktioner. Resultatet visar att barn skapar mening i möte med film genom att ställa nya erfarenheter och upplevelser i relation till tidigare erfarenheter och upplevelser. Barn skapar mening i mötet med film genom att relatera mellan olika filmer, generaliserar utifrån tidigare erfarenheter de inhämtat i möte med film samt att de relaterar film till deras fysiska verklighet.

No description available.

No description available.

I fritidshemmet möter pedagoger dagligen elever som i beteendet sticker ut från mängden. Detta beteende kan ses som problematiskt och svårt att hantera. Syftet med studien är att undersöka verksamma pedagoger i fritidshems syn på och erfarenheter av beteendeproblem samt ta reda på vilka strategier de använder för att hantera dessa. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua fem pedagoger som är verksamma i fritidshem. Resultatet visar på att respondenterna alla regelbundet behöver förhålla sig till beteendeproblem och att de använder sig av ganska likartade och dessutom medvetna strategier för att hantera dessa.

I detta arbete undersöks teorin att flickor diagnostiseras senare än pojkar, och vad detta möjligen har för konsekvenser på fritidshemmet, både för personal, övriga elever och de elever med autism. Varför och vilka möjliga skillnader det finns som kan påverka diagnostiseringen för flickor. Syftet med arbetet är att besvara följande frågeställningar; • Hur visar sig diagnosen autism hos flickor? • Finns det skillnader i diagnosen mellan flickor och pojkar? • Vilka konsekvenser får detta för flickorna på fritidshemmet? Arbetet beskriver vidare om vilka konsekvenserna blir på fritidshemmet både för fritidshemmet och eleven själv. Resultatet visar att flickor med autism på fritidshem är ett område som tidigare inte är utforskat i större utsträckning. För att besvara dessa frågeställningar har pedagoger med erfarenhet deltagit i vår undersökning, som arbetar i skolverksamhet och personer med erfarenhet av flickor med autism utöver skolverksamhet. En del av de informanter som deltog kände att de inte hade tillräckligt med kunskap om flickor med autism, och/eller flickor med autism på fritidshemmet. Resultatet visar även att flickor med autism som inte får stöd riskerar utveckla psykisk ohälsa som exempelvis ångest och depression.

Denna undersökning bygger på hur pedagoger inom fritidshemmet tolkar konflikter mellan elever samt hur pedagogerna arbetar med konflikthantering. Syftet har varit att undersöka hur konflikter uppstår mellan eleverna och hur de hanteras inom fritidshemsverksamheten utav fritidspedagogerna samt hur synen på konflikter uppfattas. Vår undersökning är byggd på en intervjustudie (Se bilaga 4). Studien baseras på en fenomenologisk ansats vilket ramar in vårt synsätt kring konflikt och konflikthantering. Som metod valde vi att utgå ifrån en kvalitativ intervju som är semistrukturerad. Bortsett från detta skriver vi även om urval, etiska överväganden, tillförlitlighet och giltighet. Det skrivs även om arbetets genomförande, analys samt hur vi har gått tillväga med arbetet. I resultatdelen presenterar vi vår empiri som vi har fått fram genom vår metod. Vi presenterar våra frågeställningar i form av att samtalen presenteras för sig och sedan presenterar vi citaten från de olika pedagogerna. Därefter lägger vi in våra egna kommentarer rörande ämnet. Vi gjorde våra intervjuer med hjälp av nio pedagoger som har olika utbildningar inom skolan, olika åldrar och olika bakgrund samt etnicitet och kön. I texten presenteras informanter i nummerform. Efter att noggrant granskat över allt material som vi fått in efter vår undersökning kom vi fram till att många pedagoger hade samma uppfattning kring ämnet konflikthantering. De ansåg att konflikthantering utvecklas med tiden och att det även är en stor del i vår utbildning som grundskolelärare inriktning mot fritidshem. När vi diskuterade ämnet konflikter ansåg pedagogerna att eleverna utvecklas av konflikter, men att det kan bli jobbigt för eleverna om de utsätt för konflikter för ofta. Detta på grund av att eleverna kanske inte vet hur de ska hantera konflikter och därför måste vi pedagoger lära eleverna olika metoder på konflikthantering. Genom att vi läraren är tillgängliga och stöttar eleverna blir de också mer självständiga med tiden.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur fritidshem påverkas av skolsegregation. Studien bygger på en kvalitativ ansats där två fritidshem med samma kommunala huvudman observerats för att urskilja viktiga olikheter i en segregerad skolkultur. Med hjälp av semistrukturerade observationer och informella samtal har lokaler, materiella resurser samt personalens engagemang och elevbemötande undersökts utifrån de teoretiska begreppen skolsegregation och likvärdighet. Enligt 1 kap. 9 § i skollagen (SFS 2010:800) ska alla elever erbjudas en likvärdig utbildning men studiens resultat visar att fritidshemmens kvalitet avgörs av yttre faktorer som eleverna inte kan påverka. I studien framkommer det att personalens kunskaper och engagemang samt fritidshemmens lokaler och materiella resurser är viktiga faktorer för att elever ska ges rätt till en likvärdig utbildning. Personalens kompetens ger eleverna goda förutsättningar till en meningsfull fritid och med hjälp av ändamålsenliga lokaler kan eleverna erbjudas aktiviteter som är anpassade efter deras intressen och behov. Resultatet visar på markanta skillnader i kvalitet och att det är eleverna som påverkas av ovanstående faktorer. Vi vill att vår studie ska vara en röst för alla elevers rätt till en likvärdig utbildning.