I studien undersöks hur barn uppfattar begreppet fritid. Undersökningen är en kvalitativ fallstudie baserad på två gruppintervjuer med samma barn. Resultatet visar att barnen uttrycker att fritid bara räknas som fritid om den innehåller sociala relationer, personlig utveckling och aktivitet. Barnen behöver under sin fritid kunna förhandla med vuxna kring regler och ansvar. Fritid handlar om hur barn ser på den egna verkligheten. Det viktigaste för barnen är deras sociala relationer, de ändrar sina egna åsikter om vad de önskar göra under sin fritid för att passa in i kamratgrupper. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Den här studien handlar om konflikthantering på fritidshem. Åtta personer som arbetar på fritidshem på två olika orter intervjuades för att beskriva hur de upplever sitt arbete med konflikthantering samt deras tankar kring förebyggande arbete mot konflikter. Som en del i intervjuerna fick personalen berätta hur de skulle agera i tre olika konfliktsituationer. Personalens svar analyserades och kategoriserades i likheter och skillnader, de jämfördes även med den tidigare forskning vi hittat. Fyra områden utkristalliserade sig och följer med genom hela examensarbetet som en röd tråd; Konflikter och konflikthantering, Förebyggande arbete mot konflikter, Strategier för att hantera konflikter samt Konkreta modeller för konflikthantering. I den första kategorin visade det sig att det enligt personalen är missförstånd och meningsskiljaktigheter som främst orsakar konflikter mellan elever. I den andra kategorin visar analysen att närvarande vuxna är den allra viktigaste delen i det förebyggande arbetet mot konflikter, enligt informanterna. Personalen menar även att mindre barngrupper och mer pedagogiskt utbildad personal på fritidshemmet skulle minska antalet konflikter. I den tredje kategorin visade det sig att personalen upplever att många elever behöver hjälp att lära sig de sociala koderna för lek och spel. I den fjärde och sista kategorin visar vår analys att den intervjuade personalen använder sig av medling i sitt arbete med konflikthantering. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur lärare i fritidshem använder drama i fritidsverksamheten. Studien söker även svar på vilka motiv lärare i fritidshem beskriver att drama har i verksamheten samt vad som påverkar lärares möjligheter att arrangera drama i fritidshem. Studien bygger på intervjuer med fem lärare i fritidshem med olika erfarenhet av dramaaktiviteter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Det transkriberade materialet lade sedan grunden för analys och tolkning. Resultatet visar att drama används på olika sätt i fritidshemmet, både som rollspel och inspiration till lek. De intervjuade lärarna menar att det går att integrera många olika ämnen och arbetsätt när de jobbar med drama. Arbete med drama kan påverkas av faktorer som tid, elevers närvaro, utrymme, och material. Detta arbete riktar sig till de som arbetar inom fritidshem, och andra som är intresserade av hur drama används i fritidshemmet.

No description available.

Arbetet behandlar hur barn från årskurserna 2-4 på ett fritidshem i en mindre ort i södra Sverige väljer lek och lekkamrater. Avsikten med arbetet är att undersöka pojkars och flickors val samt ta reda på hur barnen i studien uppfattar sina möjligheter att påverka sina leksituationer på fritidshemmet. Syftet är även att ta reda på om och hur i så fall flickor och pojkar leker med varandra samt vilken nöjessyssla de väljer. Metoden som har använts är en enkätundersökning som barnen på nämnda fritidshem har deltagit i. Förutom kryssfrågorna innehöll enkäten öppna ifyllningsfrågor för att svaren ska ge lite djupare information. Resultatet visar att barnen ofta leker tillsammans oberoende av kön, pojkarna uppvisar mer stereotypt beteende och flickorna bryter i större utsträckning mot det traditionella normsystemet. De viktigaste slutsatserna från arbetet är att flickor och pojkar lek tillsammans men gärna håller sig till den som dem kan identifiera sig med samt att de ser olika på sina möjligheter att bestämma över leken. Flickor ser sig själva ha en större makt än pojkarna att bestämma över vad de ska leka och samtidigt är flickorna i stor del aktiva i de fysiska lekarna som till exempel fotboll. Pojkarna antyder att det blir större jämlikhet och rättvisa i lekarna där barnen själva är initiativtagarna.

No description available.

Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspersonal upplever att de arbetar både med relationsskapande samt musik som ett relationsskapande verktyg. Studien vill också belysa hur fritidspersonalen upplever hur musik kan hjälpa elevernas välmående. Metoden för studien är en kvalitativ metod som utnyttjar olika former av intervjuer för att få fram empirin.    Resultatet av denna studie visar att relationer är det viktigaste fritidspersonalen kan arbeta med då all pedagogisk verksamhet bygger på goda relationer mellan elever och personal. Respondenterna överlag ställer sig positivt till att musik kan användas till relationsskapande. Respondenterna nämner även vikten av det sociala lärandet.

Syftet med studien Leisure-time teachers work with equality and gender roles är att utifrån en genusmodell synliggöra fritidslärares såväl medvetna som omedvetna arbete med jämställdhet. Frågeställningarna utgår från tre nivåer i genusmodellen, den strukturella, den symboliska och den individuella. Den strukturella nivån önskar synliggöra hur verksamheten organiseras, den symboliska om hur verksamheten arbetar för att motverka de traditionella könsmönstren. Till sist synliggörs genom den individuella nivån lärares egna uppfattningar om jämställdhet och hur pojkar och flickor bemöts. Studien har genomförts genom intervjuer med fyra fritidslärare och pedagoger.  Resultatet av hur fritidshemmets organiseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv visar att det inte är ett prioriterat arbetsområde. Lärarna för omedvetet vidare en traditionell syn på kön genom hur de arbetar med varandra, exempelvis med arbetsuppgiftsfördelning. Aktiviteter med eleverna uppdelas efter scheman och personliga intressen. Fritidshemmets arbete med att motverka de traditionella könsmönstren visar att de omedvetet för dem vidare till eleverna. Det finns förväntningar på att pojkar ska vara högljudda och inte lyssna medan flickor anses vara lugna och hjälpsamma. Medvetenhet kring jämställdhetsarbetet med att motverka traditionella könsmönster och vad det kan innebära i den pedagogiska praktiken saknades.  Lärares egna värderingar och förhållningssätt visar att de tycker det är viktigt att vara förebilder för eleverna. Men genom sitt förhållningssätt förmedlar de omedvetet en traditionell syn på kön och uppfattningen att manligt är mera värt än kvinnligt.

Fritidshemmet ska bidra till att eleverna utvecklar sin fantasi, förmågan att lära och att kommunicera och samarbeta med andra genom lek (Skolverket, 2018). Som skolverket skriver är lek en viktig del påfritidshemmet. Verksamheten ska bidra till elevers lärande genom lek. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi förstått att leken ser olika ut på olika fritidshem. Vad som gör leken meningsfull, och vad som styr den. Vi är därför intresserade av vad verksamma fritidslärare har för erfarenheter av vilka faktorer som styr lekens sociala roll, betydelse och kvalité på fritidshemmen. Syftet med denna studie är att belysa fritidslärares erfarenheter av vilka faktorer som gör leken betydelsefull samt vad leken har för betydelse för sociala samverkan. Studien är kvalitativt inriktad och inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer, med fem verksamma fritidslärare från tre olika skolenheter.Resultatet visar att fritidslärarna anser att vuxenkontakten är en viktig faktor för att få en mer betydelsefull lek i verksamheten. Fritidslärarna menar att de som vuxna ska vara mer aktiva och ge bra förutsättningar till lek i verksamheten, då de vill att eleverna ska leka så länge som möjligt, oavsett ålder. Fritidslärarna menar att ledningen är en faktor som styr lekens kvalité, hur personaltätheten ser ut vilket också påverkar den tillgängliga tiden. Tid till planering och tid för eleverna, vilket fritidslärarna anser är begränsade, då det är stora barngrupper med lite personal. De anser även att miljön är en viktig faktor som påverkar kvalitén. Majoriteten av respondenterna har inte några egna fritidshemslokaler utan de delar den med den obligatoriska skolan, vilket gör att verksamheterna krockar. Samtliga fritidslärare anser att leken har en stor betydelse för det sociala samspelet mellan elever. De menar att det är i leken eleverna lär sig det sociala samspelet med varandra och det är något som de kommer att ha med sig livet ut.

Under fem veckor genomfördes detta utvecklingsarbete som var förankrat i aktionsforskning. Syftet med utvecklingsarbetet var att genom samlingar som övergångsmetod skapa tydlighet för eleverna. Arbetet är förankrat i aktionsforskning och genomfördes under en period av fem veckor. Eleverna som deltog gick i första och andra klass. I arbetets nulägesanalys framgår det att det funnits samlingar innan men att de sedan tagits bort. Jag har i mitt utvecklingsarbete valt att återinföra dessa samlingar genom att användningen av andra metoder. Tre olika former av samlingar genomfördes. En samling genomfördes i övergången mellan skoltid och fritidstid. De andra två genomfördes i övergången mellan aktivitet och mellanmål samt mellanmål och aktivitet. Samlingarna som utfördes i utvecklingsarbetet gav olika resultat. Det blev ett blandat resultat av samlingarna som genomfördes. En del moment blev lyckade och eleverna fick tydlighet i vad de skulle göra under dagen på fritidshemmet. En del elever tog också egna initiativ genom att skapa en dialog i samlingarna. Andra moment blev mindre lyckade eftersom resultatet visade att alla moment inte var utformade för att passa alla elever. Reflektioner över detta och alternativa lösningar som hade fungerat bättre är något jag tar med mig. Intervjuer och samtal gjordes med både eleverna samt personalen på fritidshemmet. Utöver intervjumaterialet användes en loggbok där personliga reflektioner skrevs ner under arbetets gång.