Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom såväl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var även att belysa deras åsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet på lärarlegitimation. Studien har utgått från en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt. De upplever ingen statusskillnad mellan yrkesgrupperna där de arbetar men anar en implicit uttryckt sådan runt om i landet. Vad det gäller lärarlegitimation råder det en förvirring bland respondenterna och en osäkerhet inför framtiden. Jag anser mig inte kunna dra några generella slutsatser av studien då de endast är baserade på tre intervjuer och endast berört en yrkesgrupp. Jag vill dock påstå att en god samverkan uppstår där olika yrkesgrupper för en öppen dialog oberoende av yrkesidentitet och där det finns en tro på att alla har något att bidra med.

Syftet med vår undersökning var att uppmärksamma och synliggöra den matematik som barnen lär sig på fritidshemmet. Vi valde att genomföra vår undersökning genom enkäter och intervjuer för att få så väl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv på vår undersökning. I enkätundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade två av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen påvisar att det matematiska lärande som sker på fritidshemmet i första hand sker genom informellt lärande i olika autentiska aktiviteter. Det är den vardagsnära och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik. Aktiviteter så som bakning, spela spel och bygga med lego är exempel på aktiviteter som pedagogerna menar har stort värde för barnens matematiska utveckling. Tyvärr anser inte pedagogerna att den matematik barnen möter på fritidshemmet kopplas till skolarbetet i den utsträckning det skulle kunna göra. Detta anser pedagogerna bland annat beror på ett minskat samarbete mellan verksamheterna.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur arbetet kring social träning ser ut i några fritidshem. Vilka arbetsmetoder och arbetssätt har de i verksamheterna? Jag syftar också till att genom detta arbete utveckla mig själv som fritidspedagog inom detta område då den sociala träningen påverkar eleverna i deras framtid. Jag genomförde strukturerade intervjuer med kvalitativa svarsalternativ och enkätfrågor, pedagogerna valdes ut efter att de skulle ha en fritidspedagogutbildning. Resultatet av detta arbete är att jag har fått svar på hur det ser ut i några fritidshem angående den sociala träningen. Jag har fått veta vad pedagogerna anser att social träning är, de anser att det är viktigt och att det är en stor del av fritidshemmet. Informanterna menar att pedagogerna på ett fritidshem ska vara medvetna, rätt utbildade och ta sitt uppdrag på allvar. Slutsatserna av detta arbete är att fritidspedagogerna som jag har intervjuat har med den sociala träningen i sina verksamheter, med eller utan speciella metoder, och även om de inte är helt nöjda med hur allting ser ut idag är de positiva till att arbeta med social träning och vill förbättra sig. Jag har också fått fram att fritidspedagogernas tankar angående den sociala träningen i stor del överensstämmer med vad forskningen säger. För att ge ett exempel så tycker alla informanter som jag har intervjuat att den sociala träningen på fritidshemmet är viktig och Birgitta Kimber (2007, s 5) skriver ”Att kunna skapa och bevara relationer är något av det viktigaste vi kan lära oss för att få ett fullödigt liv”.

Syftet med studien är att kartlägga hur fritidspedagoger och lärare i årskurs F-5 uppfattarkoncentrationssvårigheter på fritidshem och skola. De forskningsfrågor som vi har arbetatutifrån är: På vilka sätt uppfattar lärare och fritidspedagoger barn medkoncentrationssvårigheter i skola samt fritidshem och hur upplevs deras beteende i olikamiljöer? Skiljer sig deras uppfattningar? Vilka synsätt har lärare/fritidspedagoger på barnmed koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare och fritidspedagoger med barn som harkoncentrationssvårigheter inom skola och fritidshem?Studien präglas av ett sociokulturellt perspektiv där samspelet med andra har en storbetydelse för barns utveckling och lärande. I studien förklaras begreppetkoncentrationssvårigheter samt faktorer och förhållningssätt som kan påverkakoncentrationen. Undersökningen är en kvalitativ studie där vi har intervjuat femfritidspedagoger och fyra lärare fördelade på sex olika skolor. Genom dessa intervjuer anservi att vi fick en djupare insikt i hur pedagoger uppfattar barn med koncentrationssvårigheter.Utifrån vår analys och diskussion kom vi fram till att vi inte har märkt några stora skillnader ihur pedagogerna upplever barn med koncentrationssvårigheter. Den skillnad vi reflekteratöver är kring miljön och hur koncentrationssvårigheterna visar sig i respektive miljö. Barnenskoncentrationssvårigheter märks både i skolan och på fritidshemmet, men på olika sätt. Iskolan upplevs det att barnen har svårare att sitta still och göra uppgifterna utifrån uppsattamål, med mindre valmöjligheter. På fritidshemmet yttrade det sig mer i att barnen påbörjarolika aktiviteter som de oftast har valt själva, men har sedan svårt att slutföra dem och gårefter en kort stund vidare till nästa aktivitet.

No description available.

Fritidspedagogik är ett komplext ämne, vilket gör det svårdefinierat att precisera vad lärare ifritidshem har för expertis och kompetensområde. I vårt arbete avgränsade vi vår studie till atthandla om den fria tiden, socialt lärande och situationstyrt lärande. I arbetet ingår enbakgrundsbeskrivning av fritidshemmets framväxt och litteraturstudier. Här finns en kvalitativundersökning där vi har intervjuat fem yrkesverksamma lärare i fritidshem och hur de ser på barnsfria tid, det sociala lärande samt det situationsstyrda lärande som sker på fritidshemmet. Ur svarenhar vi funnit att lärare ser att barnen bör få styra mer över sin egna fria tid men att styrdokumentenlägger ett stort ansvar på lärarna att ha en stimulerande verksamhet för alla barn. Man anser attlärande sker hela tiden, i många olika situationer, samt att lek och lärande hänger ihop på ettväldigt intimt sätt och är svåra att skilja från varandra.

Denna studies syfte var att belysa hur föräldrars delaktighet och insyn vid fritidshemmets verksamhet möjliggörs av pedagogerna samt hur den uppfattas av föräldrarna. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur möjliggör fritidshemmets personal till insyn och delaktighet i verksamheten för föräldrar? Hur uppfattar föräldrarna den pedagogiska verksamheten i fritidshemmet där deras barn vistas? Vilken uppfattning har föräldrarna om fritidspedagogens yrkeskaraktär/roll? Med syftet i fokus har en undersökning gjorts genom enkäter som är en kvantitativ metod. Detta för att få ett brett perspektiv genom flera åsikter. Resultatet visar att föräldrars möjlighet till delaktighet och insyn finns inom räckhåll för föräldrarna, om och när de själva vill. Problematiken i detta tycks ändå ligga i föräldrarnas okunskaper inom ämnet, vilket skulle kunna vara anledningen till det bristande engagemanget. Studiens resultat är dock svagt på grund av att antalet enkäter som förväntades lämnas in var mycket få, denna svaghet har försökts vändas till en styrka. Ett stort förtroende för pedagogerna vid fritidhemmet verkar dock bidra till att delaktigheten och insynen hos föräldrarna hålls tillbaka eller anses som överflödig.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas attityder och förhållningssätt när det gäller den fria leken för barn på fritidshem i åldrarna 6-9 år. Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer av fritidspedagogers inställning och förhållningssätt till den fria leken utgör empirin. Genom intervjuerna studeras också hur pedagogerna stöttar de barn som har svårigheter i den fria leken. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser den fria leken som väldigt viktig och att den får stort utrymme på fritidshemmen. Studien visar också att pedagogerna agerar i den fria leken genom att vara närvarande och befinna sig i bakgrunden för att kunna gå in och påverka de gånger det behövs. Därtill även finnas i närheten av barnen för att kunna hjälpa och stötta de barn som har svårigheter i den fria leken. Pedagogernas inställning är att lära barn en av de viktigaste färdigheterna, det sociala samspelet, för att de ska utvecklas som personer och ha nytta av det i framtiden.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lärande mellan barn på ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger på ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, där det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet på lärande. Utifrån barns och pedagogers uppfattningar kring lärande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lärande på arenan fritidshem: Lärande mellan barn utifrån vad man bör och inte bör göra, visade att lärandet mellan barnen kretsade kring regler. Lärande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lärande mellan barnen. Lärande mellan barn när de utövar sina intressen, visade kopplingen mellan vad barn lärde sig av varandra och deras intressen. Lärande mellan barn utifrån olika syften, visade att barnen kunde ha olika syften med vad de lärde ut till andra barn.

Sammanfattning Att den fysiska aktiviteten är självklar för mig innebär inte att den är det för alla. De senaste åren har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag är intresserad av att ta reda på hur det ser ut i våra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att även se om de yttre förutsättningarna har någon positiv eller negativ påverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tätorten och utanför tätort för att se om det finns skillnader i verksamheterna. Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn på vad fysisk aktivitet är och de arbetar på ungefär samma sätt. Resultaten visar att den fysiska aktiviteten främst är utomhus men att det kan vara planerad verksamhet och fri lek. Att de har några dagar planerad verksamhet i veckan och även mycket fri lek. Vad de gör på den planerade tiden varierar mycket. Alla fritidshem känner av att det har blivit kärvare tider för fritidshemmen med mer barn, mindre personal och stramare budget. Vilket har satt sina spår på vissa av fritidshemmens verksamheter. / Abstract I take physical activity for granted, but not everyone does. Increasingly, we hear and read about people becoming obese as a result of reduced activity and exercise. I am interested in examining the situation in our after-school programs and how they include physical activity. I also want to learn if external conditions affect their operation. By conducting interviews, I want to determine how the situations differ among after-school programs and how each incorporates physical activity.  In order to determine if there are any differences depending on a program's location, I have categorized these interviews based on whether or not each after-school program is located in a municipality. Through these interviews, it is becoming evident that all educators have the same ideas as to what physical activity is, and they all work in similar ways. The results show that physical activity mostly takes place outdoors and consists of both planned activities and free play. The exact composition of the planned activity varies greatly. All of the directors of the after-school programs in my study feel that larger classes, fewer personnel and tighter budgets are affecting their operation.