Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare uttrycker att deras kompetens tas tillvara i de arbetsuppgifter som de har under den obligatoriska skolan. Studien är kvalitativ och empirin utgörs av intervjuer med sju fritidslärare, som är valda utifrån ett bekvämlighetsurval. Resultatet visar att deltagarna antar olika roller under den obligatoriska skolan med varierande arbetsuppgifter. Arbete med sociala relationer nämns som en av fritidslärares främsta kompetens och som de har användning för i alla roller under den obligatoriska skolan. Det framkommer att många deltagare vill arbeta mer fritidspedagogiskt i den obligatoriska skolan än vad de gör i dagsläget. De nämner bland annat att de vill ägna sig mer åt värdegrundsarbete samt få komplettera den teoretiska klassrumsundervisningen med praktisk undervisning. Även rollen som rastvärd nämns som ett förbättringsområde där fritidslärares kompetens hade kunnat tillvaratas mer än i nuläget. Ett nära samarbete med klasslärare ses som en förutsättning för att kunna utveckla fritidslärares yrkesroll.

Genom en kvalitativ metod kartlägger studien sju pedagogers upplevelser av hur mångkulturella skolor och fritidshem didaktiskt arbetar med inkludering av elever med migrationsbakgrund sett ur perspektivet friluftsliv på fritidshemmet. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet och det situerade lärandet. Studiens resultat visar på olikheter i arbetssätt mellan de skolor som ingått i studien, där en av de tre undersökta skolorna har ett mindre arbete med friluftslivsundervisning och två av skolorna har ett mer ingående arbete. Studien slutsats är att språket som medierande redskap tillsammans med platsen spelar en stor roll för inkluderingen till friluftslivsundervisningen i skolan och fritidshemmet.

Today there is no digital attendance system in a leisure home in Karlstad commune, instead the current system consists of pen and paper. Since their current system for checking the attendance takes up a lot of time and labor, they desire a digital system to handle the attendance. The goal of this project is to develop an attendance system in the form of a web application to ease up the staff work with the check in and check out. The system is intended to be used as a base for further development. The result is an attendance system in the form of a web application that can easily be accessed through mobile devices if they are on the same network. The system can handle check in and check out but also other statuses such as sick and vacant together with other administrative settings. The system also provides a complete history of all events. / I dagsläget finns det inget digitalt närvarosystem på ett fritidshem i Karlstads kommun, utan det nuvarande systemet består av papper och penna. Då deras aktuella system för att kontrollera närvaro tar upp mycket tid och arbetskraft önskas det ett digitalt system. Målet med detta arbetet är att utveckla ett närvarosystem i from av en webbapplikation i syfte med att underlätta personalens arbete med in- och utcheckningar. Systemet är tänkt till att kunna användas som grund för vidareutveckling. Resultatet är ett närvarosystem i form av en webbapplikation som enkelt kan nås genom mobila enheter om de är på samma nätverk. Systemet kan hantera in- och utcheckningar men även andra statusar som t.ex. sjuk och ledig samt administrativa inställningar. Systemet tillhandhåller även en komplett historik över alla händelser.

Skolgården är en utomhusmiljö som används mycket av fritidshemmen och blir på så sätt en viktig del av fritidshemmets lärandemiljö. Historiskt så har skolgården präglats av samhällets utveckling genom århundraden. Från att varit styrd av kyrklig och militärisk fostran till att ha blivit enskilda kommuners intressen med påverkan från nationell och internationell nivå. I tidigare forskning har det undersökts om barns syn på skolgården som plats och dess aktiviteter, hur skolgårdens aktörer har förväntningar, hur regler och säkerhetsaspekter påverkar förhandlingar om vad som sker samt om hur kunskap tas in på skolgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger ser på skolgården och dess innehåll. För att undersöka detta har vi genom kvalitativa semistrukturerade metoder intervjuat sex stycken fritidspedagoger. Resultatet i vår studie påvisar att fritidspedagogerna använder skolgården utifrån sin profession. Fritidspedagogerna påvisar att det är bra att vara ute och grundar det i sina erfarenheter. De ger barnen mycket tid för fri lek och upplever att barnen vill ha det. Fritidspedagogen menar att skolgårdens innehåll på fritidshemmens tid är aktiviteter med sociala samspel i fokus samtidigt som skolgården omfattas av regler som har skapats utifrån säkerhetsaspekter; barnen får inte skada sig själva eller varandra. Skolgårdens yta och rum, jämfört med inomhus, ger fritidspedagoger och barn friare möjligheter till prövandets processer. Studien visar att fritidspedagogerna och barnen behöver få öva och ompröva, för att ges möjlighet att utveckla expertis. Fritidspedagoger behöver utveckla sin expertis för att bistå barnen i deras lärande. Att om och om igen få pröva sig fram kan leda till ett lärande som stärker individuella förmågor och minskar risken för rädsla inför nya utmaningar.

Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärare i fritidshemmet använder sig av högläsning och boksamtal i fritidshemsverksamheten. Vi ville även synliggöra lärarnas åsikter om sambandet mellan högläsning, boksamtal och språkutveckling. Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. Det finns forskning om att högläsning och boksamtal bidrar till en bättre språkutveckling för individer, och den är applicerbar på fritidshem men utforskad i hur skolan kan arbeta med högläsning och boksamtal för att utveckla elevernas språk. Våra resultat påvisade att de informanter vi intervjuade hade valt att arbeta med högläsning och boksamtal enbart i skolmiljö. Även om informanterna arbetade med högläsning och boksamtal i skolverksamheten, använde de sig inte av högläsning och boksamtal som didaktiskt verktyg i fritidshemsverksamheten. De använde sig av högläsning och boksamtal för att få till mysiga stunder och vila istället för att utöka elevernas språkutveckling. Högläsning och boksamtal ville lärarna som blev intervjuade använda även i fritidshemmets verksamhet, men de uttryckte att många av deras kollegor tycker att det ska vara mer fritt på fritidshemmet och att en aktivitet med högläsning och boksamtal är en för styrd aktivitet.  Vår slutsats blev att trots att  lärarna ansåg att högläsning och boksamtal ger eleverna en bättre språkutveckling och ett utökat ordförråd, så använder de inte det som ett didaktiskt verktyg i fritidshemsverksamheten. Informanterna i vår studie ansåg dessutom att de hade eleverna under för kort tid för att med säkerhet kunna dokumentera en markant skillnad i elevernas språkutveckling.

<p>Denna studie har haft till syfte att ur fritidspedagogernas perspektiv undersöka hur fritidshemmets fysiska inomhusmiljö fungerar i samverkan med skolan. Vilken plats har fritidshemmet i dagens integrerade skola? På grund av denna integration med grundskolan som pågått sedan 1980-talet då fritidshemmet flyttade in i skolans lokaler, ville vi undersöka hur förutsättningarna för personal på fritidshem att bedriva pedagogisk verksamhet såg ut. Detta gjorde vi genom intervjuer med fritidspedagoger och skolledare samt observationer av hur den fysiska inomhusmiljön såg ut på ett antal fritidshem. Det vi såg var att fritidshemmets lokaler var väldigt olika utformade. Fritidspedagogerna på skolorna upplevde sin situation på varierande sätt. Vissa var nöjda samtidigt som andra var motsatsen. De ville se en tillbakagång till då fritids hade egna lokaler. Detta hade sin grund i hur mycket ”plats” fritidshemmet fick ta i skolan och i vilken utsträckning de fick nyttja skolans olika lokaler. Vi anser att det är viktigt att man från skolans sida ger fritidshemmet den plats det behöver och har rätt till. För att få en hel och sann bild av barn, deras utveckling, lärande och behov så kan inte den ena verksamheten existera på bekostnad av den andra. Vi skulle vilja betona begreppet samverkan i skolan som handlar om att gemensamt arbeta mot samma mål, då det handlar om våra barn i våra lokaler.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur fritidshemmet arbetar med konflikter genom att ta del av fritidspedagogernas erfarenheter genom kvalitativa intervjuer. Fem fritidspedagoger med olika erfarenheter har intervjuats. Konflikter är något som uppstår dagligen, inte bara i barnens vardag utan för alla individer och att lära sig hantera konflikter på ett konstruktivt sätt är väsentligt för att vi ska kunna utvecklas. Pedagogernas syn på konflikter påverkar resultatet av hur de hanteras och därmed påverkas barnen. Att kommunicera med barnen blir då väsentligt då de måste få vara delaktiga för att få chansen att vara en del i sin egen utveckling och kunna påverka. Fritidshemmets verksamhet bygger på att barnen tränas i samspel med varandra och barnens självkänsla och identitet utvecklas och att fritidshemmet kompletterar skolan och bredrivs på ett för barnen tillfredställande sätt är ett av dess uppdrag. Av intervjuerna med fritidspedagogerna att döma så beror konflikterna ofta på att barnen tar med sig aggressioner som kommer i utlopp i en viss typ av miljö där det blir trångt med utrymme. Det är viktigt att barnen får lära sig att använda rätt metod för att kunna hantera en konflikt, menar informanterna i denna studie. De menar även att det förebyggande arbetet är väsentligt för att barnen ska få lära sig att dessa redskap och att det sker i skolan. Dessa redskap kan barnen sedan testa på fritidshemmet för att träna de sociala rollerna och utvecklas. Skolan och fritidshemmet ska på det sättet kunna komplettera varandra och arbeta mot samma mål för barnens bästa.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på fritidspedagogers syn på sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de är förberedda inför den uppgiften, med fokus på om de anser sig fått tillräckligt från sin utbildning eller från skolan de arbetar på. Frågeställningarna som behandlades är: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier använder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskåren en gemensam strategi eller är den individuell från pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet från intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda på arbetet med barn som har diagnosen ADHD från sin skoltid. De har fått skapa sina egna pedagogiska strategier för det arbetet. Vidare visade resultatet att de fem pedagogerna använder olika strategier för att underlätta för både sig själva och barnen. Men vi fann att de utgår från samma princip, barnets individuella behov.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om barnens intressen uppmärksammas av fritidspersonalen och i vilken utsträckning fritidspersonalen arbetar utifrån dessa. Syftet var även att undersöka om fritidspersonalen uppmärksammar barnens intressen, enligt barnen själva. Intervjuer har genomförts med fyra pedagoger och tio fritidsbarn på ett för oss känt fritidshem. Både personalen och barnen fick ge sina personliga svar på intervjufrågorna som bland annat innefattade dagens förutsättningar samt visioner för fritidsverksamheten.</p><p>I resultatet framkommer att personalen försöker uppfylla barnens önskningar så gott det går. De försöker lyssna på barnen och barnen får komma med förslag på vad de vill göra. Personalen har som mål med verksamheten att den ska vara utformad efter barnens behov och intressen. Enligt personalens önskemål och vision för verksamheten är högre personaltäthet det stora problemet.</p><p>De tio barnen förklarar att de har roligt på sitt fritidshem. De anser att de har stora valmöjligheter beträffande olika aktiviteter som de kan roa sig med. De upplever att kompisarna är det största intresset på fritidshemmet och att de får möjlighet att leka med dem. De flesta av barnen upplever att personalen lyssnar på dem, medan två hävdar att personalen inte lyssnar på dem.</p>

<p>Det finns en känsla av att fritidshemmen står utanför den övriga skolverksamheten. Fritidsverksamheten lyder under samma mål- och styrdokument som skolan men känslan av att inte riktigt tillhöra någonstans skapar funderingar kring om deras måluppfyllelse verkligen uppnås. Vi har fått i uppdrag av Västerviks kommuns barn- och utbildningsnämnd att undersöka om det nationella uppdraget för fritidshemmen följs. De områden som vi har valt att inrikta oss på är kvalitetsredovisning, resursfördelning och kompetens. För att kunna ta del av vad rektorer, fritidshemspersonal och föräldrar till barn i fritidsverksamheten anser om dessa tre olika områden har vi valt att genomföra intervjuer med var och en. Detta för att få en personlig uppfattning om vad de tycker och tänker kring detta. Resultatet av studien visar att fritidshemsverksamheten egentligen inte får något utrymme alls i den kvalitetsgranskning som genomförs i skolan varje år, detta påpekas av både rektorer och personalen, trots att denna verksamhet lyder under samma läroplan och skolplan som skolan. Föräldrars medverkan i denna är obefintlig fastän de bör få delta i utvärderingen av denna. De rapporter som informerar oss om att personaltätheten minskar och att barnantalet ökar stämmer inte med det resultat som vi fick fram genom vår undersökning, tvärtom så verkar både rektor, fritidshemspersonal och föräldrar nöjda med situationen som den är. Att personalen i fritidshemsverksamheten har god och varierad utbildning anses vara positivt från alla parter. De ekonomiska tillgångarna för fritidshemsverksamheten visar sig inte alls så knappa som vi informerats om, personal och rektor anser att de kan göra aktiviteter som de önskar dock finns det en önskan från föräldrarna sida att denna verksamhet kunde satsas lite extra på.</p>