No description available.

Det finns en känsla av att fritidshemmen står utanför den övriga skolverksamheten. Fritidsverksamheten lyder under samma mål- och styrdokument som skolan men känslan av att inte riktigt tillhöra någonstans skapar funderingar kring om deras måluppfyllelse verkligen uppnås. Vi har fått i uppdrag av Västerviks kommuns barn- och utbildningsnämnd att undersöka om det nationella uppdraget för fritidshemmen följs. De områden som vi har valt att inrikta oss på är kvalitetsredovisning, resursfördelning och kompetens. För att kunna ta del av vad rektorer, fritidshemspersonal och föräldrar till barn i fritidsverksamheten anser om dessa tre olika områden har vi valt att genomföra intervjuer med var och en. Detta för att få en personlig uppfattning om vad de tycker och tänker kring detta. Resultatet av studien visar att fritidshemsverksamheten egentligen inte får något utrymme alls i den kvalitetsgranskning som genomförs i skolan varje år, detta påpekas av både rektorer och personalen, trots att denna verksamhet lyder under samma läroplan och skolplan som skolan. Föräldrars medverkan i denna är obefintlig fastän de bör få delta i utvärderingen av denna. De rapporter som informerar oss om att personaltätheten minskar och att barnantalet ökar stämmer inte med det resultat som vi fick fram genom vår undersökning, tvärtom så verkar både rektor, fritidshemspersonal och föräldrar nöjda med situationen som den är. Att personalen i fritidshemsverksamheten har god och varierad utbildning anses vara positivt från alla parter. De ekonomiska tillgångarna för fritidshemsverksamheten visar sig inte alls så knappa som vi informerats om, personal och rektor anser att de kan göra aktiviteter som de önskar dock finns det en önskan från föräldrarna sida att denna verksamhet kunde satsas lite extra på.

Vi har undersökt hur fritidshemmets och fritidspedagogens yrkesroll kan se ut och dess betydelse för barnen. Arbetet tar sin utgångspunkt utifrån George H. Meads (1976) tankar kring symbolisk interaktionism dvs. människan formas av erfarenheter från sociala gemenskaper. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger. Det vi har kommit fram till är att fritidspedagogens yrkesroll är mångfasetterad, vilket kan innebära en stor variation i arbetsuppgifter. Vilken roll fritidspedagogen har på sin arbetsplats är beroende av vad fritidspedagogen själv anser sig ha för uppgift samt behovet som förekommer på arbetsplatsen. Alla pedagoger är eniga om att lärande på fritidshemmet sker i ett socialt samspel tillsammans med andra och framförallt genom leken. De flesta barnen är inte medvetna om att de lär sig mycket på fritidshemmet då lärandet sker i ett naturligt sammanhang.

Vi har försökt att tolka och förstå sex fritidspedagogers förhållningssätt till styrdokumenten för att få en förståelse för en viktig del av utvecklandet av fritidshemmets verksamhet. Studien har vi genomfört med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med fritidspedagoger. Med hermeneutikens principer tolkade vi sedan intervjuerna för att få en förståelse för fritidspedagogernas tankar och idéer. Vårt resultat är att fritidspedagogernas förhållningssätt till styrdokumenten inte är något som de upplever att de har naturligt och detta påverkar deras läroplansarbete på de olika fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger i vår studie är medvetna om att detta är något de behöver arbeta på för att få ett bättre förhållningssätt till styrdokumenten.

Den här studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien är att få en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. Vår huvudfråga är: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv år vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar på att utevistelser kan främja lärande, där fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts på tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola. Vårt urval gjordes utifrån skolverksamheternas läge och dess närmiljö. Det för att se om närheten till utemiljön eller andra faktorer inverkade på utövandet. I urvalet utgick vi också från verksamheternas pedagogik, för att kunna se om pedagogernas uppfattningar skiljer sig åt. En I Ur och Skur- verksamhet använder utemiljön ständigt i undervisningen. Val av forskningsmetod föll på kvalitativa intervjuer, där vi hade direktkontakt med informanterna. På så sätt samlade vi information om pedagogernas egna, uppfattningar, vilket var vårt syfte. Studien visar att begreppet utomhuspedagogik är svåridentifierat, medan metoder kring utövandet är det som pedagogerna i studien har mest kunskap om. Användandet av utomhusmiljön varierar i verksamheterna, vilket beror på vissa inverkande faktorer. De kan handla om tids- och personalbrist, dåligt väder och dåliga kläder.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka om mobbning tar sig olika uttryck i skola och på fritidshem.</p><p>Våra frågeställningar är:</p><p>Är det skillnad på uttryckssättet på mobbning i skola och på fritidshem?</p><p>Hur yttrar sig mobbning i barns olika åldrar?</p><p>Pedagogernas uppfattning om det är mest pojkar eller flickor som utsätter andra, eller själva blir utsatta för mobbning?</p><p>Vad anser fritidspedagoger, grundskollärare och förskollärare kännetecknar mobbarren eller mobbarna?</p><p>För att få svar på frågeställningarna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av en strukturerad intervju med fyra fritidspedagoger, en förskollärare i förskoleklass, och tre grundskollärare.</p><p>I resultatdelen har vi analyserat respondenternas svar och delat in dessa i fyra olika kategorier. Kategorierna är: mobbning på skola/fritidshem, berörda aktörer, frekvens och lärarreaktioner. I resultatet har det framkommit att respondenternas svar på frågeställningarna i studien stämmer väl överens med vad litteratur, tidigare forskning säger och egna erfarenheter visat.</p>

<p>Vi har undersökt hur fritidshemmets och fritidspedagogens yrkesroll kan se ut och dess betydelse för barnen. Arbetet tar sin utgångspunkt utifrån George H. Meads (1976) tankar kring symbolisk interaktionism dvs. människan formas av erfarenheter från sociala gemenskaper. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger.</p><p>Det vi har kommit fram till är att fritidspedagogens yrkesroll är mångfasetterad, vilket kan innebära en stor variation i arbetsuppgifter. Vilken roll fritidspedagogen har på sin arbetsplats är beroende av vad fritidspedagogen själv anser sig ha för uppgift samt behovet som förekommer på arbetsplatsen. Alla pedagoger är eniga om att lärande på fritidshemmet sker i ett socialt samspel tillsammans med andra och framförallt genom leken. De flesta barnen är inte medvetna om att de lär sig mycket på fritidshemmet då lärandet sker i ett naturligt sammanhang.</p>

<p>Vi har försökt att tolka och förstå sex fritidspedagogers förhållningssätt till styrdokumenten för att få en förståelse för en viktig del av utvecklandet av fritidshemmets verksamhet. Studien har vi genomfört med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med fritidspedagoger. Med hermeneutikens principer tolkade vi sedan intervjuerna för att få en förståelse för fritidspedagogernas tankar och idéer. Vårt resultat är att fritidspedagogernas förhållningssätt till styrdokumenten inte är något som de upplever att de har naturligt och detta påverkar deras läroplansarbete på de olika fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger i vår studie är medvetna om att detta är något de behöver arbeta på för att få ett bättre förhållningssätt till styrdokumenten.</p><p> </p>

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrån en fenomenografiskt inspirerad analys.   Tidigare forskning pekar på att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges främst till lärarna i skolan. Bristen på fortbildning bidrar således till en ökad osäkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap är viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lärande, då det främst är genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden är den ökade risken för mobbning och kränkningar som är svåra för pedagogerna att övervaka och uppmärksamma.   Våra resultat tyder på att det finns en stor brist på kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av på grund av att det råder stor brist på stöd hos ledning och beslutsfattare. Inställningen till IKT bland de intervjuade pedagogerna är dock positiv, om den kan användas pedagogiskt. Den används då främst till att främja socialt lärande och för att dokumentera verksamheten.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie. Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande. I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande.