Mitt syfte är att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på fritidshemmet. Mobilt lärande kan betecknas som det lärande som sker med hjälp av den mobila teknikens möjligheter kombinerat med mobilitet. Tidigare forskning menar att det pedagogiska förhållningssättet till IKT är av stor betydelse. Aktiviteterna i form av geocaching, mysterycaching, QR-koder och filmskapande visar att ett mobilt lärande erbjuder kunskapsmöjligheter såsom förmåga att orientera, problemlösning, matematiska begrepp, naturupplevelse och kreativt skapande. Ett mobilt lärande i fritidshemmet stimulerar rörelse, friluftsliv och skapande.

Syftet med min studie är att ta reda på vad för slags konflikter som uppstår på fritidshemmet, hur de hanteras och vad för förebyggande arbete som används. Fokus ligger även på om det finns en skillnad i dessa aspekter mellan en låsstatusskola samt en högstatusskola. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med totalt sex behöriga fritidspedagoger, tre på varje skola. Varje intervju har varit individuell och jag har även spelat in mina intervjuer för att inte gå miste om något som sagts. Intervjufrågorna har varit av en lägre grad av strukturering och en hög grad av standardisering för att varje intervju ska vara både öppen och standardiserad. Resultatet redovisar att det finns en viss skillnad mellan skolorna i varje frågeställning. Konflikterna visar sig bero på psykologiska och sociologiska orsaker på de två skolorna. När det kommer till hanteringen av konflikterna vidtar den ena skolan fler åtgärder om deras första sätt att hantera konflikter på inte fungerar, vilket ofta sker. Det förebyggande arbetet ser också olika ut då den ena skolan använder beprövade arbetssätt som ska förebygga konflikter medan den andra har kommit på egna sätt att hantera konflikter på. / The purpose of my study is to find out what kind of conflicts occur during leisure time in school, how educators handle the conflicts and what preventive methods are used. The focus is also on whether there is a difference in these aspects between one high status school and one low status school. To answer my questions I have done interviews with a total of six competent educators, three on each school. Each interview has been individual and I have recorded my interviews so that I do not miss out on anything that has been said. The interview questions are of a lower degree of structuring and a high degree of standardization because I wanted them to be open and in the same order. The result shows that there is a difference to some extent between the schools in each issue. The conflicts differ in that the causes are psychological and sociological of the two schools. When it comes to the handling of conflicts one school takes more action if their first way of dealing with conflicts does not work, which is quite often the cause. Preventive methods also look very different. One school has preventive methods that are proven to work, while the other school has come up with their own way of handling conflicts.

Studiens syfte är dels att få kunskap om fritidspedagogers personliga inställning och yrkesmässiga hållning till dataspel, dels att synliggöra anledningarna till att spelen finns eller inte finns i en viss utsträckning inom fritidshemsverksamheten. Empirin har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju fritidspedagoger på tre skolor i två skolområden. Intervjuerna har kategoriserats efter forskningsfrågornas teman; inställning, motiv samt ramfaktorer. Fritidspedagogerna har både en positiv och en negativ personlig inställning till dataspel där de ser positiva effekter som lärdomar, och negativa effekter i form av fantasilöshet. Inom fritidshemmen ser de att dataspel bidrar till sociala effekter på både gott och ont. Deras motiv till att ha eller inte ha dataspel grundar sig framförallt i elevernas behov, men utrymmet för dataspel är också beroende av olika ramfaktorer som t.ex. personalens inställning samt skolans ekonomi. Slutsatser som kan dras från resultatet är att fritidspedagogerna har liknande åsikter som existerade för tio år sedan och att mycket beror på deras attityd och de kunskaper de har om dataspel. Motiven till att dataspel finns på fritidshemmen handlar till stor del om vad pedagogerna anser vara bäst för barnen. Mängden dataspelande påverkas av ramfaktorer såsom barngruppen, ekonomi och utrustning men framförallt av pedagogernas kunskaper. Om de har erfarenhet av spel utanför arbetsplatsen har de ett bredare perspektiv och kan erbjuda dataspel i annan mängd än om de inte spelar själv eller ogillar dataspel.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen.

In the early nineties leisure-time pedagogic establishments moved in to school. The aim of the study is to try to find out how leisure-time pedagogues, who have been working for a long time, experience the moving of their establishment in to school and how this affect their practical work and their profession. The study is based on interviewes with four leisure-time pedagogues, who all have been working before—and therefore have experienced the time before—during and after their establishment moved in to school. These interviewes were recorded and later fully transcribed in preparation of analysis. Data was analysed with the help of the sociology of Pierre Bourdieu as a basis. Findings of the study suggest that the leisure-time pedagogues find it positive to be able to cooperate with teachers and other professional groups working in school, they explain how it enabels themselves to see pupils from a different angle and for others working in school to see pupils from a leisure-time pedagogue angle. Some of the pedagogues explain that they find it hard to work with big groups of pupils, or in small surfaces, which they did not have to do before their establishment moved into school. They also mean that this counteract the aims and guidelines of what school should offer the pupils in forms of education, security and social development. Findings of the study also suggest that the leisure-time pedagogues experiences their profession to be subordinated teachers. How well the pedagogues experience cooperation with teachers seems to be connected with how they experience their own profession’s status in relation to school leaders and teachers in their workplace. In conclusion the pedagogues’ work and profession is highly influenced by their new context, which is differently experienced depending on the status of the profession in the specific sociological field, how big groups of pupils they work with, how small the surfaces which they work within are and the practical work of the pedagogue.

No description available.

SAMMANFATTNING Anton Forsander & Christoffer Johansson Hur beskriver fritidshemslärare tillkomsten av del fyra som en egen del i läroplanen? Engelsk titel: Perceptions of school-age educare teachers on chapter four in the school-age educare curriculum Antal sidor: 27 Syftet med studien är att undersöka om del fyra i läroplanen, som är tillskriven fritidshemmet, förtydligar fritidshemslärarens yrkesuppdrag samt hur uppfattningarna av yrkesrollen skiljer sig mellan olika fritidshemslärare. Studiens frågeställningar är följande: Hur beskriver fritidshemslärare sitt uppdrag med utgångspunkt i del fyra av läroplanen? Hur beskriver fritidshemslärare implementeringen av del fyra i läroplanen? För att få svar på dessa frågor genomfördes sex stycken intervjuer med fritidshemslärare vid olika skolor inom ett avgränsat geografiskt område. Genom att del fyra tillkommit som en egen del i läroplanen har uppdraget för fritidshemslärare förtydligats och delvis förändrat uppfattningen av densamma. Dock framgår det av resultatet att det fortsatt finns ett stort behov av att förtydliga yrkesuppdraget för andra än fritidshemlärare. Implementeringen av del fyra i läroplanen har till största del upplevts som positivt. Fritidshemslärarna själva har länge kämpat för en egen del i läroplanen och uttrycker sig därför positivt till detta. Dock har det framgått att implementeringsarbetet varierat mellan de olika skolorna som deltagit i studien. Då forskning inom området rörande implementering av läroplaner samt hur det berör fritidshemsverksamheten är detta ett område som fortsatt är i stort behov av vidare forskning, samt att denna forskning efterfrågas.

No description available.

Under vår utbildning har det varit ett mindre fokus på utomhusmiljön och hur vi fritidspedagoger kan arbeta för att stärka barnens motivation för utomhusaktiviteter. Det var något som vi även reagerade på under vår praktik, hur lite fritidsverksamheten nyttjade utomhusmiljön som de har tillgång till och utbudet av uteaktiviteter för barnen. Utifrån det vi fått se växte våra funderingar och frågor kring hur fritidspedagoger värdesätter utomhusmiljön och hur dem väljer att nyttja den under fritidstiden. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om hur pedagoger inom fritidsverksamheten arbetar för att motivera eleverna till deltagande av aktiviteter i utomhusmiljöer. Även med observationer belysa skolors olikheter av skolgårdar och tillgång till naturmiljöer. I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod som bestod av observationer och intervjuer. Vi valde två olika skolor där vi utgick ifrån frågeställningar som handlar om utemiljöns betydelse för fritidsverksamheten, pedagogers arbetssätt och deras åsikter gällande uteaktiviteter. Utifrån det samlade materialet bearbetar vi fram skillnader mellan skolor, pedagogers åsikter och utevistelsens betydelse i en bra utomhusmiljön. I resultatet får vi fram hur utomhusmiljön nyttjas på de båda skolorna, utomhusmiljöns betydelse för fritidsverksamheten och hur skillnaderna mellan skolor och deras olika arbetsmetoder ser ut. Det som också framkommer av resultatet var en svårighet rörande tiden, som fritidspedagogerna känner inte är tillräcklig för att kunna utforska olika utomhusmiljöer som finns runt omkring. Dessutom visar observationerna av de två skolgårdar deras olikheter gällande tillgången till naturmiljöer runt omkring skolområdet. Utomhusmiljön runtskolområdet har förändrats med åren och blivit mer begränsade, naturmiljöer runt om har blivit glesare på grund av att bostadsområden växer sig större.

Detta självständiga arbete handlar om fritidslärares inställning till populärkultur i pedagogisk praktik. Syftet med arbetet var att delge hur fritidslärare upplever att populärkultur kan användas som ett pedagogiskt redskap för lärande på fritidshemmet. Utgångspunkten var följande tre didaktiska frågeställningar: Vad anser fritidslärare att begreppet populärkultur innebär? Hur skulle populärkulturella intressen kunna användas som ett pedagogiskt arbetssätt enligt fritidslärare? Varför tycker fritidslärarna att elevernas intressen ska vara en utgångspunkt i undervisningen på fritidshemmet? Metoden som användes var kvalitativ, verktyget semistrukturerade intervjuer. Detta för att få en djupare förståelse för respondenternas åsikter och tolkningar. Deltagarna i studien var mellan 25–60 år gamla och representerades av båda könen. Deras utbildningsstatus skiljde sig åt, likaså antal år de har varit verksamma i läraryrket. Samtliga fritidslärare undervisade i ett praktiskt-estetiskt ämne; i bild, musik eller idrott. I avsnittet tidigare forskning poängterades vilken utmaning det är att beskriva innebörden i begreppet populärkultur, samt att fördelarna med ämnet inte utnyttjades i den akademiska världen. Resultatet från studiens förstärker den teorin och undersökningen belyste även datorns och mediers roll. Samtidigt påpekades även populärkulturens betydelse för eleverna på fritidshemmet.