Problemformuleringen med fokus på elevers olika förutsättningar till inkludering ligger till grund för denna stuiden. Därmed har syftet med det här examensarbetet varit att studera hur grundlärare i fritidshem arbetar med tydliggörande pedagogik i sin verksamhet. Arbetet har även syftat till att undersöka hur grundlärare i fritidshem ser på tydliggörande pedagogik ur en inkluderingsaspekt, och vilka utmaningar de upplever finns i arbetet med inkludering. Det här examensarbetet är i form av en kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer med fyra stycken grundlärare i fritidshem. Frågeställningen som studien har grundat sig i är följande: Hur beskriver grundlärare i fritidshem sitt arbete med tydliggörande pedagogik på fritidshemmet? Hur ser grundlärare i fritidshem på tydliggörande pedagogik i sin verksamhet ur en inkluderingsaspekt? Vilka utmaningar upplever grundlärare i fritidshem i arbetet med inkludering? Den teori som ligger till grund för det här arbetet är det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visade på att det övervägande arbetet inom tydliggörande pedagogik är i form av visuellt stöd. De intervjuade lärarna menar även att genom att ha ett tydliggörande pedagogiskt förhållningssätt kan elever med olika förutsättningar inkluderas. Det framgick även att utmaningarna inom inkluderingsarbetet är många, framförallt framgår bristen av en tydlig definition av inkluderingsbegreppet både i tidigare forskning samt intervjuerna.  Nyckelord: Artefakter, Fritidshem, Inkludering, Tydliggörande pedagogik.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på kunskap om hur fritidspersonal uppfattar vad specialpedagogisk verksamhet är för dem, i relation till hur fritidshemmets pedagogiska verksamhet ser ut. Vi har velat få ta del av hur fritidspersoanl säger sig arbeta utifrån deras tolkning av specialpedagoisk kunskap i fritidshemsverksamheten. Vi ville även ta reda på hur de uppfattar inkludering, hur fritidspersonal säger sig arbeta med att inkludera alla i sin udnervisning. Studien har arbetats fram utifrån följande frågeställningar: vilka uppfattnignar har fritidspersonal kring specialpedagogisk verksamhet i relation till fritidshemmets pedagoiska verksamhet? Hur motivierar fritidspersonalen på vilka sätt de säger sig arbeta uitifrån deras syn på sepcialpedagogik i fritidsverksamheten? Samt Vad är inkludering för fritidspersonal i undersökningen, och hur säger sig fritidspersonalen arbeta för inkludering i sin fritidsverksmahet? Datamaterialet samlades in genom en kvalitativ metod i form av tre semistrukturerade fokusgruppsintervjutillfällen på tre olika fritidsavdelningar på en kommunal skola i södra Sverige. Totalt intervjuades sju personer. Till stöd för analysen jar två teoretiska, tilllika pedagogiska perspektiv använts: det kategoriska och det relationella.  Studiens resultat visar att synen på specialedagogik är relativt begränsad. Mycket tyder på att det finns en brsitande kunskap hos fritidspersonal om vad specialpedagogik är, samt hur den ska implemeteras i fritidsverksamheten. Den syn som fritidspersonalen hade på specialedagogik visade sig inte stämma överens med specialpedagogiska defintioner. De arbetsätt och strategier som fritidsperosnalen motidiverade som specilapedagogiska, visade sig vara en del av allmänpedagogik. Det fritidspersonalen tolkade som sina specialpedagoiska arbetsätt i deras fritidsverksamhet var att kunna tillse extra resurspersonal, extra anpassningar samt ha strukturella rutiner. Vi uppmärksammade i vår studie att våra informanters fritidsvekrsamhet blev lidande på grund av de brister som fritidsperosnalen sa sig ha. Exempel på detta ansåg våra informanter var faktorer i form av bristande resurstid, resurspersonal, specialpedagogers bristande kunskap om fritidshemmets verksamhet, samt planeringstid tillsammans. Trots detta menade våra informanter att de kunde jobba för en inkluderande fritidsverksamhet, då de sa sig ha tydliga pedagogiska strategier och arbetsätt för detta.  Nyckelord: Extra anpassningar, Fritids, Inkludering, Kategoriska perspektivet, Relationella perspektivet, Specialpedagogik, Upplevelser.

Intresset i denna uppsats riktas mot kunskapsområdet relationell pedagogik och relationskompetens med syftet att beskriva tolv fritidslärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse inom fritidsläraryrket. Tidigare forskning inom kunskapsområdet finns utifrån ett lärarperspektiv, men inte specifikt utifrån ett fritidslärarperspektiv. Relationskompetens kan allmänt beskrivas som en generell förmåga att knyta an till andra människor. Lärares relationskompetens har tidigare varit ett i stort sett outforskat område och kompetensen har länge betraktats som naturgiven eller som något lärare utvecklade med åren. Vår insamlingsmetod består av semistrukturerade intervjuer av både fokusgrupper och enskilda individer. Vi har genomfört totalt åtta intervjuer. På grund av rådande omständigheter kring Covid -19 genomfördes alla intervjuer utom tre via Teams. Två av intervjuerna genomfördes med fokusgrupper, en grupp om fyra personer och en om två personer. Resterande sex intervjuer genomfördes enskilt. Vi har använt oss av en teoretisk tematisk analys av våra data som styrts av olika teman. Detta med utgångspunkt i fenomenografin som metodansats som bland annat är utvecklad för att analysera data från enskilda personer. Vårt resultat visar att relationskompetensen behövs inom yrket och att bra relationer lägger grunden till allting. Relationsbygget är något fritidslärare arbetar med kontinuerligt. Fritidslärarna i vår studie anser att det är viktigt att barnen inte hela tiden ska behöva prestera och att fritidshemmet kan vara en plats där de själva får leda verksamheten med stöd av fritidslärarna, eller är en arena där barnen bara kan vara. Inte ens inom specialpedagogutbildningarna får den relationella pedagogiken det utrymme det förtjänar. Vår studie visar att den relationella diskursen med lärares professionella relationskompetens är nödvändig för att ha möjlighet att utöva fritidsläraryrket på ett sätt som bidrar till elevernas utveckling och lärande. Förhoppningsvis kan denna studie bidra till förståelsen av fritidslärares arbete- och professionalitet inom den relationella pedagogiken samt belysa vikten av professionell relationskompetens inom yrkesrollen. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Detta är en studie om hur personalen i fritidshemmet uppfattar lärande hos sina elever och hur de anser sig möjliggöra lärande. Tidigare forskning visar på skillnader i hur personalen uppfattar lärande i fritidshemmet och vad det är eleverna lär sig där, om de som personal ska planera för elevernas lärande, i vilka situationer eleverna lär sig och hur personalens syn på elevernas lärande påverkar deras arbetssätt. Vi har genomfört sju intervjuer med personal på fritidshem. Det insamlade datamaterialet analyserades genom att det transkriberade materialet från intervjuerna gicks igenom för att på så sätt uppmärksamma likheter och skillnader i intervjupersonernas svar. Sedan delades materialet in i grupper baserat på innehåll där svaren jämfördes och ställdes mot varandra för att belysa skillnader. I resultatet av studien uppmärksammas att intervjupersonerna har olika uppfattningar om vad eleverna lär sig och hur de lär sig på fritidshemmen i Sverige. Det finns olika uppfattningar om hur personalen i fritidshemmet anser sig möjliggöra elevernas lärande och att stödet från rektorer ser olika ut på olika fritidshem. Däremot finns en generell likhet i att elevernas fria lek anses av fritidspersonalen vara viktig för elevernas utveckling och lärande. Utifrån resultatet av studien finns både likheter och skillnader med tidigare forskning som gjorts om elevers lärande på fritidshemmet. I diskussionsdelen lyfts bland annat elevernas fria lek och valfrihet att delta i planerade aktiviteter, hur fritidspersonalens syn på elevernas lärande påverkar dem i deras yrkesroll och vilka ramfaktorer som påverkar fritidsverksamheterna. I likhet med tidigare forskning visar resultatet av vår studie att uppfattningar av lärande skiljer sig från person till person och att personalen antar olika roller baserat på deras uppfattning om lärande. En likhet kan även ses i att fritidspersonalen har olika ramfaktorer som påverkar dem i deras arbete samt att de är måna om elevernas välmående. En skillnad som framkommit mellan resultatet av studien och den tidigare forskningen är hur viktigt intervjupersonerna upplevde rektorernas stöttning och engagemang att vara, detta nämns inte i tidigare forskning om ämnet. Rektorernas stöd, eller avsaknad av stöd, upplevs av intervjupersonerna i vår studie som en ramfaktor som påverkar deras arbete vilket i sin del påverkar fritidshemmets verksamhet och elevernas lärande. Intressant för framtida studier anser vi därför vara rektorers syn på och kunskaper om fritidshemmet samt huruvida personalen i fritidshem, oavsett pedagogisk utbildning, använder sig av rådande styrdokument i sitt arbete utifrån att både stöd från rektor och läroplanen är ramfaktorer som påverkar lärandet. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Syftet med studien är att undersöka fritidslärares erfarenheter och uppfattningar om elevers individuella behov i relation till fritidshemmets undervisning. Frågeställningar som ställs i studien är: Hur resonerar fritidslärare om elevers individuella behov i relation till fritidshemmets undervisning? Hur planerar fritidslärare sin undervisning i förhållande till elevers olika individuella behov?  I studien används kvalitativ metod där empirin samlades in genom en semistrukturerad gruppintervju med fyra fritidslärare. Respondenterna i intervjun arbetar på samma skola men på två olika fritids spår. Innehållsanalys har använts för att analysera empirin.Resultatet visar att fritidslärare är medvetna och respekterar elevers individuella behov i fritidshemmets undervisning, men har svårt att bemöta vissa behov i de stora elevgrupperna. De behov som lärarna tar upp i resultatet är tillbakadragna, mer introverta behov där eleverna behöver struktur, trygghet och lugn. De upplever att det är svårt att få tid till att tillgodose dessa behov i de stora elevgrupperna. Andra behov som diskuterades i studien var utifrån sociala behov och kön där det kunde uppstå grupperingar och exkludering vid olika platser samt aktiviteter på fritidshemmet. De planerar undervisningen till att göra aktiviteter för grupper med mindre antal elever för att lättare kunna möta behoven och blanda gruppen för att skapa nya relationer.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger beskriver samverkan med fritidshemmet. Vi har i vårt empiriska material sökt vilka strategier specialpedagogerna använder i samverkan med fritidshemmet. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger verksamma i skolenheter med fritidshems har empirin samlats in. Med inspiration av grundad teori har empirin bearbetats med en induktiv ansats. Vi har i diskussionen använt Hans-Åke Scherps (2013) modell för Vardagsinriktat Systematiskt Kvalitetsarbete (VISKA-modellen) som ett teoretiskt raster. Resultatet i studien visar de strategier specialpedagoger använder i sitt arbete med att samverka med fritidshemmet: främjande av kommunikation, tillgängliggöra specialpedagogisk kompetens samt prioritering av fritidshemmet. I diskussionen visar vi att specialpedagogens strategier framför allt gynnar samverkan och utvecklingen av fritidshemmet. Vi visar specialpedagogens strategier genom att omarbeta Scherps VISKA- modell, då specialpedagogens samverkan med fritidshemmet utgörs av strategierna i text samt i de blå pilar vi lagt in i modellen. Vi ser i vår slutsats att de intervjupersoner som verkar ha lyckats nå fritidshemmet, i sin roll som specialpedagog, beskriver strategier som leder mot en verksamhet där: - Specialpedagogen anpassar sin tillgänglighet så den fungerar för fritidshemmet, exempelvis genom relationsbygge och justeringar i rutiner. - Idén att all pedagogisk personal har likvärdig status om än olika uppdrag särskilt framhålls och då kan antas vara en del av skolans helhetsidé. - Fritidshemmet är en del av skolans verksamhet; dess helhetsidé. - Det finns strategier för och tid avsatt för utveckling av fritidshemmet. - Motstånd och hinder som tid och prioriteringar minskar och samverkan ökar.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärmiljöer i fritidshemmet struktureras, utifrån fritidshemslärarnas/fritidshemspersonalens erfarenheter och samverkan med klasslärare för framåtsyftande fysiska lärmiljöer. Denna undersökning söker svar på följande frågeställningar; vilken inverkan fritidshemslärarna har på lärmiljöerna och på vilket sätt kan eleverna förbättra samt trivas på fritidshemmet? Studien är teoretiskt förankrad i det sociokulturella perspektivet och pragmatismen. Vi utförde enskilda kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med totalt åtta personer som arbetar i fritidshem varav två var fritidspedagoger, fyra var utbildade inom omsorg eller hade läst på folkhögskola, medan övriga två respondenter var utan relevant pedagogisk utbildning. Studien visade att många av respondenterna som arbetade i fritidshem och delade lokaler med klasslärare ansåg att påverkansmöjligheter för inomhusmiljön var låg, medan somliga intervjuade menade att det fanns mer att säga till om eller förändra när det gäller skolgården. De materiella förutsättningarna hade en betydande roll för elevernas process, där fritidspedagoger/fritidshemspersonalen tillgänglighets gjorde relevant material på avdelningen och skolgården.

Syftet med vår studie var att undersöka hur vårdnadshavare uppfattar lärandet på fritidshemmet. Frågeställningarna som finns med i denna studie handlar om att ta reda på och synliggöra vad vårdnadshavare uppfattar att fritidshemmet arbetar med för lärande, samt vad vårdnadshavare anser att deras barn lär sig i fritidshemmet. För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar använde vi oss utav en kvalitativ enkät med öppna frågor.  Enkäten utformades i två format. Respondenterna fick då möjlighet att välja mellan att svara på enkäten i pappersform eller genom en QR-kod på nätet. Respondenterna består utav vårdnadshavare från fyra fritidshem på två skolor. Resultatet visade att vårdnadshavare uppfattade att det sociala lärandet var det som fritidshemmet arbetade mest med, det samma gällde för värdegrunden som också är något vårdnadshavarna har uppfattat att fritidshemmet arbetar med. Överlag visar resultatet att vårdnadshavarna är nöjda med fritidshemmets lärande och att de tycker verksamheten är betydelsefull för deras barns lärande. Några vårdnadshavare ansåg däremot att de inte hade tillräckligt med insyn i hur fritidshemmets verksamhet bedrivs eftersom kommunikationen upplevs bristfällig.

Studien behandlar frågan om huruvida en elevassistent påverkar fritidshemmets verksamhet och undervisning, samt om utbildad och outbildad personal har samma uppfattning. Studien behandlar också om personalen i fritidshemmet upplever att de får stöttning från ledningen. I studien nyttjades systemteorin som analytiskt verktyg. Syftet med studien härstammar från läroplanen för grundskolan samt för förskoleklass och fritidshemmet, Lgr11 (Skolverket 2019) där alla elevers rätt till stöttning utifrån sina egna förutsättningar nämns. Syftet är att undersöka och analysera hur verksamheten och undervisningen påverkas av att det finns eller inte finns en elevassistent i fritidshemmet. I studien användes en kvantitativ metod och studien utfördes genom en webbenkät. Metodvalet baserades på positivismen som är en vetenskapsteoretisk ansats. Vi utgick därefter från bl.a. ett strategiskt urval där den valda populationen bestod av alla som är anställda på fritidshem i Sverige. I studien togs hänsyn till de forskningsetiska reglerna och studien genomfördes på ett tillförlitligt och giltigt sätt. Resultatet av studien visar att informanterna som deltagit ansåg att avsaknaden av en elevassistent påverkar fritidshemmets undervisning och verksamhet negativt. Ett exempel är att flertalet aktiviteter måste avstås. Ändå ansåg en stor del av informanterna att de lyckats uppfylla fritidshemmets uppdrag och har möjligheten att bemöta eleverna i behov av särskilt stöd. Svaren visar också att outbildad och utbildad personal hade en samsyn kring hur elevassistenten påverkar. Avslutningsvis klargör informanterna att ledningen inte gav skyndsam stöttning trots att informanterna ansåg att de hade ett behov av en elevassistent på fritidshemmet.

“Nu är det samling...” - En återkommande fras inom olika sammanhang. Genom samlingen kan vi nå en grupp med människor, en längre eller kortare stund. En samling kan se ut på flera olika sätt och kan användas i många olika syften. Samlingen har utvecklats med tiden och designas nu utifrån användarens eget syfte och tankar. Samlingen är något som sker konstant i fritidshemmets verksamhet. Begreppet samling kan dock vara svårt att definiera. Samlingens utformning och syfte kan och bör skifta beroende på fritidshemmets situationsbaserade vardag.  Denna studie har fokuserat på samlingen ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka vad samlingen på fritidshemmet har för betydelse och funktion i verksamheten med följande frågeställningar; Vad ser grundlärarna för syfte med sina samlingar? Hur planeras, struktureras och genomförs deras samlingar? Vad spelar grundlärarnas ledarskapsförmåga för roll i samlingen? I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts genom semistrukturerade intervjuer. Materialet är framtaget genom transkribering och kvalitativ innehållsanalys. I resultatet presenterar vi de valda informanternas tankar och åsikter kring samlingen och hur de väljer att arbeta med den i fritidshemsverksamheten. Detta genom flera valda underrubriker. Grundlärarna som har deltagit i denna studie har en gemensam uppfattning kring det egentliga syftet i samlingen, men arbetar på olika sätt och i olika former med samlingen. Examensarbete för grundlärare fritidshem, 15 hp Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem Ida Johansson, Rebecka Svensson Rehn Samlingens vara eller icke vara?