Syftet med detta examensarbete är att kartlägga vad fritidspedagogerna tar upp att de gör i sitt arbete på fritidshemmet för att barnen ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt och dess principer. Kartläggningen har gjorts genom att intervjua sex fritidspedagoger på olika fritidshem. I slutet kommer detta analyseras med stöd av min teoretiska förankring om lärande, lärande i fritidshem, informellt och formellt lärande, samt den dolda läroplanen och i den avslutade diskussionen kommer syftet att besvaras med stöd av arbetets forskningsläge om delaktighet, demokrati och lärande i fritidshemmet och demokratiska aktiviteter och barnens delaktighet i dessa, tillsammans med min slutsats av analysen. Resultatet jag kom fram till av undersökningen, är att barnens inflytande på fritidshemmets verksamhet finns men är begränsat utav den vuxna auktoriteten på fritidshemmet, samt att barnen inte är helt medvetna om vissa underförstådda krav som fritidspedagogerna har på dem.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar begreppet elevinflytande, vilket arbetssätt fritidspedagogerna har för att ge eleverna möjlighet till inflytande samt hur eleverna upplever deras inflytande i fritidsverksamheten.Vi har besökt tre olika skolor i tre olika kommuner. Vi har intervjuat pedagoger på varje skola, men vi har endast intervjuat elever på en av skolorna. Genom att använda oss av kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. I analysdelen har vi utgått ifrån begreppet makt samt socialkonstruktivistiska perspektivet. Resultaten av intervjuerna visade att samtliga pedagoger hade en tydlig uppfattning om vad begreppet elevinflytande innebar. Samtliga fritidsverksamheter arbetade med elevinflytande på ett liknande sätt, möten med eleverna samt förslagslåda var populärt. Eleverna är medvetna om att de har inflytande i verksamheten och får möjligheter till att påverka inom det mesta som sker på fritids.Nyckelord: elevinflytande, elevperspektiv, fritidshem, inflytande

Det var intresset kring vila och rekreation på fritidshemmet som lade grunden för denföreliggande studien. Syftet med denna studie är att undersöka, ur ett fritidslärarperspektiv,vad vila och rekreation är på fritidshemmet samt hur det erbjuds för barn på fritidshemmet.Forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet är hur fritidslärare definierar vila ochrekreation och vilka möjligheter som finns för elever att ägna sig åt vila och rekreation ur ettfritidslärarperspektiv. Tre kvalitativa intervjuer tillsammans med observationer avfritidsmiljön har genomförts på tre olika fritidshem runt om i Skåne. En pedagog från varjefritidshem har intervjuats. All empiri har tolkats utifrån två teoretiska perspektiv,rekreationsteorin (Hägglund, 1989), och även kraftöverskottsteorin (Hägglund, 1989).Resultatet visar att fritidslärare har en gemensam syn på vad begreppen vila och rekreationinnebär. Betydelsen av begreppen vila och rekreation anses vara individuellt beroende påindivid. Med fritidshemmet som hjälp kan elever ägna sig åt återhämtande aktiviteter som geren känsla av att “komma ifrån” skolan samt uppleva lugn och ro när elever är i behov av detta.Skillnader finns i fritidshems olika förutsättningar att kunna erbjuda vila och rekreation ochvistas i en miljö där man får en “privat sfär”.

Problemet vi vill undersöka med denna studie är hur personal i fritidshem följer de riktlinjer som finns i läroplanen då tidigare forskning visar på att det är bristande Syftet var att genom gruppintervjuer undersöka hur personalen på fritidshemmen tolkar socialt lärande utifrån läroplanen och hur de beskriver att de arbetar med detta i verksamheten.. Studien är kvalitativ och gjordes genom att samla personal ifrån fyra olika fritidshem. Detta för att sedan låta dem i semistrukturerade gruppdiskussioner bryta ner och tolka citat gällande socialt lärande ifrån läroplanen. Resultatet visade hur personalen tänkt kring samt arbetade med ämnet i fråga men också vilka svårigheter de upplevde i det vardagliga arbetet. De framkom att fritidslärarna ansåg att socialt lärande är den centrala delen i verksamheten men att arbetet varierade beroende på elevgruppens storlek. Vidare var all personal eniga om att planeringar var viktiga för att ge rätt förutsättningar samt förhållanden till eleverna när de utvecklar sitt sociala lärande. Detta diskuteras slutligen mot tidigare forskning som påvisar att planeringstid är en viktig förutsättning för att kunna anpassa verksamheten och där igenom stärka elevernas sociala lärande. / <p>2020-06-08</p>

Den här rapporten undersökte hur fritidslärare agerar kring nya reviderade läroplanen som inkluderar fritidshem. Syfte med studien var att genom tidigare forskning och telefonintervjuer med fyra fritidslärare, analysera och beskriva deras uppfattningar kring begreppet undervisning och synliggöra vilka metoder de använder för att tillämpa nya läroplanen i praktiken. Deduktiv förhållningsätt till empirisk data. Resultatet visade att de flesta fritidslärarna har agerat positivt och känt att deras yrkesidentitet och yrkesroll förstärks genom nya läroplanen. / <p>2020-06-08</p>

Studiens syfte är att undersöka samverkan mellan elevhälsan och fritidshemmet. Studien syftar också till att ta reda på hur fritidspedagoger beskriver sitt arbete med att stödja alla elevers utbildning och lärande. Metoden som används har varit enkäter där kontakt med informanter främst tagits genom Facebook. Den teori som använts har varit Bronfenbrenners ekologiska modell där nivåerna exo, meso, och mikro har fått representera relationer mellan olika personer och relationernas påverkan på elevernas utveckling.   Resultat visar att den samverkan som sker oftast sker i form av formella möten som elevhälsomöten och arbetslagsmöten. Dessutom används elevhälsopersonal för ”experthjälp” av fritidspedagogerna. Resultatet visar också att både elevhälsopersonal och fritidspedagoger önskar utveckla samverkan. Resultatet för studiens andra frågeställning visar att fritidspedagogerna arbetar för alla elever men att det finns olika organisatoriska hinder så som trångboddhet och obehörig personal. Pedagogerna erbjuder olika sorters aktiviteter där oftast socialutveckling är huvudfokus. Ett sätt att erbjuda alla elever fritidspedagogik, även de som inte är inskrivna på fritidshemmet, har varit att erbjuda fritidsverksamhet under skoldagen.

Studiens syfte var att synliggöra hur lärare arbetar för att inkludera eleverna i fritidshemmet. Det gjordes utifrån följande två frågeställningar: Hur uppfattar lärare i fritidshemmet det relationsskapande arbetet med eleverna? Hur arbetar lärare i fritidshemmet med specialpedagogiska anpassningar för att bidra till inkludering? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att få svar på frågeställningarna. Sju utbildade lärare i fritidshem kontaktades och godkände att delta i studien.  Studien utgick från den relationella teorin för att synliggöra lärarnas relationsskapande arbete och specialpedagogiska anpassningar för att inkludera eleverna i fritidshemmet. Perspektivet kan öka förståelsen för elevernas behov och hur lärarna kan arbeta för att eleverna ska inkluderas. Resultatet visade att lärarna i studien anser det relationsskapande arbetet med eleverna som en viktig grund och en förutsättning för arbetet och undervisningen. De menade att eleverna behöver känna sig trygga och erbjudas den anpassning de är i behov av för att kunna tillgodose sig undervisningen i fritidshemmet. Lärarna i studien påvisade förståelse för elevernas olikheter och strävan efter att inkludera eleverna men lyfter att de saknar vissa förutsättningar för att känna sig tillräckliga för alla elever. Lärarna ansåg att förändringar behövs för att de ska kunna arbeta utifrån sitt uppdrag där det ingår att skapa relationer och erbjuda eleverna ett fritidshem som inkluderar alla och bidrar till lärande och utveckling.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka uppfattningar lärare i fritidshem harpå inkludering i sin fritidsverksamhet. Genom undersökningen visas vilka möjligheteroch hinder som finns i verksamheten på fritidshemmet.Genom att undersöka hur personalen ser på vad som behövs för att ge elever stöd, vilkaresurser som finns i fritidshemmet och som alla elever är inkluderade ifritidsverksamheten ger arbetet en liten inblick i hur det kan vara i fritidshemmet.Metoden som har använts är en kvalitativ metod i form av en enkätintervju med olikaformer av struktur på frågor för att kunna få ut så mycket information som möjligt.Resultaten har sedan analyserats och bearbetats med hjälp av den sociokulturella teorin,genom användningen av begreppen som används i teorin.Arbetet ger en kort översikt av hur utvecklingen av fritidshemmets verksamheter hargått till. Likaså hur det skulle kunna se ut i fritidshemmets verksamheter i dagensfritidshem.Resultatet visar på att det finns situationer som till exempel bristfälliga lokaler eller attpersonalen som saknar kompetens, vilket kan göra att verksamheten inte alltid fungerarsom man önskar att den skulle göra. Undersökningen visar även att det alltid finns sakersom man som personal kan arbeta med inom verksamheten. Undersökningen kan bidratill att skapa en större förståelse för hur verksamheten i fritidshem kan utvecklas på ettgivande sätt, med fokus på vikten av personalkompetens, anpassade lokaler och resurserför ändamålet samt möjligheten till resurser för att skapa en inkluderade miljö föreleverna.

Syftet med studien är att undersöka vilken normmedvetenhet lärare i fritidshem har, vilka möjligheter som finns till att genomföra en normmedveten undervisning i fritidshemmet samt hur lärare framställer att de arbetar med ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i fritidshemsundervisningen Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer utförts med fritidslärare. Intervjuerna spelades in och materialet transkriberades i sin helhet. I studien genomfördes en tematisk analys där lärares svar kategoriserades in i följande teman: Den normmedvetna läraren i fritidshem, fritidshemmet som fritt och handlingskraftigt samt normer utmanas och befästs i fritidshemmet.  I undersökningen framkom det att det saknas kunskap om hur inkludering i fritidshemmet ska ske, lärares föreställningar om ett inkluderingsarbete beskrivs innehålla att eleverna får önska aktiviteter samt material. Ingen övrig beskrivning finns om hur en kan arbeta inkluderande. Vidare beskrivs även att ett homofobiskt språkbruk blivit ett vardagsspråk hos elever, i lärares beskrivningar av detta finns indikationer på att ett arbete för att motverka detta till stor del inte existerar och att krafttag mot användning av detta språk tagits först när en rektor påpekat vad som hänt. Könsskillnader framkommer också som vanligt där lärare menar att de delar upp flickor och pojkar i olika grupper, bemöter de olika könen på vitt skilda sätt samt att lärare medvetet felkönar elever som har en könsöverskridande identitet.    Ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer har stor vikt i undervisningen då den banar väg för ett inkluderande och jämställt klimat där ingen individ kan placeras in i ”vi” och ”dom” kategorier där individerna separeras baserat på vad stereotypiska normer menar är det accepterade och det avvikande.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vad elever har för åsikter gällande skolmaten samt att undersöka hur pedagoger på fritidshem arbetar med hälsa. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger från fyra olika skolor. På dessa skolor delades även enkäter ut till 148 elever i årskurs tre med frågor som rör deras matvanor. Resultatet vi fick fram var bland annat att pedagogens egen syn på hälsa spelar roll för hur de arbetar med hälsa på fritidshem. Genom enkätsvaren gick det att utläsa att de flesta elever äter skolmaten varje dag men få tycker det är gott, vilket kan tolkas som att elever ser värdet i att fylla på kroppen med energi för att orka med hela skoldagen. I detta arbete lyfts det fram olika teorier och perspektiv på vad hälsa är.