Syftet med examensarbetet är att undersöka två frågeställningar. Den första frågeställningen är: Hur arbetar fritidslärare med lek utifrån de didaktiska frågorna? och den andra frågan är: Vilka didaktiska positioner intar fritidslärare när de arbetar med lek? och för att ta reda på frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare från två olika fritidshem. Teorin jag utgår från i analysen är de didaktiska frågorna och det didaktiska fyrfältsschemat. Resultatet visar att fritidslärare har bland annat en gemensam syn på att eleverna lär sig bland annat turtagning, sociala relationer och konflikthantering i lek. Vidare visar resultaten att fritidslärare delar in eleverna i lekgrupper och lekkompisar. Ett annat resultat visar att fritidslärarna brukar mestadels inta både processpositionen och den kaotiska/kreativa positionen när de arbetar med lek.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i fritidshem beskriver att de arbetarmed konflikthantering. Forskningsfrågor som besvaras är: Använder lärarna särskildastrategier i arbetet med konflikter? Hur ser dessa i så fall ut? Om vad handlar vanligtviskonflikterna som uppstår mellan eleverna enligt lärarna? Med hjälp av kvalitativa intervjuerbesvarades våra forskningsfrågor av sex lärare i fritidshem. Lärarnas svar analyserades ochkategoriserades i fyra olika teman vilket sedan tolkades och jämfördes med tidigare forskning:De vanligaste konflikterna, Lärarens hantering av konflikter, Förebyggande arbete kringkonflikter samt Elevernas utveckling kring konflikter. Första temat handlar om vilka konfliktersom vanligast förekommer mellan eleverna på fritidshemmet, bland annat värderingskonflikter,sakkonflikter, känslo- och relationskonflikter. I det andra temat förklaras lärarnas hantering avkonflikter bland annat med hjälp utav Cohens konfliktpyramid, medling och lågaffektivtbemötande. I det tredje temat beskrivs det förebyggande arbetet mot konflikter där värdegrundhar en central betydelse. I det fjärde temat ger lärarna sin beskrivning av utvecklingsarbetetmed eleverna i förhållande till konflikthantering som kan kopplas till teorier och metoder, blandannat NVC-metoden och isbergsmetaforen.

Syftet med studien har varit att få större förståelse för hur fritidslärare och vårdnadshavare upplever samverkan på två olika skolor. Jag ville också ta reda på vilka metoder som fritidslärarna använder på dem två skolorna för att samverka med vårdnadshavarna. Hur ser samerkan ut mellan fritidslärarna och vårdnadshavarna, vilka former av kommunikation används av fritidslärarna för att samverka med vårdnadshavarna och vilka problem och svårigheter möts i samverkansprocessen är de frågorna som studien försöker besvara. Undersökningsmetoderna som studien har är både kvalitativa och kvantitativa. Den kvalitativa metden består av två gruppintervjuer som har genomförts på två olika skolor. Intervjumetoden användes för att besvara studiens frågeställningar utifrån fritidslärarnas perspektiv. För att få in vårdnadshavarnas perspektiv användes det den kvantitativa metoden som består av enkätformulär. Analyskapitlet är starkt anknuten till den utvecklingsekologiska teorin. Studiens resultat visade att samverkan ser olika ut på de två olia skolorna och det varierar beroende utifrån vilket perspektiv läsaren väljer för att tolka resultatet. Alla fritidslärarna som deltog i studien tyckte att samverkan är fungerande medan en stor del vårdnadshavarna från en av skolorna svarade att de är ej nöjda med samverkan.  Studien tyder på att en fungerande samverkan med vårdnadshavarna har positiva konsekvenser på barnets utveckling: det har betydelse för barn i behov av extra stöd, vårdnadshavarna kan bidra med viktig information som kan hjälpa fritidslärarna i arbetet med barnet och samverkan har betydelse för vårdnadshavarnas känsla av trygghet.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse om fritidshemslärarnas uppfattning om samverkan mellan skola och fritidshem. De två frågeställningar som studien utgår från är: Vad innebär samverkan mellan skol- och fritidshemsverksamheten för fritidshemslärarna? Hur uppfattar fritidshemslärarna att samverkan uppnås mellan skolan och fritidshemmet? För att uppnå syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod tillämpats genom semistrukturerade intervjuer. Underlaget till empirin grundar sig på sex informanter varav fyra är utbildade fritidspedagoger och två är lärare i fritidshem från tre medelstora skolor i södra Sverige. I studien väljer vi att använda samlingsbegreppet fritidshemslärare som innefattar båda yrkesgrupperna.  Studiens resultat visar samverkans innebörd enligt fritidshemslärarna samt hur fritidshemslärarna uppfattar den rådande samverkan i verksamheterna. Fem av sex informanter upplever att fritidshemslärarna ger mer än vad de får tillbaka genom att täcka upp för klasslärarna när de behöver hjälp eller är sjuka. Klasslärarna är däremot inte lika villiga att hjälpa till på fritidshemmet när det behövs då det innebär att de går miste om sin egen planeringstid. Detta resulterar till att många av fritidshemslärarna inte får tillbaka sin förlorade planeringstid. Fyra av sex informanter visar på att det råder en fungerande samverkan mellan skola och fritidshem, men att det ändå finns en del som bör förbättras. Fritidshemslärarna visar sig ha en stor vilja att samverka med lärarna i den obligatoriska skolan eftersom det gynnar både eleverna och personalen. Fritidshemslärarnas gemensamma uppfattningar om samverkan är att de går in och hjälper till i en klass eller undervisar i ett ämne som de har kunskaper om. Samverkan innebär alltså att all skolpersonal tar vara på varandras kunskaper och erfarenheter, samt hjälps åt för elevernas och kollegornas bästa.

Utvecklingsarbetets syfte är att öka elevers delaktighet i planering av aktiviteter på fritidshemmet. Utifrån en nulägesanalys upplevde vi att elevers delaktighet inte prioriteras vilket ligger till grund för detta arbete. I samband med ovan vill vi öka elevers sociala samspel med hjälp av olika aktiviteter utomhus. Metoden vi använder oss av är aktionsforskning där vi utgår från den cykliska processen som består av förarbete, aktivitet, observation och reflektion. Med hjälp av modellen har de olika aktionerna analyserats. Vi har även använt oss av intervjuer med eleverna före och efter genomförande, observationer och fältanteckningar för att samla in kvalitativa data. Resultatet indikerar på att engagemanget hos lärare i fritidshem är en viktig faktor och att eleverna vill vara mer delaktiga i fritidshemmet.

Jag fritidshemmet ska undervisningen utgå ifrån elevernas intressen. Ett vanligt sätt att tolka detta är att använda sig av elevernas populärkultur när man planerar undervisning. Men hur ser verkligen arbetet med elevernas populära kultur ut i verksamheten och vilka faktorer påverkar detta arbete? Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i fritidshem talar om elevers populärkultur. Detta har gjorts med hjälp av diskursteori och positioneringsteori. Empirin har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med pedagoger i fritidshem. Dessa intervjuer har sedan analyserats för att hitta övergripande diskurser. Delar av elevernas populära kultur används i fritidshem i grundskolan men är betydligt mindre i fritidshem i anpassad grundskola. Studien visar att det finns olika diskurser som rör elevers populärkultur. Vilken diskurs som råder beror främst på vilken av populärkulturen som det talas om men elevgrupper och miljö är också faktorer. Pedagogerna i studierna upplever att de har kunskaper om vilken populärkultur som intresserar eleverna men har mer bristande kunskaper när det gäller detaljerna om denna populärkultur. Många av föreställningarna kring elevernas populärkultur grundas i etablerade kunskaper och pedagogerna riskerar ibland genom sin diskurs att hämma kritiska pedagogiska diskussioner.

Fritidsläraren har i uppdrag att jobba med trygghet, tillhörighet och gemenskap för att säkerställa meningsfull fritid för eleverna. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om betydelsen av fritidslärares förhållningssätt till utanförskap och exkludering. Tidigare forskning lyfter främst elevers exkluderingsprocesser och vi vill med denna studie fokusera på fritidslärares metoder, synsätt på den egna ledarrollen samt problematisering kring verksamheten i relation till utanförskap och exkludering. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts där åtta informanter har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats med utgångspunkt i relationell teori samt tidigare forskning. Resultatet visar att fritidslärare ser sig själva som viktiga i arbetet med utanförskap och exkludering och det framkommer att fritidslärarna har en förmåga att se risker med fritidshemmets utformning. En slutsats som kan dras är att problematisering och reflektion kring det egna förhållningssättet och fritidshemmets utformning spelar en avgörande roll för i vilken utsträckning utanförskap och exkludering kan upptäckas och motverkas. Ytterligare slutsatser är att gemensam planeringstid är högst nödvändigt och att relationen till eleven är en förutsättning för att upptäcka utanförskap och exkludering.

No description available.

In this academic essay I explore and reflect upon number of a number of questions arising from a dilemma. The dilemma comes from a situation where primary teachers with a specialization in extended school education (“recreation centre teachers”) is subject to contradictory demands and expectations in their job situation. I have searched for causes and new perspectives on the dilemma by exploring the role, mission and professional identity for this category of teachers. I find that a clear role as a teacher and a clear mission within the school is not present. Based on this I investigate different strategies and opportunities for the recreation centre teachers to use their competence and find their mission within the school based on the regulatory demands and different perspectives on learning. I find a need for further formalization of the role and mission and also opportunities for the recreation centre teacher to complement the traditional class room education with their own competences and different perspectives on education and learning.

Genom skrivandet av min essä har jag undersökt begreppet inkludering och då speciellt inkludering av elev i behov av särskilt stöd som tar sig yttring i ett problemskapande beteende. Beteendeproblem hos individen påverkar kollektivet, i detta fall klasskamrater, och det påverkar mig som lärare i fritidshem. I min roll som pedagog i skolan och på fritidshemmet ställs jag inför situationer med barn i behov av särskilt stöd, BIBAS, där mina verktyg inte fungerar och mitt bemötande inte har någon effekt. Under skrivandets gång har jag synliggjort mina egna tankar och min erfarenhet genom att reflektera över dem samt ställt dem mot andra pedagoger, tänkare och erfarenheter. Det som för mig blivit tydligt är att många är vägarna att gå till målet, att forma trygga och reflekterande samhällsmedborgare. Det finns inte endast ett sätt att bemöta människor, bemötandet behöver formas om för varje person man möter. Jag har kommit fram till att det arbetssätt som jag så starkt talat för, lågaffektivt bemötande och ett salutogent synsätt, är det som jag når kollektivet optimalt med,men inte alltid samtliga i kollektivet. Då och då möter jag en individ där vägen mot målet inte är så lätt att gå, jag kan inte gå den själv utan behöver lämna över stafettpinnen till någon som kan mer än jag om denna väg för att få individen i mål.