Fysisk aktivitet och rörelseglädje är två centrala begrepp i fritidshemmets verksamhet. Dessa är två begrepp som behöver finnas med i fritidslärarnas planering för fritidshemmet. Utifrån resultatet är det få fritidslärare som kände att planeringen av fysisk aktivitet och rörelseglädje är enkelt och utan motgångar. Denna studie var en kvalitativ studie med syfte att undersöka om det har blivit någon skillnad för fritidslärarna hur de arbetade medvetet kring fysisk aktivitet och rörelseglädje nu och för åtta år sedan. Metoden för insamling av data var semistrukturerade intervjuer där fritidslärare fått besvara på hur de ser på fysisk aktivitet och rörelseglädje på deras fritidshem. Följdfrågor uppkom under intervjuerna som skapade ett djup i resultatet.  Resultatet visade att det fanns skillnader på hur den fysiska aktiviteten och rörelseglädjen har förändrats på en åtta års period. I resultatet besvarades teman som skapades under analysmetod vilket var följande leken, utflykter, musik & dans, lokaler & områden på & utanför skolan, material, redskap, utbildning, planeringstid, elevernas intresse, väder, teknik, budget, elevernas motivation, gruppstorlek och fritidslärarna.

Detta är en kvalitativ studie, där syftet är att undersöka hur fritidslärare använder sig av musik och drama som meningsskapande aktiviteter för eleverna på fritidshemmet. Studien innefattas av fem informanter på två olika fritidshem i samma kommun, där semistrukturerad intervjuform tillämpas. Fritidshemmen valdes utifrån ett slumpmässigt urval och ett strategiskt urval användes för att välja ut informanter, vilket innebar att kravet för att delta i studien var att utbildning mot fritidshemmet skulle påvisas. Informanterna intervjuades enskilt, där en författare ställde frågor och den andra författaren antecknade svar som var relevanta till studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Lindströms teori om estetiska lärprocesser. Resultatet visar att musik har en plats som meningsskapande aktiviteter för elever i fritidsverksamheten. Dock är avsaknaden av att skapa musik tillsammans med eleverna påtaglig. Drama används ytterst sparsamt i fritidshemsverksamheterna – endast en av informanterna arbetade med den estetiska aktiviteten. Bristande kunskap om uttrycksformerna, stora barngrupper samt organisatoriska problem nämns som orsaker till att musik och drama inte kan nyttjas fullt ut i fritidshemsverksamheterna.

Det finns både positiva och negativa aspekter med riskfylld lek och en mängd olika faktorer som påverkar barns möjlighet till riskfylld lek. Den här studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems olika uppfattningar om begränsningar och möjligheter för riskfylld lek i fritidshemmet. I studien används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att bearbeta och analysera insamlad data används fenomenografi. I resultatet framgår flera olika och ibland motsatta uppfattningar om begränsningar och möjligheter för elevers riskfyllda lek. Lärare i fritidshem uppfattar att begränsningar och möjligheter påverkas av faktorer som rör miljö, lärare, elever och regler. Resultatet visar att lärare i fritidshem uppfattas ha stor påverkan på elevers möjlighet till riskfylld lek och att lärare förhåller sig till en mängd olika faktorer när riskfylld lek möjliggörs eller begränsas. Konsekvenser av olika uppfattningar diskuteras i förhållande till fritidshemmets uppdrag, lärare i fritidshems profession och skollagens krav på likvärdighet mellan fritidshem.

Denna studie ämnar undersöka det komplexa uppdraget för dagens pedagoger i fritidshem som omfattar både undervisning och omsorg, anpassat för en mångfald av elevernas behov och skapande av meningsfulla lärandemiljöer. Studiens syfte är att få en förståelse hur pedagoger i fritidshem1 uppfattar sitt arbete med undervisning och det traditionella omsorgsuppdraget i verksamheten, med utgångspunkt i läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsmetod och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultatet utgår från pedagogers resonemang kopplat till undervisning och omsorgens roll i fritidshemmet. Det teoretiska ramverk som valts för att tolka den insamlade data tar utgångspunkt i ett allmändidaktiskt perspektiv och har analyserats genom ett vad, hur, varför perspektiv. Analys av resultatet visar att omsorgsaspekten inom fritidshemmet utgör en grundläggande förutsättning för undervisning och att upprätthålla goda relationer är avgörande för denna process. Således blir arbetet i fritidshemmet betydelsefullt för eleverna oavsett i vilken utsträckning undervisningen sker. För att kunna presentera ett relevant undervisningsinnehåll måste pedagoger i fritidshem göra strategiska val och relationen mellan dessa tre samspelande komponenterna innehåll, lärare och elev utgör en helhet i lärandet.

I vårt examensarbete undersöks det på vilket sätt lärare i fritidshemmet arbetar med digital kompetens. Vi undersökte även vilken syn lärare i fritidshemmet har på sin egen digitala kompetens och vilka möjligheter och eventuella begränsningar som lärare i fritidshem möter när de arbetar med digital kompetens. Med hjälp av läroplansteorin och Dahllöf och P. Lundgrens ramfaktorteorins tre begrepp, ramar, process och resultat analyserades datamaterial från semistrukturerade intervjuer med legitimerade lärare i fritidshemmet.  Resultatet påvisar att det enligt ramfaktorteorin finns ramar som läraren inte kan påverka och att dessa är utanför lärarens kontroll men det är inte en avgörande del för det digitala arbetet. Dessa ramar grundar sig i politiska beslut på kommunnivå som i slutänden påverkar verksamhetens ekonomi och begränsar deras möjligheter till att arbeta med digital kompetens. Studien presenterar att lärare i fritidshemmet ges möjlighet till kompetensutveckling av digital kompetens och att ett digitalt intresse hos läraren ökade möjligheterna för att bedriva digitala aktiviteter i fritidshemmet. Ett resultat vi även såg var att om en kollega inte är intresserad av det digitala så kan denna välja att tolka läroplanen efter sitt eget bristande intresse och på så sätt motverka kollegorna som vill arbeta med digital kompetens.

Utvecklingsarbetets mål bygger på att introducera och inspirera till ett filmskapande arbetssätt på fritidshemmet samt att inspirera elever till att producera egna filmer. Studien belyser vikten av elevers egen mediaproduktion i dagens digitala samhälle och visar att filmskapande kan vara en drivkraft i barns lärande och lek. Fokus riktas mot ett utforskande arbetssätt i elevgrupper med inspiration av Filmrikets (2024) filmskola. Utvecklingsarbetet har genomförts på två fritidshem i södra Sverige med aktionsforskning som metodansats. Med stöd av en aktionsforskningsmodell planerades och genomfördes sex aktioner mellan vecka 10-17 under vårterminen 2024. Deltagande observation, intervjuer med barn samt loggboksanteckningar är metodiska tillvägagångssätt. Analysarbetet har skett med stöd av begreppet scaffolding från sociokulturell teori. Resultaten visar att samarbete, både mellan lärare och elever, är av vikt för att lyckas med större projekt samt att olika åldrar behöver olika mycket stöd med filmskapande. Vi diskuterar även framgångsfaktorer med filmskapande på fritidshem vilka är tydliga rutiner, välplanerat upplägg och att genomföra aktiviteten tidigt på eftermiddagen.

No description available.

Sverige räknas idag som ett mångkulturellt land då var femte svensk invånare räknas som invandrare. Detta resulterar i att många kulturer ska mötas och samspela tillsammans. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv då syftet var att skapa kunskap om hur fritidslärare beskrev att de arbetade för att skapa interkulturella möten i fritidshemmets praktik. Detta ville vi ta reda på genom forskningsfrågorna: Hur talar fritidslärare om interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka förutsättningar, beskriver lärarna, krävs för att kunna arbeta med interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter finns i arbetet med mångkultur? Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att interkulturalitet är ett okänt begrepp för fritidslärarna och kunskapen kring tillvaratagandet av olika kulturer är varierande. Vidare lyftes förutsättningarna för ett lyckat arbete med interkulturalitet där tid för diskussionsgrupper sågs som en avgörande faktor. Studien fokuserade även på framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för ett lyckat arbete med interkulturalitet.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur lärare på fritidshemmet beskriver att de kommunicerar med flerspråkiga elever med bristande kunskaper i svenska.  Forskningsfrågorna är: Vilka regler finns vad gäller vilka språk som får användas på fritidshemmet?, Hur gör lärarna på fritidshemmet när det uppstår missförstånd i kommunikationen? samt Hur kommunicerar lärarna på fritidshemmet med elever och vårdnadshavare med kunskaper i andra språk? Empirin är skapad genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studien utfördes i en kommun i södra Sverige. Sammanlagt intervjuades sex lärare på fyra olika fritidshem. Resultaten visar att fritidshemmen har regler kring språk. Bara svenska ska pratas och det ska vara ett gott språkbruk. Kommunikationen med elever sker muntligt, men även med hjälp av tolk eller via andra elever. Vidare framkom att kommunikationen skedde med kroppsspråket, som till exempel pekande. Lärarna i studien menade att de inte arbetar med språk på ett specifikt sätt. Vid senare samtal visade det sig vara de motsatta. Missförstånd har uppstått hos både elever och vårdnadshavare. Då försöker lärarna att förklara igen. Lärarna i studien kan engelska, tyska, franska och spanska, men i varierande kunskaper. Bland eleverna är arabiska, assyriska och bosniska  representerade enligt majoriteten lärare. Elever med andra modersmål än svenska lär sig svenska väldigt fort.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur musik används på fritidshemmen och hur pedagogerna beskriver musikverksamheten på sin arbetsplats. Våra frågeställningar var följande; Vilka resurser för musikverksamhet finns i fritidshemmen?, hur används musiken i fritidshemmen? och vad har pedagogerna för inställning till musik i sin verksamhet? Studien tog sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv som grundar sig i Lev Vygotskijs (2001) studier om utveckling, språk och lärande. Det sociokulturella perspektivet lyfter vikten av det sociala samspelet för lärande och utveckling. Ett centralt begrepp är medieriande redskap som handlar om att människor använder sig av redskap för att förstå omvärlden. I studien har vi använt oss av två kvalitativa metoder. Observation av två fritidshem genomfördes samt fem semistrukturerade intervjuer med de verksamma pedagogerna på fritidshemmen. Resultatet visade att fritidshemmen har resurser för musikverksamhet, men att användandet av musik på fritidshemmet är litet. Resultatet visade att musikverksamhet bedrivs men inte i så stor utsträckning och fungerar mer som ett tillägg till andra aktiviteter än som ett huvudområde i verksamheten. Pedagogerna såg mest hinder med att utöva musik. De tycker det är ett svårt område och att deras kompetens inte räcker till.