Murhagen, U,. & Jantunen, E. (2013). Att ha barn med autism i förskolan och på fritidshem – En studie om pedagogers arbetsätt med barn med autism. Examensarbete i pedagogik 15hp.  Lärarprogrammet, akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Autism är en funktionsnedsättning som är förekommande hos barn i förskolor och fritidshem. Syftet med den här studien är att ta reda på vad pedagoger på förskolor och fritidshem använder sig av för arbetssätt/metoder då de arbetar med barn med autism. Vi tänker även ta reda på mer om varför de använder sig av dessa arbetssätt/metoder. I denna undersökning deltar tre förskollärare och två fritidspedagoger, från två olika kommuner i mellersta Sverige, i kvalitativa intervjuer beträffande deras arbetssätt/metoder med barn med autism. Resultatet beskriver deras arbetssätt/metoder med autistiska barn och det framgår varför de använder sig av just dessa tillvägagångssätt samt på vilka sätt barnen gynnas av just dessa arbetssätt/metoder. Det framgår även i resultatet hur föräldrasamverkan ser ut, det vill säga hur pedagogerna bemöter föräldrar till barn med autism och hur kontakten fungerar dem emellan. I resultatet står att läsa att pedagogerna använder sig av relativt liknande arbetssätt/metoder då de arbetar med autistiska barn i verksamheten, samtidigt som de betonar vikten av att man bör utgå från individen och hur man arbetar med just det barnet, genom att olika arbetssätt kan vara gynnande för barn på olika sätt.

En enkätstudie genomförd med en urvalsgrupp av alla föräldrar som hade ett barn inskrivet i Region Gotlands fritidshemsverksamhet i årskurs tre vårterminen 2012 gällande deras tankar för valet av att ha fritidshemsplats i årskurs fyra. Studien har genomförts med en digital enkät i verktyget Google docs och det är 467 respondenter som fått möjlighet att svara på denna enkät. Av dessa inkom det 132 svar. Frågorna i enkäten rör personal, aktiviteter samt övriga aspekter som kan vara av betydelse för valet att ha kvar eller säga upp sin fritidshemsplats till inför övergången till årskurs fyra höstterminen 2012.Studien visar på att det som föreligger att ha störst betydelse för att man skall ha kvar sin plats är personalens bemötande, personalens engagemang, meningsfulla aktiviteter samt att barnen själv vill gå kvar. Det som visar sig ha minst betydelse för valet att både ha kvar eller säga upp sin plats på fritidshemmet i årskurs fyra är avgiftens storlek.

Den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi där entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. En del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv. I dagsläget finns ingen forskning angående fritidshem och pedagogens perspektiv när det gäller entreprenöriellt lärande. Syftet med denna fenomenografiska studie är att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lärande på fritidshem. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgångspunkt från semistrukturerade intervjuer. Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestående av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhållningssätt, främja elevens förmågor och kompetenser, resurskrävande arbetsmetodik samt ett lärande för framtiden. Dessa kategorier visar vad pedagogerna anser vara viktigt inom det entreprenöriella lärandet. Det som framkom som gemensamt för samtliga pedagoger var att deras förhållningssätt främst är att handleda och vägleda. Pedagogerna betonade även vikten av att lyssna och utgå från eleverna samt deras intressen och förutsättningar. Detta görs främst genom att ge eleverna stort elevinflytande och delaktighet. Pedagogerna framhåller att genom tidig introduktion av entreprenöriellt lärande läggs grunden för att hantera en komplex framtid. De anser att kompetenser och förmågor som att kunna se ett behov, se en lösning och sedan förmå att förverkliga blir viktigt på framtidens arbetsmarknad.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad den nya utbildningen – Grundlärare mot fritidshem – innebär för aktiva inom verksamheten, vilka förändringarna är och om de är välkomna eller inte. De medverkande i studien har insikt om både utbildning samt verksamhet, hur det sett ut och vad som är annorlunda idag. För att samla data till denna uppsats har fyra pedagoger och en student intervjuats under mars 2015. Dessa har alla gemensamt att de antingen utbildar sig inom eller arbetar inom fritidsverksamheten och ser hur den förändras. Samverkan med skolan har inneburit många nedskärningar för verksamheten och en medvetenhet och vilja att synliggöra detta har växt sig stark hos personalen. För dem handlar det om att eleverna ska få en fullständig skolgång där fritidshemmet är en viktig byggsten. Vad som framkommit från uppsatsen är att det upplevs finnas en klyfta mellan fritidsverksamheten och skolan. Ett ingenmansland där man inte vet vems ansvar slutar eller tar vid. Den dubbla kompetens som Grundlärare mot fritidshem ger innebär en splittring i arbetsuppgifterna där den aktiva arbetar utifrån de Allmänna råden för fritidshemmet, skollagen samt Lgr11. I fritidsverksamheten råder ingen bedömning av eleverna medan det i skolan ska finnas bedömningsunderlag för varje elev.

The purpose of this study is to do a research about some pedagogues’ perceptions of the social phenomenon of bullying, about the roles that can occur and how these pedagogues consider themselves to work accordingly. Our research questions are therefore: What beliefs about the social phenomenon of bullying has the pedagogues? What roles emerge in different bullying situations according to the pedagogues? How do the pedagogues work with bullying and the roles that emerge? The study provides insight into how different approaches to bullying can contribute to various pedagogical implications in anti-bullying work. In our theoretical part we present general issues and the roles that different writers describe. We have chosen earlier research that addresses the roles that may emerge. This qualitative study is based on eight pedagogues’ interview responses, which we have processed and analyzed. Our results and our analysis is presented in four categories; how to treat each other, pedagogues perception of bullying, how to work with bullying and roles. The results of this study have shown that if you as a pedagogue have an understanding of the roles that can occur, the work with bullying can possibly become easier. The results have also shown that the pedagogues’ perceptions of the roles are similar to each other. Even how the pedagogues work with bullying, both in general and in prevention purposes, arise in our results. In the discussion we discuss, based on our previous research, pedagogues beliefs about bullying, their work with bullying and the roles that can occur. We conclude with our own thoughts and further research / Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas föreställningar om det sociala fenomenet mobbning, om vilka roller som kan uppstå samt hur dessa pedagoger anser sig arbeta utifrån detta. Våra frågeställningar är därför: Vilka föreställningar om det sociala fenomenet mobbning finns hos pedagogerna? Vilka roller uppstår i olika mobbningssituationer enligt pedagogerna? Hur anser sig pedagogerna arbeta med mobbning och dess roller som uppstår? Studien ger en inblick i hur olika förhållningssätt till mobbning kan bidra till olika pedagogiska implikationer i antimobbningsarbetet. I vår teoridel presenterar vi det socialpsykologiska perspektivet samt vilka roller olika författare beskriver. Vi har valt tidigare forskning som behandlar de roller som kan uppstå. Denna kvalitativa studie bygger på åtta pedagogers intervjusvar, som vi sedan har bearbetat och analyserat. Vårt resultat och vår analys presenteras utifrån fyra kategorier; Hur man behandlar varandra, pedagogernas uppfattning om mobbning, arbetet med mobbning och roller. Resultatet av denna studie har visat att om man som pedagog har förståelse för de roller som kan uppstå, kan man eventuellt lättare arbeta med mobbning. Resultatet har även visat att pedagogernas föreställningar om rollerna liknar varandra. Även hur pedagogerna arbetar med mobbning, både generellt och förebyggande, framkommer i vårt resultat. I diskussionen diskuterar vi pedagogernas föreställningar om och arbetet med mobbning och de roller som kan uppstå utifrån vår tidigare forskning. Vi avslutar med egna tankar och vidare forskning.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger på fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som läser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter på i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar( NPF)? Får de det stöd och den fortbildning från ledningen som behövs för att jobba inkluderande? Metoden som använts är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkät med frågor av olika struktureringsgrad för att få så mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjälp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori. Arbetet ger en kort allmän översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsättningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan använda sig av på fritidshemmet. Resultatet visar att det finns en avsevärd kunskap kring NPF ute på fritidshemmen men det efterfrågas mer utbildning och resurser. Samtidigt finns det klara brister i förutsättningarna för att klara inkluderingen i form av stora barngrupper i förhållande till personaltäthet, dåliga lokaler och brist på stöd från ledningen.

Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsättningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsättningar men fokus har inte varit på de medicinska delarna utan på barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville få kunskap om vad barnen anser är betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, både gäller verksamhet, lärande och bemötande. Jag har intervjuat barn i årskurs 3-6 från tre olika kommuner som är eller har varit inskrivna på fritidshemmet. Då jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har använt mig av en intervjuguide med både öppningsfrågor och kompletteringsfrågor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer. Intervjusvaren har jag analyserat utifrån analysmetoden Grounded Theory vilken är en lämplig metod vid empiriskt material. Mitt resultat visar att den avgörande betydelsen för en meningsfull fritidshemstid var barns delaktighet där de främst själva ville få välja om de skulle vara inne eller ute. Informanterna hade skilda åsikter på hur mycket aktiviteter som skulle finnas på fritidshemmet där några ville ha fler aktiviteter och andra färre. Relationerna till omgivningen spelade också in på trivseln där kompisrelationerna var viktigare än pedagogrelationerna. Det personliga bemötandet av pedagoger utifrån barnens individuella behov hade dock en stor inverkan på om de upplevde fritidshemstiden som meningsfull.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag på fritidshemmet och ifall det även förändrar yrkesrollen. En förändring som kan utveckla yrkesrollen från att fokusera på omsorg till att även se en stor potential i att undervisa. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med studenter som går sjätte och sista terminen på sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jämförelse med gällande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det är intressant att notera hur studenternas syn på uppdraget fokuserar mer på att skapa en trygg och rolig fritid snarare än att se fritidshemmet som en arena där eleverna erbjuds en fritid som är utvecklande och kan stödja dem i det lärande som förväntas ha skett i klassrummet. Dessutom ser studenterna fördelar med att det även skapas en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna, men är samtidigt tydliga med att det inte får bli för skollikt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om fritidspedagoger medvetet arbetar med elevinflytande i skolan, på vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att främja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrågor skulle kunna få utförliga och detaljerade svar från respondenterna, där möjlighet till följdfrågor vid behov fanns. Uppsatsen bygger därför på intervjuer av fem fritidspedagoger från olika skolor i Gävle. Anledningen till att vi valde respondenter från olika skolor var att få ett bredare perspektiv på hur fritidspedagoger arbetar med elevinflytande. Resultaten av vår intervjustudie har gett oss insikt i hur fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med elevinflytande om alla de rätta förutsättningarna fanns. Alla respondenterna upplevde att de arbetar med elevinflytande i för låg grad, ofta på grund av stora barngrupper och lite personal. Däremot är ambitionen och viljan att främja elevers inflytande hög.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur föreställningar om genus kommer till uttryck och får betydelse i mötet mellan fritidslärare och elever i fritidshemmets verksamhet. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att vi ville ta reda på fritidslärares tankar och uppfattningar om genus och jämställdhet i fritidshemmet. För att få fram detta gjordes observationer och intervjuer. Vi fokuserar på specifika områden att observera på för att få en helhetsbild hur bemötandet är i de olika i situationernaI resultatet har vi fått fram att fritidslärare har olika föreställningar och normer om flickor respektive pojkar och det påverkar deras förhållningssätt I intervjuerna fick vi fram att lärarna säger sig ha jämställdhetsmålen i ryggraden och de berättar att de möter alla lika, det framkommer också i intervjuerna att fritidslärare har olika förväntningar på flickor och pojkar som sedan påverkar deras bemötande till elever