Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlägga Pensionärernas riksorganisations (PRO) roll inom äldreomsorgen i Österåkers kommun. I vilket avseende PRO är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Den här studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart på skriftligt underlag. Materialet är PRO: s mål, handlingsprogram på riksnivå och verksamhetsberättelse 2004 för Österåkers kommun och kommunens mål, riktlinjer och verksamhetsberättelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nästan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn. Även från politiskt håll har man också velat att dessa organisationer ska sköta en del av kommunens verksamhet. Studien har också visat genom resultatet och analysen att PRO som frivilligorganisation i Ös-teråkers kommun varken är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Däremot har PRO en roll som kooptering d.v.s. att de kan påverka beslut som berör äldre människor genom sin plats i pensionärsrådet.

Today it is mandatory for every college or university student to pay a union fee to their student’s union. The fee is mandatory and is a payment for writing examinations, receiving grades. The fees purpose is also intended to secure the education quality and student influence. In the presence of the abolishment of the union fee the Swedish student’s unions stand before an uprising competition between themselves and most likely a decrease in membership. This situation occurs because the unions go from a forcing membership to a voluntary one. The members will in the future decide for them selves if they want to join a union and take part of what they are offering or not. For this assignment we have been given by Umeå Student union to investigate the member’s perception and attitude towards the union, this due to the situation the abolishment of the union fee will create. The Umeå Student union is worried how they best would make use of their marketing resources in order to keep a sufficient members number. The central question for this study is: How will Umeå Student union in the situation of an abolishment of the union fee market them selves in order to secure the unions business at Umeå University? The purpose of this study is to create a foundation to a marketing plan which is sustainable for Umeå Student union when the union fee is abolished. We will in order to create this foundation study which factors that are crucial for the students at Umeå University when deciding if to join the union or not. We will also evaluate the promotion marketing Umeå Student union uses today and give recommendations how they could use these more efficient. In the work of collecting empirical data we have interviews Umeå Student union elected representatives and members in the underlying sections. The interviews are teamed under the headings; communication, promotion, strength/weaknesses/competition and thoughts around the union fee. The union board have also given us seven words of value that they want the students to connect with Umeå Studet union. These words are the foundation we base our suggestions for the marketing plan. The interviews gave us an insight in the factors the student thought of most important in joining Umeå Student union. Some examples of these factors are; to clearly show what the student union has accomplished during their mandate period, increase the integration between the members and the union as well as making the promotion more students friendly. Therefore the core of the marketing plan is support-activities which are intended to increase the interest of new and old members as well as putting Umeå Student union’s core business in focus.

Sveriges välfärd byggdes en gång av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Missbruksvård, skolor, äldreboenden och sjukvård är några av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det är även ofta inom dessa områden som neddragningarna i den offentliga sektorn återigen kompenseras med hjälp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framställs i media åren 1994-2003. Huvudfrågeställningen är; På vilket sätt framställs det frivilliga sociala arbetet i media? Ett genomgående tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det är frivilligorganisationerna eller andra som är författare, använder sig av både retoriska och genrebetonade knep för att framställa utsagor som sanningar. Som visas i analysen finns det en risk med detta och det är att det är svårt att ifrågasätta sanningshalten i utsagorna. Analysen visar en kluvenhet i framställningen av det frivilliga sociala arbetet. Både frivilligorganisationer och de övriga framhåller arbetets värde och vikt, men skillnaden ligger i hur stort värdet är. Ytterligare en väsentlig skillnad i framställningen av frivilligarbetet ligger i ansvarsfördelningen mellan samhället och frivilligorganisationerna. Det berör vad som ska omfattas av välfärdsstaten (samhället) och vad frivilligorganisationerna bör ägna sig åt. Det frivilliga sociala arbetet framställs som välbehövligt och i vissa fall det enda alternativet för de som inte längre kan få hjälp av samhället. Frivilligorganisationerna lyfts fram som någon som bryr sig när samhällets resurser inte längre räcker.

I dagens samhälle finns flera äldre som är ensamma och som mår psykiskt dåligt på grund av sin situation. Många av dessa äldre människor har även viss hjälp av den kommunala omsorgen, vilka idag inte kan tillgodogöra sitt arbete fullt ut till att hjälpa de äldre med alla deras behov. Behovet av samtal och gemenskap med andra är stort bland de äldre, något som är svårt för omsorgen att kunna tillfredställa. Syftet med uppsatsen är att beskriva Volontärverksamheten i Gävle kommun, hur verksamheten fungerar och på vilket sätt den uppfattas av volontärer och de äldre samt om den fyller sin egentliga funktion och målsättning. Vidare studeras vad det är för drivkrafter som finns till att människor engagera sig som volontär. Volontär i Gävle är en del av den förebyggande verksamheten inom Omvårdnad Gävle. Volontärverksamheten i Gävle samordnar och förmedlar kontakter mellan människor för ömsesidig nytta och glädje, dock framförallt för de äldre i kommunen genom socialt frivilligt arbete. Verksamheten är ett komplement till de insatser som utförs av kommunen och ersätter inte det arbete som utförs av utbildad eller avlönad personal. Jag valde att gör en kvalitativ studie i form av frågeformulär samt telefonintervjuer utifrån det syfte som jag har med uppsatsen analysen fokuseras på det hermeneutiska perspektivet. Vid materialinsamlingen gjordes två frågeformulär ett som var anpassat för volontärerna, där det ställdes ostrukturerade frågor. Med de äldre gjordes telefonintervjuer och utifrån ett frågeformulär ställdes frågor där jag själv fyllde i deras svar på frågorna. Informationen kopplades sedan ihop med aktuell litteratur. Centrala fynd som gjordes under studiens gång var att både de äldre samt volontärerna var mycket nöjda med Volontärverksamhetens insatser. Många av de äldre var mycket glada för att de fick chansen till att någon kom och besökte dem, en del menade att det betydde allt för dem. Anledningen till att man valde att engagera sig som volontär berodde på att man ville göra en insats för samhället, utvidga sitt eget sociala nätverk. Känslan av att göra något gott för andra uppgav svaranden som något positivt med volontärarbetet, samt att man ville bryta social isolering hos de äldre var andra anledningar till att man ville engagera sig som frivillig.

Both authors of this study have been involved in the School of Business at Umeå University Student Association (HHUS) and is due this discovery deficiencies and problems within the association. The pressure to engage in HHUS is compared with other financial organizations around the country very low. This led us to consider why this is the case. From experience we know that communication between the association and its members are not functioning optimally. Communication itself is essential for motivating students and for that motivation should be high for the students to experience good quality on the engagement.   The purpose of this study is to identify lines of communication and motivational factors that affect students who are members of HHUS to get involved or not. By demonstrating and explaining any shortcomings of this study, we show how these deficiencies affect engagement in HHUS. In carrying out this study we have used the theories in communication, motivation and service quality.   The study has been conducted in an objective manner with a positivistic approach. Through a deductive research approach with elements of induction, we start from theories in the above areas that concern our problem. Based on these theories, we have created a questionnaire that we distributed to all members of the HHUS group at Facebook, 113 of them completed the questionnaire. Based on the collected data received the survey have been analyzed by using SPSS.   Our study shows that the communication channels that work least well for HHUS is the plasma screen, closely followed by the website. Best working channels was communication through Facebook and friends. We also discovered weakness in communication between HHUS and their members, which affects the ability to motivate students. What motivates students to become involved proves to be both to develop personally, but also to sharpen their resume. The biggest reason that students choose not to get involved is because they perceive the work environment within HHUS to be bad.   Finally, we also examined how the quality of service commitment HHUS delivers. Through the use of a gap analysis, we investigated whether there were any deficiencies in the service. There has revealed that HHUS not really know what students want to engage in and as a result of this, they are also poor at adapting their entries by students' preferences.

Uppgiften om år på uppsatsens försättsblad är fel. Ska vara 2009.

Frivilligt socialt arbete präglas ofta av en asymmetrisk relation, där den frivillige ger och hjälpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan påverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet är Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlätta introduktionen i det svenska samhället för personer som nyligen invandrat. Syftet med det här examensarbetet är att förstå drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Genom kvalitativ metod bestående av nio stycken informella intervjuer med frivilligengagerade i verksamheten har vi samlat empiri till studien. Resultatet har analyserats utifrån rationell valhandlingsteori och teoretiska begrepp som altruism och egennytta. Resultatet visar på en mängd olika positiva utbyten av frivilligengagemanget som därmed fungerar som drivkrafter. Det är en individorienterad syn på frivilligt socialt arbete som blir tydlig, då de egennyttiga drivkrafterna framstår som viktiga och där tron på att åstadkomma en samhällsförändring inte är direkt uttalad även om den ibland kan anas. Ömsesidigheten i utbytet och de, från respondenternas sida, uttalade egennyttiga drivkrafterna är slående, vilka tidigare inte varit framträdande i forskningen om frivilligt socialt arbete.

Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser och kontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvården och frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barn upplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrar samt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främja kontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativ då vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefon samt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt för att analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finns samverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontakt med frihetsberövade föräldrar i liten skala. En slutsats som vi har dragit av vår studie är att det finns få platser till de 8 – 10 000 barn som har frihetsberövade föräldrar. Enligt våra beräkningar har drygt 90 procent av barnen inte tillgång eller får inte tillgång till de frivilliga organisationernas insatser för att främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar. Samtliga barn har tillgång till de få insatser kriminalvården har att erbjuda såsom bland annat barnanpassade besöksrum. Barn med frihetsberövade föräldrar har börjat uppmärksammas och vi författare hoppas och tror att samtliga barn ska kunna få tillgång till aktiviteter för att främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar.

<p>The purpose of this study is to examine how some people who do not want children construct their identity in a context where children is the norm. The study therefore focuses on how they legitimate and present their identity in this context. 4 women and 2 men with the intention to remain childless have therefore been interviewed, and from these interviews I analyze and describe how intentional childless people construct their identity. My theoretical framework is built up by discourse psychology and gender/heterosexual hegemony theories. The thesis shows that it is hard for the intentional childless to construct their identity as once and for all given, the identity is constructed as a “norm” against the norm, as well as affected by the norm. The intentional childless in this study construct their identity by using different discourses and place themselves in a context. The use of discourses tend to describe intentional childless in a certain way, often in a good way, and here is also a rhetorical language use in practice.</p>

<p>Frivilligt socialt arbete präglas ofta av en asymmetrisk relation, där den frivillige ger och hjälpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan påverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet är Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlätta introduktionen i det svenska samhället för personer som nyligen invandrat. Syftet med det här examensarbetet är att förstå drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Genom kvalitativ metod bestående av nio stycken informella intervjuer med frivilligengagerade i verksamheten har vi samlat empiri till studien. Resultatet har analyserats utifrån rationell valhandlingsteori och teoretiska begrepp som altruism och egennytta. Resultatet visar på en mängd olika positiva utbyten av frivilligengagemanget som därmed fungerar som drivkrafter. Det är en individorienterad syn på frivilligt socialt arbete som blir tydlig, då de egennyttiga drivkrafterna framstår som viktiga och där tron på att åstadkomma en samhällsförändring inte är direkt uttalad även om den ibland kan anas. Ömsesidigheten i utbytet och de, från respondenternas sida, uttalade egennyttiga drivkrafterna är slående, vilka tidigare inte varit framträdande i forskningen om frivilligt socialt arbete.</p>