Bakgrund: K2-regelverket för mindre aktiebolag kom ut år 2008 som ett frivilligt alternativ till de tidigare regelverken BFN/RR. Anledningen till framtagandet av K2-regelverket var på grund av att det fanns en efterfrågan hos mindre företag av ett enklare och billigare regelverk.   Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om Agentteorin, Positiv redovisningsteori och Institutionell teori kan förklara vilka egenskaper som förklarar mindre företags val av att frivilligt redovisa enligt K2-regelverket. Metod: Vi har tagit fram fem hypoteser utifrån tre befintliga teorier. Vår studie följer ett kvantitativt tillvägagångssätt där information ur årsredovisningar från 274 mindre aktiebolag som är verksamma i Halland samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom korrelations- och regressionstester för att förkasta eller icke-förkasta hypoteserna. Resultat: Utifrån Agentteorin kommer mindre företag i större utsträckning att redovisa enligt K2-regelverket. Agentteorin säger även att det är de företag utan revisionsplikt och som väljer bort revisor som i större utsträckning redovisar enligt K2-regelverket. Resultatet menar även att utifrån Institutionell teori kommer de företag med revisionsplikt och som inte har någon av Big 4 byråerna i större utsträckning redovisa enligt K2-regelverket. / Background: The K2-framework for smaller companies came out in 2008 as a voluntary alternative to the previous regulations BFN/RR. The reason for the development of the K2-framework was because there was a demand among smaller companies for a simpler and less expensive framework. Aim: The aim of our study is to examine whether Agent Theory, Positive Accounting Theory and Institutional Theory can explain the characteristics that explain smaller companies choice of voluntarily account according to the K2-framework. Methodology: We have developed five hypotheses from three existing theories. Our study follows a quantitative approach where information from annual reports from 274 smaller companies, operating in Halland has been collected. The information was then tested statistically by correlation and regression tests to reject or not reject the hypotheses. Results: Based on Agent Theory, smaller companies tend to account according to the K2-framework. Agent theory also says that it is the companies without mandatory auditing and who chooses not to use an auditor that tends to account according to the K2-framework. The result also says that based on Institutional Theory, the firms with mandatory auditing and who do not have any of the Big 4 agencies increasingly account according to the K2-framework.

Syftet med följande studie är att undersöka hur familjenormer görs och omförhandlas med frågeställningen Hur förhåller sig frivilligt ensamstående mödrar till normer i relation till sitt eget familjeskapande? För att studera detta har en kvalitativ studie genomförts där urvalsgruppen frivilligt ensamstående mödrar genom assisterad befruktning med donation undersökts. Analysen är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med frivilligt ensamstående mödrar, som har genomförts genom skype, telefon eller på plats. Därefter har datan kodats, tematiserats och analyserats med hjälp av tematisk analys, varpå två huvudteman valdes ut som fokus för följande studie. Det teoretiska ramverket som använts är practice theory med inriktning på familjepraktiker baserat på Morgans, Finchs och Smartsteorier. Resultaten visar på hur normbrytande beslut medför ett omförhandlande av ens egna normativa uppfattningar vilket även leder till ett granskande av normer i stort, samt att denna process inleds med ett incitament och således inte sker omotiverat. Vidare visar studien hur familjen kan praktiseras flytande genom att inkludera personer i ens omgivning, samt att familjepraktiker både är av normativ och icke-normativ karaktär, men att normativa praktiker utförs på alternativa sätt. Detta innebär att även familjer som bryter mot normer ständigt är medvetna om dessa och förhåller sig till dem.

No description available.

Vi vill genom denna studie fördjupa vår kunskap om olika motiv till varför en individ frivilligt väljer att lägga ner många oavlönade timmar i en socialt inriktad frivilligförening för äldre och funktionshindrade. Som förening har vi valt Väntjänsten för att vi anser att denna är ett bra exempel på en förening som utför frivilligt socialt arbete för de äldre. Vi anser även att medlemmarna i Väntjänsten har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i många år och kan på så vis förmedla sina motiv till att börja, fortsätta samt eventuellt ha svårt för att avbryta sitt engagemang. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer nå fram till vad det är som motiverar en väntjänstare att börja, fortsätta samt eventuellt har svårt för att avbryta sitt uppdrag? Samt studera om motiven har förändrats genom tiden.Vad finns det för olika motiv till att en individ engagerar sig i socialt frivilligt arbete fortsätter i många år och kan ha svårt för att avbryta sitt engagemang? Är det samma motiv för att börja, fortsätta och eventuellt ha svårt för att avsluta det frivilliga engagemanget eller kan de skilja sig åt? / Under vår utbildning har vi vid några tillfällen diskuterat vad det är som är drivkraften bakom vissa människors engagemang. Efter en föreläsning vi hade i början av denna termin med Kvinnojouren i Malmö blev vi fast beslutna att försöka ta reda på vad som driver en ”eldsjäl”. Vi fastnade för Väntjänsten som förening att göra vår undersökning hos. Detta för att här kunde vi hitta personer med ett flerårigt, intresse för frivilligt socialt arbete. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer. Våra informanter har fått frågorna – vad de hade för motiv att börja med frivilligt socialt arbete, vad de har för motiv att fortsätta med det frivilliga sociala arbetet samt varför det kan vara svårt att sluta med frivilligt socialt arbete. Resultatet vi kom fram till på frågan vad de hade för motiv till att börja med frivilligt socialt arbete bekräftar tidigare forskning inom området gjord av bl.a. Habermann och Jeppsson-Grassman. När vi tittar på resultatet från våra två övriga frågeställningar ser vi att motivdimensionerna är ungefär desamma men att de väver sig samman till en motivmix. Det som är gemensamt för alla våra informanter och för hela vår undersökning är att hjärtat är med och frågan är om hjärtat tar slut.

Sveriges föreningsliv bygger till största delen på frivilliga insatser och en stor del av Sveriges befolkning är mycket aktiva i föreningar runt om i landet. Det satsas även stora summor pengar årligen till de ideella organisationerna. Studier visar att motiven till frivilligt socialt arbete har förändrats. Från att ha varit med avsikt att göra något för någon annan till att idag handla om att individen vill ha någonting tillbaka för sitt engagemang. Syftet med studien är att beskriva och analysera vad som motiverar människor till att engagera sig i frivilligt socialt arbete. Frågorna som ställdes utgick från vilken betydelse altruismen, egoismen och individualiseringen har för att motivera människor till att engagera sig i frivilligt socialt arbete? Studien har en kvalitativ insats. Datainsamling har skett genom intervjuer. 3 intervjuer i en kyrka och 3 intervjuer i en idrottsförening. Materialet har analyserats genom en empirikopplad analys där teorin SDT använts. Resultatet visar att positiv feedback, social samhörighet, självbestämmande och viljan till ett medborgerligt engagemang är viktiga för motivationen. Det finns altruistiska motiv som är centrala i studien men det finns även tydliga kopplingar till egoistiska och individuella motiv. Betydelsen av dessa diskuteras i studien.

Noterade företag omfattas av obligatoriskt revisorsbyte, vilket onoterade företag inte gör. Revisorsbyte och dess påverkan på resultatkvalitet har främst studerats i noterade företag, vilket är anmärkningsvärt med tanke på den omfattande mängd onoterade företag som finns. Hur förekomsten av resultatmanipulering påverkas vid revisorsbyte är ett relativt outforskat område men relevant att undersöka då resultatkvalitet påverkas negativt av resultatmanipulering. Uppsatsen undersöker därmed om förekomsten av resultatmanipulering förändras vid frivilligt revisorsbyte i onoterade företag. Med den modifierade Jones-modellen uppskattas diskretionära periodiseringar som mått på resultatmanipulering. 160 onoterade företag undersöks inom bygg-, design- och inredningsbranschen som har bytt revisor någon gång under åren 2014-2016. Resultatet visar att onoterade företag som genomför frivilligt revisorsbyte manipulerar sitt resultat i mindre utsträckning efter revisorsbyte, vilket också tyder på att företags resultatkvalitet ökar. Sammantaget tyder resultatet på att obligatoriskt revisorsbyte även bör övervägas att införas för onoterade, då förekomsten av resultatmanipulering minskar vid byte av revisor.

<p>Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlägga Pensionärernas riksorganisations (PRO) roll inom äldreomsorgen i Österåkers kommun. I vilket avseende PRO är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Den här studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart på skriftligt underlag. Materialet är PRO: s mål, handlingsprogram på riksnivå och verksamhetsberättelse 2004 för Österåkers kommun och kommunens mål, riktlinjer och verksamhetsberättelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nästan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn. Även från politiskt håll har man också velat att dessa organisationer ska sköta en del av kommunens verksamhet. Studien har också visat genom resultatet och analysen att PRO som frivilligorganisation i Ös-teråkers kommun varken är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Däremot har PRO en roll som kooptering d.v.s. att de kan påverka beslut som berör äldre människor genom sin plats i pensionärsrådet.</p>

<p>Today it is mandatory for every college or university student to pay a union fee to their student’s union. The fee is mandatory and is a payment for writing examinations, receiving grades. The fees purpose is also intended to secure the education quality and student influence. In the presence of the abolishment of the union fee the Swedish student’s unions stand before an uprising competition between themselves and most likely a decrease in membership. This situation occurs because the unions go from a forcing membership to a voluntary one. The members will in the future decide for them selves if they want to join a union and take part of what they are offering or not.</p><p>For this assignment we have been given by Umeå Student union to investigate the member’s perception and attitude towards the union, this due to the situation the abolishment of the union fee will create. The Umeå Student union is worried how they best would make use of their marketing resources in order to keep a sufficient members number.</p><p>The central question for this study is: How will Umeå Student union in the situation of an abolishment of the union fee market them selves in order to secure the unions business at Umeå University?</p><p>The purpose of this study is to create a foundation to a marketing plan which is sustainable for Umeå Student union when the union fee is abolished. We will in order to create this foundation study which factors that are crucial for the students at Umeå University when deciding if to join the union or not. We will also evaluate the promotion marketing Umeå Student union uses today and give recommendations how they could use these more efficient.</p><p>In the work of collecting empirical data we have interviews Umeå Student union elected representatives and members in the underlying sections. The interviews are teamed under the headings; communication, promotion, strength/weaknesses/competition and thoughts around the union fee. The union board have also given us seven words of value that they want the students to connect with Umeå Studet union. These words are the foundation we base our suggestions for the marketing plan. The interviews gave us an insight in the factors the student thought of most important in joining Umeå Student union. Some examples of these factors are; to clearly show what the student union has accomplished during their mandate period, increase the integration between the members and the union as well as making the promotion more students friendly. Therefore the core of the marketing plan is support-activities which are intended to increase the interest of new and old members as well as putting Umeå Student union’s core business in focus.</p>

<p>I dagens samhälle finns flera äldre som är ensamma och som mår psykiskt dåligt på grund av sin situation. Många av dessa äldre människor har även viss hjälp av den kommunala omsorgen, vilka idag inte kan tillgodogöra sitt arbete fullt ut till att hjälpa de äldre med alla deras behov. Behovet av samtal och gemenskap med andra är stort bland de äldre, något som är svårt för omsorgen att kunna tillfredställa.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva Volontärverksamheten i Gävle kommun, hur verksamheten fungerar och på vilket sätt den uppfattas av volontärer och de äldre samt om den fyller sin egentliga funktion och målsättning. Vidare studeras vad det är för drivkrafter som finns till att människor engagera sig som volontär. Volontär i Gävle är en del av den förebyggande verksamheten inom Omvårdnad Gävle. Volontärverksamheten i Gävle samordnar och förmedlar kontakter mellan människor för ömsesidig nytta och glädje, dock framförallt för de äldre i kommunen genom socialt frivilligt arbete. Verksamheten är ett komplement till de insatser som utförs av kommunen och ersätter inte det arbete som utförs av utbildad eller avlönad personal. Jag valde att gör en kvalitativ studie i form av frågeformulär samt telefonintervjuer utifrån det syfte som jag har med uppsatsen analysen fokuseras på det hermeneutiska perspektivet. Vid materialinsamlingen gjordes två frågeformulär ett som var anpassat för volontärerna, där det ställdes ostrukturerade frågor. Med de äldre gjordes telefonintervjuer och utifrån ett frågeformulär ställdes frågor där jag själv fyllde i deras svar på frågorna. Informationen kopplades sedan ihop med aktuell litteratur.</p><p>Centrala fynd som gjordes under studiens gång var att både de äldre samt volontärerna var mycket nöjda med Volontärverksamhetens insatser. Många av de äldre var mycket glada för att de fick chansen till att någon kom och besökte dem, en del menade att det betydde allt för dem. Anledningen till att man valde att engagera sig som volontär berodde på att man ville göra en insats för samhället, utvidga sitt eget sociala nätverk. Känslan av att göra något gott för andra uppgav svaranden som något positivt med volontärarbetet, samt att man ville bryta social isolering hos de äldre var andra anledningar till att man ville engagera sig som frivillig.</p>

<p>Sveriges välfärd byggdes en gång av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Missbruksvård, skolor, äldreboenden och sjukvård är några av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det är även ofta inom dessa områden som neddragningarna i den offentliga sektorn återigen kompenseras med hjälp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framställs i media åren 1994-2003. Huvudfrågeställningen är; På vilket sätt framställs det frivilliga sociala arbetet i media?</p><p>Ett genomgående tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det är frivilligorganisationerna eller andra som är författare, använder sig av både retoriska och genrebetonade knep för att framställa utsagor som sanningar. Som visas i analysen finns det en risk med detta och det är att det är svårt att ifrågasätta sanningshalten i utsagorna.</p><p>Analysen visar en kluvenhet i framställningen av det frivilliga sociala arbetet. Både frivilligorganisationer och de övriga framhåller arbetets värde och vikt, men skillnaden ligger i hur stort värdet är. Ytterligare en väsentlig skillnad i framställningen av frivilligarbetet ligger i ansvarsfördelningen mellan samhället och frivilligorganisationerna. Det berör vad som ska omfattas av välfärdsstaten (samhället) och vad frivilligorganisationerna bör ägna sig åt. Det frivilliga sociala arbetet framställs som välbehövligt och i vissa fall det enda alternativet för de som inte längre kan få hjälp av samhället. Frivilligorganisationerna lyfts fram som någon som bryr sig när samhällets resurser inte längre räcker.</p>