Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda om det kontaktnätverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbättrar anställningsmöjligheterna efter studierna, jämfört med kontaktnätverk som skapas utan frivilligt engagemang. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ ansats där vi över telefon, i samspråk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkät och sedan utfört en jämförande analys mellan två urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestått av personer som varit tidigare förtroendevalda vid någon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats från Uppsala universitet. Slutsatser: Utifrån våra avgränsningar indikerar resultatet från vårt urval att ett frivilligt engagemang förbättrar framtida anställningsmöjligheter via kontakter. Vårt resultat indikerar på att personer som varit frivilligt engagerade i högre utsträckning både erhåller information om arbetstillfällen och hjälp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade träffat just genom sitt engagemang.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse. Dock visade variansanalyserna att ålder och civilstånd signifikant påverkade livskvaliteten och livstillfredsställelsen. / Earlier studies have demonstrated that voluntarily childless individuals are negatively stereotyped as unhappy and unsatisfied, despite contradictory findings. The purpose of this cross-sectional study was to explore whether there are any differences in life quality and life satisfaction between voluntarily childless adults and parents on a Swedish population. The research question was addressed with a survey utilizing two scales; QOLI (Quality Of Life Inventory) and SWLS (Satisfaction With life Scale). 130 subjects participated; 54 voluntarily childless adults and 76 parents. The study concludes that there are no significant differences between the groups on either dimension. However, the variance analysis showed that age and marital status significantly influenced life quality and life satisfaction.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse. Dock visade variansanalyserna att ålder och civilstånd signifikant påverkade livskvaliteten och livstillfredsställelsen. / Earlier studies have demonstrated that voluntarily childless individuals are negatively stereotyped as unhappy and unsatisfied, despite contradictory findings. The purpose of this cross-sectional study was to explore whether there are any differences in life quality and life satisfaction between voluntarily childless adults and parents on a Swedish population. The research question was addressed with a survey utilizing two scales; QOLI (Quality Of Life Inventory) and SWLS (Satisfaction With life Scale). 130 subjects participated; 54 voluntarily childless adults and 76 parents. The study concludes that there are no significant differences between the groups on either dimension. However, the variance analysis showed that age and marital status significantly influenced life quality and life satisfaction.

What impact has volunteering on the individual and their career development? For the young man about to enter the world of work, for the non-profit organization that needs to recruit new volunteers or employers who are facing hiring new staff. This study may provide a new approach in their search for work, volunteers or employees. The purpose of this study is to highlight the experiences of volunteering for individuals' personal learning and development, and the importance of volunteering for their career development. The study has a qualitative approach. A total of nine individuals participated in the study. The results leading to different patterns that emerge and they are divided into following themes: social significance, being there for others, their own well-being, personality / values, career development, learning. Findings: Non-profit work is important for the individual, for example, it has given individuals a satisfaction to help others and see them evolve, they are delighted and they feel it is precious to them. There is also a process in individuals' self-development and learning. Individuals describe their own development, both concrete, such as "gained courage to speak in front of people", but also more abstract, such as personality. Those interviewed said that their experience of volunteering influenced career development but in different ways, either in their current work or that they through the experience got a new job. A few individuals have difficulty seeing a connection, but suggests that it may have had an impact.

I hela Västeuropa och i Sverige pågår en utveckling där välfärdsstaten sakta drar sig tillbaka och överlåter mer och mer av det sociala arbetet åt frivilliga. Det kan röra sig om organisationer, stiftelser, föreningar, eller enskilda individer. Det rör sig ofta om människor med stort engagemang och en vilja att hjälpa andra. Samtidigt finns det områden i svenska kommuner med stora utmaningar; ”utanförskap”, kriminalitet, fattigdom, arbetslöshet och där otrygghet hamrat sig fast. Det område vi studerat är ett sådant, där det framförallt anses vara ungdomarna som bidrar till och i vissa lägen skapar problemen. För att mildra problemen bedrivs i området ett projekt, midnattsfotboll, med målsättningen att erbjuda barn och ungdomar i området en meningsfull sysselsättning. Projektet är ideellt och bedrivs av frivilliga krafter där en fotbollsförening engagerat sig och samverkar med ett försäkringsbolag, två företag, kommunen och en stiftelse för att kunna finansiera projektet. Syftet med denna studie är att undersöka projektet midnattsfotboll som ett socialt projekt. Fokus ligger på att analysera ledarnas för midnattfotbollens beskrivningar dels av vad deras arbete leder till i fråga om social inkludering och dels kring deras kvalifikationer som ledare i fråga om egenskaper som skapar relationer till ungdomarna som deltar i midnattsfotbollen. Studien är kvalitativ och explorativ. Tillvägagångssättet var att med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer av ledare inom midnattsfotbollen identifiera vad ledarna beskriver att projektet leder till i fråga om social nytta. Intervjuerna fokuserades på tre olika ämnen som valdes ut i förväg; ledarskap, relationer och social inverkan. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av i detta arbete är symbolisk interaktionism och socialpedagogik. Vi har också använt oss av begreppen; stämpling, socialisering/lärande, inkludering, bildning samt lösning. Vi använde oss av en induktiv tematisk analys för att analysera den empiriska data vi samlat in. Genom analysen identifierades följande fyra teman; kompetenser, relationer på mötesplatsen, pedagogisk praktik och målbilder. Vi har i diskussionsavsnittet också presenterat de fyra fynd vi gjort i vår studie, utifrån vårt empiriska material; Livskompetens, Hem-skola-fritid, bildning av goda samhällsmedborgare samt minskad kriminalitet. Det första fyndet är att livskompetens är en viktig och relevanta kompetens som ledarna påstår att de har. Andra fyndet är att respondenternas utsagor pekar på att de tre delarna; hem, skola och fritid allihop är viktiga instanser som bör fungera för att ungdomarna inte ska riskera att hamna i ”utanförskap”. Tredje fyndet är att respondenternas utsagor pekar på att målsättning med midnattsfotbollen är betydligt mycket mer än att bara spela fotboll. Respondenterna hävdar att ungdomarna bildas till att bli goda samhällsmedborgare. Vårt fjärde och sista fynd är att projektet enligt respondenterna bidrar till minskad kriminalitet i området, åtminstone under de tider som midnattsfotbollen äger rum.

The veterans in Sweden is a group that is steadily growing, one of the reasons is the new employment agreement that requires the soldiers and officers to commit to Foreign Service. The Swedish Armed Forces have received critique from the government in their investigations concerning the Swedish veteran politics. Since then the Swedish government has introduced a new law that gives the Swedish Armed Forces an utmost responsibility concerning the veteran’s physical and mental health. The purpose of this study is to qualitatively investigate “The Peace berets”, a non-government organization which have had, and is still having a cooperation with the Swedish Armed Forces as a result of the investigation conducted by the Swedish government. We investigate their social work with the veterans and their perspective on the cooperation between them and the public sector. The study is based on qualitative interviews with four voluntary workers in the organization. In our analysis we have applied a theoretical perspective from the new institutional theory and the collaboration theory, that enlighten our data collected from the interviews. The result shows, as mentioned above, that the organization has a strong collaboration with the Swedish Armed forces, but not with the social workers which could depend on several facts. One of the reasons could be a result of the reigning confusion concerning the Law concerning the Swedish Armed Forces staff at international military interventions (SFS 2010:449).  As a result of the confusion it is uncertain if the Swedish Armed Forces have an utmost responsibility concerning the veterans, which is confirmed by the interviewed persons. As represented in the result, they share different perspectives on whether the utmost responsibility belongs to the Swedish Armed Forces or the commune/ county council where the veteran is domiciled.

Syftet med den aktuella kvalitativa studien var att belysa frivilligt ensamstående föräldrars (FEF) upplevelser för att bidra till ökad förståelse och kunskap om hur det är att överväga, bli och vara FEF. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys, vilket resulterade i fem huvudteman: Så upplevs FEF-skapet, Ta steget att bli FEF, Stöd från ett nätverk är viktigt som FEF, Hur FEF blir bemötta av sin omgivning och Tankar om framtiden. Mödrarna upplevde FEF-skapet som övervägande positivt och enklare än förväntat. Både för- och nackdelar nämndes och stöd från ett nätverk beskrevs vara extra viktigt. Mödrarna var medvetna om att de bryter mot kärnfamiljsnormen. Från omgivningen hade de mestadels mött positiva reaktioner men även en del negativa reaktioner och fördomar, främst rörande avsaknaden av en pappa. Mödrarna uppgav olika skäl till att bli FEF och beslutsprocessen rapporterades övervägande som enkel. Samtidigt uttrycktes viss ambivalens då FEF inte var deras förstahandsval, men ansågs mest optimalt utifrån deras förutsättningar. / The aim of this qualitative study was to make visible the experiences of single mothers by choice (SMC) with the purpose of contributing to increased understanding and knowledge of what it is like to consider, become and be a SMC. Seven semi-structured interviews were conducted and analyzed through thematic analysis, resulting in five main themes: The experience of motherhood as SMC, Making the choice to become SMC, Support from a network is important as SMC, How SMC is met by their surroundings and Thoughts on the future. The mothers perceived motherhood as SMC as mostly positive and easier than expected. Both advantages and disadvantages were mentioned and support from a network was described as especially important. The mothers were aware that they are violating the nuclear family norm. From their surroundings, they had mostly encountered positive reactions but also some negative reactions and prejudices, mainly concerning the absence of a father. The mothers stated different reasons for becoming SMC and the decision-making process was predominantly reported as simple. At the same time, some ambivalence was expressed as motherhood as SMC was not their first hand choice, but was considered the best choice based on their situation.

Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka organisationer och volontärer som arbetar eller frivilligt engagerar sig med att hjälpa barn runt om i världen på olika sätt. Jag vill veta vad det är som driver dem i sitt arbete och hur de själva hanterar de tankar och känslor som kan uppstå då de kommer i kontakt med barn som saknar många av de rättigheter som barn enligt svensk lag ska ha rätt till. De valda organisationerna är bara en liten del av det enorma engagemang som finns bland människor som strävar för att alla barn ska få rätt till en god barndom. / The purpose of this bachelor`s thesis was to investigate organizations and volunteers that work or volunteer to help children around the world in different ways. I want to know what it is that drives them in their work and how they handle the thoughts and feelings that may arise when they come into contact with children who lack the rights that children according to Swedish law should have. The chosen organizations are just a small part of the enormous commitment among people who strive for all children to have the right to a good childhood.

År 2016 beslutades det om ett byrårotationskrav för företag av allmänt intresse i Sverige som en följd av det revisionspaket som antogs i EU år 2014. Det här kräver att företag av allmänt intresse byter revisionsbyrå minst vart tionde år. Företag av varierande storlek kan dock frivilligt välja att byta revisionsbyrå. Tidigare forskning har haft ett fokus på publika företag och med anledning av detta kan ett kunskapsgap identifieras gällande små företag av privat karaktär. En utveckling av tidigare forskning är att denna studie intar ett företagsperspektiv samt kompletterar detta med revisionsbyråers syn på fenomenet för att på så sätt få två olika synsätt. Studiens syfte är att skapa förståelse för varför små privata företag frivilligt väljer att byta revisionsbyrå. Enligt tidigare studier genomförda inom området frivilliga byrårotationer kan en sådan byrårotation ske av flera olika anledningar. Det framkommer av tidigare forskning att dessa influerande faktorer är; revisionsarvode, revisionskvalitet samt relationen mellan revisor och klient. Dessa faktorer har denna studie tagit utgångspunkt i vid insamling av studiens empiriska material. Vidare utgår studien ifrån en kvalitativ forskningsstrategi där intervjuer av åtta företagsrepresentanter och två revisorer har genererat studiens empiriska resultat. Studien visar på att de små företagen undersökta i denna studie genomsyras av liten informationsasymmetri och att detta påverkar dem vid valet att frivilligt byta revisionsbyrå. De undersökta små företagen prioriterar en nära och långvarig relation till sin revisor samt ett lågt revisionsarvode i första hand, trots att detta kan påverka revisorns oberoende och revisionskvaliteten negativt. Detta tyder på att de små företagen undersökta i denna studie tenderar att likna företag utan revisionsplikt i större utsträckning än publika företag. Studien utvecklar förståelsen kring varför företag väljer att frivilligt byta revisionsbyrå genom att styrka den tidigare forskningens identifierade faktorer och visa på hur dessa prioriteras av studiens undersökta små företag. Studien visar på att dessa prioriteras enligt följande: (1) relationen mellan revisor och klient, (2) revisionsarvode, (3) revisionskvalitet. / In Sweden 2016 a requirement to rotate audit firm became mandatory for companies of public interest. This to meet the statutory audit regulation made by the EU in 2014. This regulation imposes companies of public interest to switch audit firm at least once every ten years. Non public companies will not be imposed by law to change audit firm, but these companies will be allowed to voluntarily make this decision. Previous research has focused only on public companies and this creates a gap in research concerning small privately ownedcompanies. There is potential development in thisfield ofresearch by approaching the phenomenon from a company perspective and complement this with the view of an audit firm, this in order to evaluate two approaches on this subject. The purpose of this study is to develop an understanding of why small privately owned companies choose to voluntarily switch audit firm. According to earlier research, made in the field of voluntary audit switch, a rotation of this sort can happen for different reasons. Previous research reveals that the influencing factors for companies to voluntarily change audit firm are; the audit fee, the audit quality and the auditor-client relationship. These factors have been the basis for the data collection of this study. This study has a qualitative research strategy were the empirical result was generated by interviewingrepresentatives from eight different companies and two auditors. The study shows that small companies that has been researched in this study have a low level of information asymmetry and that influences them concerning why they choose to voluntarilychangeaudit firm.The researched small private companies prioritize a close and long relationship with their auditor as well as a low audit fee in first hand, even though this could affect the auditor independence and the audit quality negatively. This indicates that the small private companies researched in this study tend to resemble companies without an audit obligation in a greater occurrence then public companies. The study develop the understanding of why companies choose to voluntarily switch audit firm by confirming identified factors in earlier research and present how these factors are being prioritized by the small private companies. The study shows that they are prioritized as follows: (1) the auditor-client relationship, (2) the audit fee, (3) the audit quality.

Problematiseringen i den här studien har visat att det redan har gjorts en omfattande forskning avseende hållbarhetsrapportering, SME:s och motivationen bakom hållbarhetsaktiviteter. Emellertid har ett forskningsgap identifierats angående varför små och medelstora aktiebolag som inte har lagstadgad skyldighet att hållbarhetsrapporterar ändå gör det. Därigenom är syftet med den här studien att undersöka varför svenska små och medelstora aktiebolag frivilligt upprättar en hållbarhetsrapport, samt vad rapporterna innehåller. För att besvara syftet har legitimitetsteorin, intressentteorin och tidigare forskning främst angående inre och yttre motivationsfaktorer använts för att skapa ett teoretiskt ramverk. Den här studien bygger på en abduktiv forskningsansats och främst med en interpretivistisk forskningsfilosofi. Studien genomförs med fem semistrukturerade intervjuer och en innehållsanalys av åtta svenska SME:s hållbarhetsrapporter. Resultatet antyder att främsta yttre motivationsfaktorer var att hållbarhetsrapporten användes som ett hållbarhetsbevis, marknadsföringsverktyg och för att vinna nya kunder. Resultatet antyder att den främsta inre motivationsfaktorn var stolthet. Dessutom identifierade följande tre tidigare okända inre motivationsfaktorer: “träning”, “helhetsöverblick” och “försvarande av bransch”. Studiens resultat antyder slutligen på att yttre motivationsfaktorer är mer drivande än inre, vilket framkommer ur empirin främst i form av att hållbarhetsrapporten användes som ett marknadsföringsverktyg och för att vinna upphandlingar. Studien visade även att hållbarhetsrapporterna innehåller brister i kvaliteten främst i avseendet jämförbarhet, tydlighet, aktualitet och granskningsbarhet. / The problematization in this study has shown that extensive research has already been done on sustainability reporting, SME’s, and the motivation behind sustainability activities. However, a research gap has been identified as to why SME:s voluntarily prepares a sustainability report, although they do not meet the legal requirements, as well as what the reports contain. To answer the purpose,  legitimacy theory, stakeholder theory and previous research mainly regarding internal and external motivational factors have been used to create a theoretical framework. This study is based on an abductive research approach and primarily with an interpretivistic research philosophy. The study is conducted with five semi-structured interviews and a content analysis of eight Swedish SME sustainability reports. The results suggest that the main external motivational factors were that the sustainability report was used as a sustainability certificate, marketing tool and to win new customers. The result suggests that the main internal motivation factor was pride. In addition, the following three previously unknown internal motivational factors were identified as: "training", "holistic overview" and "defense of industry". Finally, the results of the study suggest that external motivational factors are more driving than internal, which emerges from empirical evidence mainly in the form of the sustainability report being used as a marketing tool and to win procurements. The study also showed that the sustainability reports contain deficiencies in quality mainly in lack of comparability, clarity, timeliness and reviewability.