<p>Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser och</p><p>kontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvården</p><p>och frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barn</p><p>upplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrar</p><p>samt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främja</p><p>kontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativ</p><p>då vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefon</p><p>samt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt för</p><p>att analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finns</p><p>samverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontakt</p><p>med frihetsberövade föräldrar i liten skala. En slutsats som vi har dragit av vår studie är att det</p><p>finns få platser till de 8 – 10 000 barn som har frihetsberövade föräldrar. Enligt våra</p><p>beräkningar har drygt 90 procent av barnen inte tillgång eller får inte tillgång till de frivilliga</p><p>organisationernas insatser för att främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar.</p><p>Samtliga barn har tillgång till de få insatser kriminalvården har att erbjuda såsom bland annat</p><p>barnanpassade besöksrum. Barn med frihetsberövade föräldrar har börjat uppmärksammas</p><p>och vi författare hoppas och tror att samtliga barn ska kunna få tillgång till aktiviteter för att</p><p>främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar.</p>

Den första januari 2005 blev det obligatoriskt för noterade bolag med koncernredovisning inom Europeiska unionen att redovisa enligt IFRS. För onoterade bolag finns det också möjlighet att redovisa koncernen enligt IFRS, men det är frivilligt. Regelverket anses mer komplicerat än de svenska reglerna som annars ska tillämpas av dessa företag. I denna studie har vi undersökt vilka anledningar företag har att frivilligt anta IFRS och få en förståelse för varför man väljer mer komplicerade redovisningsregler när det inte är tvunget. Vi har haft ett tolkande synsätt med en kvalitativ ansats. Data har samlats in genom telefonintervjuer eller enkäter med ekonomichefer på sex stycken företag. Samtliga företag höll vi anonyma. Genom en litteraturstudie tog vi del av resultat som presenterats i tidigare studier. Vi identifierade sex stycken faktorer som enligt tidigare studier kan förklara antagandet av IFRS. Dessa faktorer är att höja redovisningens kvalitet, att uppfattas som mer legitima, påverkan av revisor, informationsverktyg mellan företag och ägare, sänkta kapitalkostnader och upphandlingsincitament på en global marknad. Dessa faktorer analyserades med grund i institutionell teori och isomorfa tryck. Vid datainsamlingen undersöktes om dessa faktorer även förklarar svenska företags val. Av de sex faktorerna fann vi empiriskt stöd för fem. Koncerner som verkar i Skandinavien upplevde inte någon skillnad i kvalitet. Däremot upplevdes en kvalitetsökning av företag som verkar på en större global marknad. När investerare och långivare är utländska verkade internationella regler vara av betydelse. Revisorerna hade en viss påverkan på företagens beslut. Vid en eventuell försäljning av företagen fungerade internationell redovisning som ett informations-verktyg för köpare. Vi kan se att investerare på en global marknad har krav på IFRS. Däremot fann vi inget stöd för att företag infört IFRS för att minska sina kapitalkostnader. Intervjuerna gav oss ytterligare fem faktorer; ett enhetligt redovisningsspråk över koncernen, en framtida börsintroduktion, inget avskrivningskrav på goodwill, rekrytering samt branschjämförelse. Vi fann stöd för att företagen påverkas av alla tre isomorfa tryck när de beslutar att anta IFRS. / On January 1st 2005 it became mandatory for listed companies with consolidated financial statements within the European Union to account according to IFRS. For unlisted companies there is also a possibility to submit a consolidated financial statement, however, this is on a voluntary basis. The regulations are considered more complicated than the Swedish regulations that otherwise need to be practiced by these companies. In this study we have examined what the reasons are that companies voluntarily adopt the IFRS regulations and obtain and understand why the more complicated set of consolidated financial regulations are chosen when not necessary. We have maintained an interpreted tactic with a qualitative approach. The data has been collected through telephone interviews and surveys with financial directors at six companies. All companies have been kept anonymous. Through literary studies we obtained results that were presented in earlier studies. We identified six factors that according to previous studies can explain the acceptance of IFRS. These factors were to raise the quality of their accounting, to be seen as more legitimate, influence accountants, information tool between companies and owners, lower cost of capital and procurement incentive on the global market. These factors were analyzed based on institutional theory and isomorphic pressure. When collecting the data it was also considered if these factors could explain Swedish companies' choice. Of the six factors we found an empirical support for five. Companies active in Scandinavia did not experience any difference in quality. However, it was perceived that companies active on a larger global market were searching for quality. When investors and lenders are foreign it seems as if international regulations are of importance. Accountants have a certain influence on the companies' decisions. In case of a potential sale of a company the international regulations acted as an information tool for the buyer. We can see that investors on the global market have a requirement for IFRS. However, we found no evidence that companies that have introduced IFRS did so to reduce capital costs. The interviews provided us with five additional factors; a uniform financial language across the company, a future listing of the company, no depreciation on goodwill, recruitment and industry comparison. We found support for companies being influenced by all three isomorphic pressures when deciding to adopt IFRS.

The purpose of this study is to examine how some people who do not want children construct their identity in a context where children is the norm. The study therefore focuses on how they legitimate and present their identity in this context. 4 women and 2 men with the intention to remain childless have therefore been interviewed, and from these interviews I analyze and describe how intentional childless people construct their identity. My theoretical framework is built up by discourse psychology and gender/heterosexual hegemony theories. The thesis shows that it is hard for the intentional childless to construct their identity as once and for all given, the identity is constructed as a “norm” against the norm, as well as affected by the norm. The intentional childless in this study construct their identity by using different discourses and place themselves in a context. The use of discourses tend to describe intentional childless in a certain way, often in a good way, and here is also a rhetorical language use in practice.

I Sverige lever vi idag i ett informationssamhälle där tillgången och efterfrågan på information är stor. Detta upplever även de börsnoterade företagen som i sina årsredovisningar publicerar en stor mängd information utöver vad som är lag- och regelstadgat, så kallad frivillig information, för att attrahera riskkapital. Röster för och emot detta expansiva utlämnade har hörts från marknaden och idag pågår en diskussion kring att minska ned denna informationsmängd eller om mängden är nödvändig för att investerare ska få tillräcklig insyn i företaget.   Mer information skulle enligt teorier kring asymmetrisk information innebära en fördel för företaget men även bidra till en mer effektiv marknad. Under de senaste årtiondena har forskningen kretsat kring att undersöka sambandet mellan företagets frivilliga informationsutlämnade och dess kapitalkostnad. Flertalet tidigare studier har funnit ett negativt samband där företagen får en fördel i form av en lägre kapitalkostnad. Förklaringen till detta samband ligger i att informationsasymmetrin minskar. Dock finns även kostnader förknippade med ett ökat informationsutgivande, vilket talar för att nyttan av detta kan vara avtagande. Debatten och problematiken kring företagets informationsutgivning har denna studie tagit fasta på och formulerat följande problemformulering:   Vilken påverkan har svenska börsnoterade företags frivilliga informationsutlämnande på deras kapitalkostnad?   För att uppnå studiens syfte har en undersökning av olika typer av frivillig information, finansiell, ickefinansiell och strategisk information, genomförts. Detta för att, ur företagets perspektiv, undersöka vilken typ av information som tydligast påverkar företagets kapitalkostnad.   Genom att ta del av företaget Kantons material gällande de svenska börsnoterade företagens frivilliga informationsutlämnade mellan åren 2007-2012 har denna studie, genom en kvantitativ metod, valt att hypotespröva om ett linjärt samband mellan finansiell, ickefinansiell respektive strategisk information och kapitalkostnaden föreligger.   Studiens slutsats är att endast mer ickefinansiell information kan hjälpa de svenska börsnoterade företagen att sänka sin kapitalkostnad genom att informationsasymmetrin minskar mellan företagets ägare och ledning. Finansiell information kan leda till en högre kapitalkostnad, trots att den bidrar till att minska informationsasymmetrin mellan investerare, då kostnader förknippade med ett ökat informationsutlämnade är större än fördelarna. Den strategiska informationen har ingen inverkan genom att sänka informationsasymmetrin mellan investerare och har i studien endast visat sig medföra större kostnader än fördelar i påverkan på kapitalkostnaden.

Syftet med denna studie var att undersöka om hög respektive låg Generell Arbetsrelaterad Identitet (AI) hade effekter på Organizational Citizenship Behavior (OCB). Totalt 147 personer inom offentlig sektor, fördelade över två organisationer, deltog i en enkätundersökning om identitet och frivilligt organisationsbeteende. Resultatet visade på signifikanta effekter för hög och låg AI på OCB, associerat med fyra av de fem deldimensionerna av OCB (altruism, samvetsgrannhet, hövlighet, och delaktighet). Försöksdeltagare med hög jämfört med låg AI skattade OCB högre (p &lt; .01, η2= .16). Generellt indikerar resultatet att organisationer potentiellt kan öka anställdas OCB genom att främja AI. / The aim of this study was to investigate if high and low General Work-Related Identity (AI) had an effect on Organizational Citizenship Behavior (OCB). A total of 147 people within the public sector, across two organizations, responded to a questionnaire regarding identity and discretionary organizational behavior. The results showed significant effects of high and low AI, on OCB associated with four of the five sub-dimensions of OCB (altruism, conscientiousness, courtesy and civic virtue). Participants with high compared to low AI were shown to express higher levels of OCB (p &lt; .01, η2= .16). In general, this indicates that organizations might increase the employees´ OCB by promoting their AI.

Bakgrund: Under senare tid har människor blivit mer uppmärksamma om hur företag hanterar sociala- och miljömässiga frågor. Detta fokus från omvärlden kan påverka företagen att redovisa just denna frivilliga information i årsredovisningen. De senaste årens många företagsskandaler i kombination med en intensiv klimatdebatt, har lett till ett ökat fokus på företagens sociala ansvar. En kategori som även är i fokus när företagen beslutar om att avslöja frivillig information. Negativ uppmärksamhet i media kan påverka företagens beslutsfattande angående frivilligt utlämnande av information. Årsredovisningarna är ett effektivt verktyg där företagen kan kommunicera med omvärlden, och förklara hur företagen arbetar med dessa frågor. Syfte: Syftet med studien var att förklara vilka faktorer som påverkar företag att redovisa frivillig information om hållbarhet och om kvaliteten på denna information hade ökat efter att företagen utstått negativ publicitet i media. Metod: Studien utgick från en kvalitativ ansats med syfte att söka förståelse för varför dessa företag valde att redovisa frivillig information om hållbarhet. Tre av Sveriges största klädföretag studerades. En flerfallstudie med fokus på dokumentundersökning, utgjorde grunden för detta arbete. Slutsats: Kvaliteten på hållbarhetsinformationen ökade i samtliga fallföretag efter den negativa publiciteten i media. Det kan vidare inte bekräftas att ökningen av kvaliteten berodde på den aktuella händelsen.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Business activity and financial reporting affect many different stakeholders but also society as a whole. Securing financial information is essential for a functioning economic landscape. In the EU, most countries require listed companies to report according to IFRS. Unlisted companies' financial reporting is not as tightly regulated. Previous research that studies unlisted companies has focused primarily on macroeconomic factors affecting countries and companies that voluntarily apply IFRS. The purpose of this study is to investigate which factors influence larger unlisted Swedish companies in considering voluntarily use IFRS instead of the K3 regulations.   The study uses a quantitative research strategy and tests hypotheses that are formulated regarding the factors "size", "industry" and "business area". The influence of these factors has been highlighted by previous research as relevant for unlisted companies to explain the choice of accounting rules are used by these companies. A desk survey was conducted in which the companies' annual reports were reviewed to obtain the necessary information. Subsequently, the sample was divided into two groups, (15) K3 companies and (15) IFRS companies. These companies were selected from a total of 875 companies that were reviewed.   The results of this study show that there is a certain statistical correlation between the factors "size" and "area of ​​operation" and the accounting rules used by the companies. The size of the company and the nature of its market (national or international) do seem to affect which accounting rules they use. However, we were unable to demonstrate any connection between industry and the accounting rules used by the companies / Företagsverksamhet och finansiell rapportering är något som påverkar många olika parter men även samhället i stort. Säkerställandet av finansiell information är nödvändigt för att ha ett fungerande ekonomiskt landskap. I EU kräver de flesta länder att börsnoterade företag ska redovisa enligt IFRS. Onoterade företags finansiella rapportering är inte lika hårt reglerad som den för noterade företag. Tidigare forskning om onoterade företag har studerat framförallt vilka makroekonomiska faktorer som påverkar länder och företag att frivilligt applicera IFRS. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar större onoterade svenska företag att frivilligt använda IFRS istället för K3-regelverket.   Studien tillämpar en kvantitativ forskningsstrategi och testar hypoteser som är formulerade kring faktorerna “storlek”, “bransch” och “verksamhetsområde”. Dessa faktorers påverkan har av tidigare forskning belysts som relevant för att förklara onoterade företags val redovisningsregelverk. En skrivbordsundersökning genomfördes där företagens årsredovisningar granskades för att få fram den nödvändiga informationen. Därefter delades urvalet in i två grupper, (15) K3 företag och (15) IFRS företag. Urvalet består av 30 företag och totalt granskades 875 företag för att få fram detta urval.   Resultaten av denna studie påvisar att det finns statistiskt säkerställda samband mellan faktorerna ”storlek” och ”verksamhetsområde” och vilket redovisningsregelverk som företagen använder. Det innebär att storleken på företagen och om de är verksamma internationellt, påverkar vilket redovisningsregelverk som de använder. Däremot kunde vi inte påvisa något samband mellan faktorn ”bransch” och vilket redovisningsregelverk som företagen använder.

No description available.

ABSTRACT Poverty, and in particular child poverty, is a serious social problem. Statistics show that the number of children living in poverty has increased over the last ten years. Earlier research shows that there are huge gaps in our knowledge of how the actors in civil society handle child poverty. With this study we hope to help fill this gap. The aim of our study is to look at how four different organisations working in the civil society in Uppsala perceive and handle child poverty. We have chosen to conduct an empirical study of fieldwork interviews. Our informants were selected from organisations in the municipality of Uppsala that were known to us as working with children's needs.   The results show that our informants consider child poverty an overly narrow and one-sided concept and rather see child poverty as a multifaceted social phenomenon. They view poverty as not only a matter of lack of economic resources but also as other welfare deficits – a view which agrees with previous research (Bitterman and Franzén 2008:243). All our informants express and, to a great extent, practice a children's rights perspective (Archard 2009). They construct children as citizens and bearers of rights, with the idea that adults have a common responsibility to supply for children’s needs of care and participation. None of the four organisations have a family poverty approach to the children. Instead they view children as unique individuals with their own needs beyond the family. The selection process is based on trust. There is no means test or strict investigation though the concept of need is an important criterion. All our informants’ organisations position themselves as something other than social services. They see their role as a complement to social services and public welfare. None of our informants express any desire to replace it.   Key Words: child poverty, economic vulnerability, civil society, voluntary work, child rights perspective.