Alla elever har lika rätt till lärande. Det är skolans skyldighet att ge det stöd som krävs för att elever oavsett behov ska lyckas utveckla de förmågor och kunskaper som behövs för att nå kunskapskraven och bli fullvärdiga medborgare. Denna litteraturstudie har i syfte att undersöka hur samhällskunskapsundervisning kan anpassas för att elever i årskurs 4–6 med intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna uppnå kunskapskraven. Syftet besvaras genom två frågeställ-ningar; vilka utmaningar för lärande inom samhällskunskap innebär intellektuella funktionsnedsättningar hos elever på mellanstadiet samt hur lärmiljön kan anpassas för att dessa elever ska uppnå kunskapskraven i samhällskunskapsämnet. Det vetenskapliga materialet som använts i studien har tagits fram genom databassökningar och omfattar en stor del internationell forskning men också svensk forskning. Materialet har valts ut genom fyra olika urvalskriterier och därefter analyserats. Resultatet av materialet visar att elever med intellektuella funktions-nedsättningar ofta ställs inför utmaningar i att utveckla sin läs-, skriv- och resonemangsförmåga vilket även leder till svårigheter i att utveckla förståelse i ämnesinnehållet och i att använda ämnesrelaterade begrepp. Även utmaningar med sociala färdigheter påverkar dessa elever i undervisningssammanhang och i deras framtid i samhället. Anpassningar i lärmiljön som kan tillämpas för att stötta elever med intellektuell funktionsnedsättning handlar i resultatet om in-kluderande undervisning. För att uppnå detta påvisas samarbete mellan lärare men också samundervisning som metod. Även diskussioner mellan elever är avgörande för att elever med intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna ta till sig innehåll i samhällskunskapsämnet. Resultatet visar också att ämnet inte är tillräckligt prioriterat och saknar tydliga ämnesmarkörer, vilket ses som en utmaning både för den undervisande lärarens arbete men även för lärandet hos elever med behov av särskilt stöd.

Denna studie syftade till att undersöka rektorers, specialpedagogers och lärares erfarenheter av stödinsatser för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), samt vilka möjligheter och utmaningar dessa yrkesgrupper erfar i arbetet med att utforma och genomföra stödinsatser för denna elevgrupp. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med de tre ovan nämnda yrkeskategorierna vid tre olika gymnasieskolor. Resultatet visade att det är viktigt att skapa tydliga lektionsstrukturer för elever med NPF. Ett sätt att åstadkomma detta var att arbeta med pedagogiskt utvecklingsarbete för att bättre möta elevernas förutsättningar för lärande. Det framstod som utmanande att möta elever med NPF i stort behov av stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen, vilket ofta ledde till att elever fick undervisning i särskilda undervisningsgrupper. Det var även svårt för lärarna att konsekvent lyckas implementera de extra anpassningarna inom ramen för den ordinarie undervisningen. En stor del av ansvaret för att lyckas med detta lades på lärarna och det efterfrågades ett utökat samarbete mellan specialpedagog och lärare. Ytterligare en aspekt som framkom i denna studie var relationers betydelse för att stödinsatser för elever med NPF skulle bli lyckade.

Studie- och yrkesvägledning ska göras utifrån elevens behov och förutsättningar. Studie- och yrkesvägledare ska ha kunskap och kompetens för att ge stöd utifrån varje individs enskilda behov. Syftet med denna studie är att studera studie- och yrkesvägledares beskriver sina upplevelser av arbete med vägledning och studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Uppsatsens frågeställningar är hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning och hur de uppfattar studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som undersökningsmetod har kvalitativ metod används, där sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor och gymnasiesärskolor har intervjuats. Vi har utgått från Careership och “The theory of circumscription and compromise” av Gottfredson. Dessa teorier innehåller bland annat begreppen habitus, aktör, kapital, handlingshorisont samt begränsning och kompromiss, vilka vi använt oss av för att analysera studie- och yrkesval. Vi har även använt Egans samtalsmodell för att analysera studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar på att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar begränsas i sina studie- och yrkesval. Resultatet visar även på att studie- och yrkesvägledare behöver tänka på att ha god struktur och tydlighet i vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Statistik visade att arbetslösheten var högre och sysselsättningsgraden lägre bland personer med funktionsnedsättningar. Denna studie belös hur viktigt det är att vara inkluderad i samhället. Vikten av att inkluderas i samhället speglas i FN:s mänskliga rättigheter där en av konventionerna om rätten till arbete trycker på detta. Vidare lyfte studien vikten av att medarbetare får rätt förutsättningar till att utföra sitt arbete. FN har även en konvention för personer med funktionsnedsättningars rättigheter. För att leva upp till denna och på så sätt skapa rätt förutsättningar för medarbetare med funktionsnedsättningar behöver samhället och arbetsgivarna göra en förändring. Syftet med studien blev därför att undersöka hur företag arbetar med att anpassa arbetsmiljön för medarbetare med NPF. Resultatet visade på att med rätt anpassningar kan man skapa förutsättningar för att alla medarbetare ska kunna utföra sitt arbete under rätt förutsättningar. Åtta intervjuer genomfördes med personer insatta i området, för att ta reda på hur de i sin organisation arbetar med att skapa förutsättningar för personer med NPF. Dessa intervjuer transkriberades, kodades och presenterades i resultatdelen. De viktigaste resultaten som framkom från studien var att det inte är hos individen hindren finns, utan de skapas när omgivningen inte anpassar sig och inkluderar dessa människor. Vidare visade resultatet vikten av att göra anpassningar. Anpassningar är avgörande för ompersoner kan arbeta eller inte. Dessutom framkom det att anpassningar måste göras på en individuell nivå eftersom alla människor, även de med samma diagnos, har olika behov och förutsättningar. Slutligen visade resultatet att anpassningar som görs för personer med NPF oftast gynnar fler personer. Det är alltså anpassningar som många har nytta av i arbetet.

Syftet med undersökningen är att studera fritidspersonalens syn på anpassningar i fritidshemmet utifrån neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och/eller speciella behov samt de anpassningar som sker inom skolan för att skapa en bild utav omfattningen av anpassningar inom fritidshemmets verksamhet. I denna kvalitativa undersökning har genomförandet skett via semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide tillsammans med sex respondenter som besitter olika erfarenhet och bakgrund inom skolan samt fritidshemmets verksamhet. Undersökningens teorigrund utgår från pragmatismen vilket innebär att lärandet innefattar en praktisk del i den undervisningen som bedrivs i skolan och fritidshemmets verksamhet.  Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är hur upplever fritidspersonalen i fritidshem att anpassningar fungerar i skola och fritidshem? och hur upplever fritidspersonal att elever med NPF diagnos eller speciella behov får anpassningar inom fritidshemmet? I resultatet framkommer det att fem av sex respondenter upplever samarbetet mellan fritidshem och specialpedagog som knapphändig då tillgången av specialpedagog eller annan personal med motsvarande utbildning är svårtillgänglig. Det synliggörs att respondenterna vill ha en bättre kontakt med specialpedagog samtidigt som de betonar att fritidshemmet är en inkluderande verksamhet som inte är i behov av specialpedagogiska insatser i samma utsträckning som skolans verksamhet.

Elever har rätt till en utifrån sina behov anpassad verksamhet. Idag är fritidshemmet lite beforskat, vilket gör att hur arbetet med elever inom npf (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) ser ut i fritidshemmet är ganska outforskat. Syftet med denna studie är att beskriva fritidslärares uppfattningar och vad de upplever betydelsefullt i arbetet med elever med en npf-diagnos i fritidshemmet. I vår analys har vi utgått utifrån Nilholms (2020) perspektiv, det kompensatoriska-, kritiska och dilemmaperspektivet. I studien har det genomförts kvalitativa intervjuer med åtta utbildade fritidslärare som arbetar på olika fritidshem i Sverige. I resultatet kan vi se att fritidslärarnas olika uppfattningar vid arbetet med elever som har diagnoser inom npf, påverkar hur de väljer att arbeta med eleverna i verksamheten. I diskussionen uppfattar fritidslärarna också olika framgångsfaktorer och utmaningar vid arbetet. Det framkom i slutsatsen att fritidslärarna uppfattar det viktigt med generella anpassningar i form av struktur, värdegrund och relationsbyggande i mötet med elever inom npf, men att ibland krävs det extra anpassningar. Det bekräftar tidigare studier kring arbetet med elever som har diagnoser inom npf. Fritidslärarnas uppfattningar kan ses i alla Nilholms (2020) tre perspektiv, där det kritiska och kompensatoriska perspektiven är mer framträdande. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

SammanfattningSyfteVi möter varje dag elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har olika former av psykisk ohälsa. Det är viktigt för alla professioner inom skolans värld att ha god grundläggande kunskap om bemötande och förståelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med vårt arbete är att få en större förståelse för hur elever med neuropsykologiska funktionsnedsättningar förhåller sig till sin undervisning genom att observera och intervjua elever. Under de senaste åren har bristen på kompetens inom NPF i svenska skolor uppmärksammats inom skolverket och andra organisationer. Specialpedagogiska skolmyndigheten gör en satsning för att möta behovet av utökad kompetens och stöd inom området NPF i förskolor, skolor och vuxenutbildningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-05-30).Teoretiska perspektivVi har utgått från det sociokulturella perspektivet och lagt vår teoretiska grund på forskare som Vygotskij och Wertsch. Det finns inte så mycket forskning om det som vår studie bygger på, därför är allt som studeras inom detta område intressant för oss samt för andra som arbetar och möter denna elevgrupp. Eriksson och Wiedersheim-Paul (2011) menar att något som är intressant och meningsfullt är det inte bara för forskaren utan även för andra personer. MetodVi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer där vi har observerat vid tre olika tillfällen och intervjuat vid två olika tillfällen. Vår avsikt med att använda intervjumetoden var för att vi vill ta del av elevernas upplevelser på lektioner med olika lektionsupplägg. Vi valde att följa två praktiska lektioner och en teoretisk lektion. Vi gjorde våra intervjuer efter lektion ett och tre. ResultatUnder våra intervjuer framgår det tydligt från eleverna att de tycker den teoretiska lektionen är lugnare och de kommer bra igång med sin uppgift, de uppfattar också att de övriga eleverna kommer längre med sin uppgift. Vi som observerar upplever också lugnet i klassrummet under den teoretiska lektionen jämfört med den praktiska som mer flyter och inte är riktigt lika strukturerad. Eleverna som vi intervjuade utryckte även att båda lektionsuppläggen var bra genomförda och eleverna upplevde att de lärde sig något på samtliga lektionspass. NyckelordAppropriering, Medierande, NPF: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Sociokulturellt perspektiv

Jag har i arbetet försökt ge en bild av de funktionsvårigheter en lärare möter i sin dagliga yrkesutövning, med fokus på ADHD samt de vanligaste överlappande diagnoserna. Det kan vara svårt att veta hur man ska förhålla sig till dessa. En av frågorna som diskuteras i litteraturen är om ADHD/ beror på biologiska- eller psykosociala orsaker. Detta är inte intressant i sig, men sett ur perspektivet att en del barn feldiagnostiseras är det relevant. Syftet med uppsatsen är att tydliggöra vilken grupp som har kompetensen inom de olika områdena och se på vilket sätt grupperna kan komplettera varandra. Intressant är också viljan att samverka och vem som bör samverka. Arbetet innehåller också en enkätdel som ger svar på dessa frågorJag har i min undersökning, tillsammans med en litteraturstudie, valt enkätmodellen. Enkäten har delats ut i 100 exemplar till personal inom skolan och socialtjänsten. Fördelarna med enkätundersökning är att det är enkelt att nå en större population och sammanställningen av dem är förhållandevis snabb.Av svaren ser man att kunskapsnivån mellan dessa två grupper inte skiljer något nämnvärt initialt, men när man kommer till de lite ovanligare av diagnoserna, ser man att socialtjänsten har något bättre kunskaper. Det mest intressanta är gensvaren som ges på frågan om samverkan/samarbete. Sammanlagt ställer sig över 90 procent positiva till att samverka/ samarbeta för att ge barnen med dessa diagnoser ett bättre stöd. Jag diskuterar möjligheten till en sammanhållen lagstiftning, likt den som finns i Storbritannien. En lagstiftning med ett mycket tydligt barnperspektiv och ett krav om att olika myndigheter och förvaltningar ska samverka/samarbeta i alla frågor som rör barn i behov av stöd.Min slutsats är att med det stora stödet för samverkan bland deltagarna bör man sätta igång direkt.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2005Granstedt, Inger & Karlsson, Eva (2005)Kartläggning av elever på tidigutvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar. (Screening of pupils at an early development level with multiple disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen,Malmö högskola.Syftet med följande arbete var att studera hur specialpedagoger i praktiken kartlägger elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningarsamt vad som kartläggs och hur pedagogerna använder och utvärderar informationen.Arbetet innehåller en översikt av kartläggningsmaterial som är speciellt anpassadetill elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar.Med hjälp av intervjuer undersöks vilka kartläggningsmaterial som används i verksamheterna.Huvudresultatet visar att pedagogerna använder nulägesbeskrivningen i den individuella utvecklingsplanen som kartläggning och inte de anpassade kartläggningsmaterialen.Nyckelord: kartläggning, tidig utvecklingsnivå, flera funktionsnedsättningar, individuella utvecklingsplaner.Handledare: Lotta AnderssonExaminator: Sten-Sture Olofsson / Screening of pupils at an early development level with mutiple disabilities.

Denna uppsats undersöker hur personer med funktionsnedsättning porträtteras i svensk barnlitteratur. Metoden som använts är innehållsanalys av kvalitativ art där undersökningsmaterialet består av barnlitterära verk som innehåller personer med funktionsnedsättning som publicerats i Sverige under åren 2000 till 2012.De centrala frågeställningarna handlar om hur bilden av personer med funktionsnedsättning ser ut i dessa verk samt huruvida det går att finna några stereotyper i dessa moderna barnböcker. Resultatet visar att den undersökta litteraturen med några få undantag ger en nyanserad och positiv bild av personer med funktionsnedsättning. Dessa undantag består oftast av ett mindre element i berättelsen och har inte en framträdande roll i skildringen. / This thesis aims to study how people with disabilities are portrayed in Swedish literature for children. The method used in this study is a qualitative content analysis that examines children´s literature published in Sweden between the years 2000 and 2012 that includes people with disabilities. The central questions relates to the portrayal of people with disabilities and if there are any stereotypes in the literature that was examined. The results show with a few exceptions that the literature in question gives a balanced and positive portrayal of people with disabilities. These exceptions usually consists of minor aspects of the story and does not have a prominent role in the depiction.