Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inför gymnasievalet. Tidigare forskning visar på att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever svårigheter med övergångar från exempelvis skola till arbete. Men även att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvägledare skulle kunna underlätta övergångsprocessen för dessa elever. Vi har i vår undersökning utgått ifrån sex kvalitativa intervjuer. Följande frågeställningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inför gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvägledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar på att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvägledarna är grundad på förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven står i centrum och att dennes behov ska tillgodoses. Studie- och yrkesvägledarna och specialpedagogerna byter information om eleverna som de sedan kan ta del av och använda i sitt arbete, specialpedagogen i klassrummet och vägledaren i samtal. Svårigheter som identifieras är att det saknas strategier för samarbetet, men även att det inte är obligatoriskt för studie- och yrkesvägledaren att delta i elevhälsoteamsmötena. Ytterligare en svårighet som identifieras är tidsbristen.

Syfte: Genomförandet av en litteraturöversikt inom området åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar syftar till att ge en övergripande bild, ur ett socialt perspektiv, om hur äldre människors med intellektuella funktionsnedsättningar livssituationer kan se ut. Vidare att identifiera eventuella luckor eller behov av forskning.Metod: Litteraturöversikten är en så kallad ”scoping study”. Själva sök-strategin utgick från så kallad blocksökning. Sökresultatet från databaser genomsöktes därefter i tre steg: (1) Titel; (2) abstract; och (3) fulltext. Det totala antalet artiklar som användes i denna litteraturöversikt är 39 stycken.Resultat: Fem teman identifierades: En åldrande population; Pension; Policy och kvarboende; Internationellt erkännande; Sorg, livs-historia och livets slutskede. Följande underteman identifierades: Attityder och kännetecken; Hälsa; Healthy Ageing; Demens/Alzheimers; Nätverk och delaktighet; Avsaknaden av pensionskultur; Planering; Fortsatt aktivering; Uppfattning av åldrande; Tjänster; Behov av en genomtänkt politik; Kvarboendeprincipen; Bristande valmöjligheter; Äldrevård kontra funktionshinder-sektorn; Veronadeklarationen; Grazdeklarationen; Sorg; Livshistoria; Livets slutskede.Konklusion: Från samtliga teman och underteman var det möjligt att identifiera olika problem och behov som var specifikt för äldre människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Problem som sträcker sig från individnivå till politisk nivå. Generellt sett så är området outforskat och det uppmanas och finns behov av ytterligare forskning. / Aim: The implementation of a literature review of international research in the area aging with intellectual disabilities aimed at an attempt to give an overall picture, from a social perspective, of how older people with intellectual disabilities life situations might look like. In addition to identifying any existing gaps or needs of research, which in turn should encourage further research of this field in Sweden.Methods: A scope oriented review was used with at building-block search-strategy. After sorting articles after title, abstract and full-text it came down to 39 articles that were analyzed.Results: Five themes were identified: An ageing population; Retirement; Policy and ageing in place; International recognition; Bereavement, life story and end of life. Following subthemes were identified: Attitudes and characteristics; Health; Healthy Ageing; Dementia/Alzheimer; Network and participation; Lack of a retirement culture; Planning; Continued activation; Perception of ageing; Services; The need of a well-reasoned policy; Ageing in place; Lack of choice; Aged care vs. the disability service; The Verona declaration; The Graz Declaration; Bereavement; Life-story; End of life.Conclusion: From each of the themes and subthemes it was possible to identify different challenges that were specific for older people with intellectual disabilities. Challenges that stretches from an individual- to a political level. There is a general a need of further research in this field and it calls for further research.

The purpose of this essay is to investigate the Samstart project and explore the support services it provides for individuals with neurodivergence. Through interviews with professionals involved in the project, the responses will be analyzed using the concept of stigma. The empirical data has been subjected to thematic analysis. The findings revealed that Samstart does not offer any unique interventions, rather, it employs the same measures as those provided by the rest of the Swedish employment agency (Arbetsförmedlingen). However, the project distinguishes itself by implementing a different approach. The conclusion drawn from the interviews is that Samstart does not have unique interventions of its own, they utilize the same interventions as the rest of the Swedish employment agency (Arbetsförmedlingen). What sets Samstart apart is its close collaboration with other government agencies and its early engagement with schools.

Uppsatsens syfte har varit att bidra med nya kunskaper om dels vilka förutsättningar bildlärare har att möta elever med NPF-diagnoser i undervisningen, dels vilka strategier bildlärare använder sig av för att möjliggöra lärande för elever med NPF-diagnoser. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra yrkesverksamma bildlärare deltog. Intervjuerna analyserades genom en fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att de förutsättningar som bildlärare har skiljer sig åt mellan skolor och att de lärare som har små undervisningsgrupper har bättre förutsättningar än de lärare som undervisar i stora klasser. De lärare som arbetar på specialiserade skolor som gymnasiesärskola och resursskola har även bättre förutsättningar att anpassa lärmiljön efter de behov som elever med NPF kan ha och mer tid till att bygga goda relationer till eleverna. Framträdande framgångsrika strategier i undervisningen är att ha god struktur, använda steg för steg-strategier, ha tydliga ramar, ett experimentellt förhållningssätt och att skapa goda relationer mellan lärare och elever.

Följande studie har för syftet att bidra med kunskaper om hur yrkesgymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) erfar och använder digitala verktyg som stöd för sitt lärande. Även om tidigare forskning har framhävt flera positiva effekter av digitala verktyg för inlärning hos elever med NPF, har det uppmärksammats en betydande brist när det gäller att utforska fenomenet ur ett elevperspektiv. Genom att särskilt fokusera på elevernas egna upplevelser och erfarenheter av att använda digitala verktyg strävar denna studie efter att bidra med en mer fördjupad och nyanserad förståelse för hur dessa verktyg upplevs som stöd för elever med NPF på yrkesgymnasiet.Studien är av kvalitativ karaktär och antar en fenomenologisk ansats, där den didaktiska triangeln fungerar som ett ramverk och där en induktiv analys har tillämpats. Undersökningen genomförs genom semistrukturerade intervjuer med åtta elever med NPF i årskurs tre på två olika yrkesgymnasier. Urvalet omfattar två regioner för att beakta eventuella skillnader i digital kompetens, ekonomiska resurser och sociokulturella faktorer. Resultaten av studien antyder att en övervägande andel elever anser att digitala verktyg är fördelaktiga för deras inlärning. Samtidigt identifierades flera områden där förbättringar kan behövas.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inkluderas i ett fritidshem. Detta behövs eftersom antalet elever med diagnoser ökar i Sverige och vi lärare behöver skapa förståelse kring hur deras behov ska mötas, med fokus på fritidshem. Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat vårt empiriska material, där vi har intervjuat fyra lärare inom fritidshem. Vi har valt att analysera vår empiri utifrån det relationella perspektivet eftersom inkluderingsbegreppet bryts ner i olika dimensioner, vilket skapar en komplexitet men fler infallsvinklar på begreppet. Resultatet delades in i tre huvudrubriker: när lärare anser att en elev är inkluderad, miljöns påverkan på inkluderingen, elevens behov och lärarens möjligheter. Respondenterna visade enighet kring att inkludering är väsentligt för elevernas trygghet, utveckling och lärande i fritidshemmet, främst för eleverna med särskilda behov.

Skolan ska främja lärandet för alla elever i matematik. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kan stöta på utmaningar i utbildningssammanhang, därför är det viktigt att speciallärare och lärare få förståelse för de hinder och möjligheter som kan uppstå. Syftet med den här studien är att fördjupade kunskaper om hur speciallärare i matematik och matematiklärare arbetar för att erbjuda en anpassad matematikundervisning som främjar och motverkar att elever utvecklar svårigheter i matematik. Studien använder sig av en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. I den här studien framkommer tydliga utmaningar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) i matematikundervisningen och dessa utmaningar behöver belysas för att skapa en inkluderande miljö som främjar elevernas välmående och matematikutveckling. Resultaten pekar på vikten av individuellt anpassat stöd för elever med NPF, vilkas inlärningssvårigheter kräver speciella strategier och anpassningar. Dessvärre bedöms de befintliga anpassningarna som otillräckliga, vilket kan leda till att eleverna inte får det stöd de behöver för att lyckas i skolan. Dessutom visar studien att en positiv social miljö i klassrummet främjar elevernas trygghet och bidrar till en gynnsam matematikundervisning, vilket betonar betydelsen av en välkomnande och stödjande skolmiljö för elevernas lärande och välbefinnande. Speciallärarens roll framstår som avgörande i att erbjuda det nödvändiga stödet och påpeka behovet av förbättringar i skolmiljön för elever med NPF.

Denna uppsatts i fysisk planering undersöker möjligheterna för gestaltningar av urbana offentliga miljöer utifrån ett organiskt människofokuserat perspektiv för att öka tillgängligheten för individer med högkänsliga sinnen till stadens publika miljöer. Det här arbetet fokuserar på sinnesintryckskänsligheten och hur genom detta miljöer som är bättre för alla människor kan skapas, samtidigt som fler funktionsnedsättningars (även neurologiskas) behov kan involveras vid planläggningen av städers miljöer. Arbetet går ut på en kombination av vetenskapliga fysiska urbana planeringsdesignteorier av olika kända teoretiker och kunskaper om hur miljön genom sinnesintrycken påverkar människorna som bor och vistas i den, Där ett stort behov setts av att öka tillgängligheten till offentliga miljöer så att denna involverar individer med starkare sinnensintrycksupptagning som bl.a. är karaktäristiskt för vissa neurologiska funktionsnedsättningar samt på samma gång skapa ett fysiskt planeringsfokus utifrån människan i första hand. Då anpassningar efter idealet från den extremare upplevelsen gör miljön betydligt bättre även för den “normala”(allmänna) upplevaren, Genom enkätundersökningar skapas en bild av hur individer med högre sinnesuppfattning upplever den offentliga urbana miljön och tillsammans med litterär kunskap samt fallstudier skapar detta arbete kunskap i hur dessa miljöer bättre kan utformas efter dessa ideal. Denna kunskap kommer illustreras i bilder och principer i resultatet av denna uppsatts. / This bachelor’s thesis in spatial planning investigates the possible designs of urban public places for an organic humanfocused perspective for an increased accessibility for people with highly sensitive senses to the citys public environments. This work focus on high sensory experience and how through this environments that are better for alla humans can be created, at the same time as more disabilities needs (even neurologicals) gets involved when citys environments gets planed. This work is an combination of spatial plannings urban design teories of known teoretics and knowledge of how the environment through the sensory input affects the people that lives and stay there. Where a big need have been identifyed for increased accessability to public places so that it involves individuals with an higher sensory input as for example is an character of people with some neurological disabilties as on the same time make a fysical planing focus on people firstly. As the costomizations after the ideals of the more extrem experiens will make the environment considerably better even for the “normal”(general) experiencer. Through questionnaires an image is created of how individuals with an higher sensory experince precives the public urban environment and togheter with literary knowledge as well as case studies, do this work create knowledge in how those environments can be designed. This knowledge will be illustrated in pictures and priciples in the results of this paper.

This essay investigates the attitudes of social work students’ from Stockholm University, Sweden, towards people with autism and ADHD. The students participated in focus groups, where they discussed their thoughts and potential actions in the meeting with people with autism and ADHD. Through a thematic analysis, we identified the four following themes: perceptions; ignorance and its consequences; adaptation and actions tendencies; and needs of change. The results were then analyzed with a classic attitude theory. The results show that social work students mostly have positive attitudes towards people with autism and ADHD and that it is important to consider them like anybody else and to have knowledge about the disabilities, which leads to a helping and supporting preparedness towards them. Social work student has a strong will to help people with autism and ADHD but sometimes feel that society and organizations prevent them from doing so. In conclusion, social work students have a caring attitude, wants more knowledge about diagnoses and wants to help and do more for people with autism and ADHD.

Syftet med studien var att studera tidigare forskning om barn med funktionsnedsättningar som fått tidiga insatser i skolan, för att förstå vilka värden som tillmäts betydelse för en likvärdig skolgång. Studiens upplägg bygger på en litteraturstudie som har genomförts genom en metaanalys. Den teoretiska delen har varit en central del av arbetet, för att kunna förstå och besvara mina frågeställningar. Empirin som har samlats in och studiens resultat har analyserats med hjälp av teorierna om jämlikhet/ojämlikhet eller rättvisa och livsvillkor eller livskvalité. Resultatet visar att värden som fysisk hälsa, psykisk hälsa, hur närvarande vuxna spelar en viktig roll, hur samverkan går till eller vilka verktyg man använder i tidiga insatser samt skolledningens betydelse är centrala delar för barnens livsvillkor och livskvalité för att främja jämlikhet och rättvisa. Det framkommer även att det finns underlag för tidiga interventioner hos barn med funktionsnedsättningar som förbättrar barnens olika förmågor. / The purpose of the study was to examine previous research on children with disabilities who received early interventions in school, in order to understand the values attributed to ensuring equal educational opportunities. The study design was based on a literature review conducted through a meta-analysis. The theoretical framework was a central part of the work to understand and address my research questions. The empirical data collected, and the study's findings were analysed using theories of equality/inequality or justice and living conditions or quality of life. The results show that values such as physical health, mental health, the presence of supportive adults, collaboration methods, tools used in early interventions, and the importance of school leadership are crucial for children's living conditions and quality of life to promote equality and justice. It also emerged that there is evidence for early interventions in children with disabilities that improve their various abilities.