If we look at the world around us with a critical glance from a gender perspective we often notice that there are expectations of children because of norms, not least for the girls. This is widely used also in fiction and this shaped my wish that with this study examining girls in fictional roles. The author Astrid Lindgren has in her literature often one or more girls in prominent roles why my choice fell on to take a closer look at and analyze a few of these. The aim with this study has been to analyze selected girls' characters and stories by Astrid Lindgren. As a method for my study I have used a broad qualitative analysis from a gender perspective which created the conditions needed to provide answers to the work's questions about the characters and its similarities-and differences. What I found was that, even though they were written on different occasions over a forty-year-long period, the characters had a lot in common. Some of the common qualities between the characters were strength, skills and a willingness to do good. Which can therefore be assumed to have been important qualities to Astrid Lindgren. / Om vi ser på vår omvärld med en kritisk blick utifrån ett genusperspektiv märker vi att det inte är ovanligt med begränsningar för- och förväntningar på barn utifrån normer, inte minst för flickor. Det här är vanligt förekommande även i den fiktiva världen och detta formade min önskan om att med den här studien undersöka just flickor i fiktiva roller. Författaren Astrid Lindgren har i sin litteratur ofta en eller flera flickor i framträdande roller varför mitt val föll på att titta närmare på och analysera just några av dessa. Syftet med studien har varit att analysera utvalda flickkaraktärer och berättelser av Astrid Lindgren. Som metod för min studie har jag använt mig av en bred kvalitativ analys utifrån ett genusperspektiv vilket skapade de förutsättningar som behövdes för att ge svar på arbetets frågeställningar om karaktärerna och dess likheter- samt olikheter. Det jag fann var att karaktärerna trots att de var skrivna vid olika tillfällen under en närmare fyrtio år lång tidsperiod hade mycket gemensamt. Några av de gemensamma kvaliteterna karaktärerna emellan var styrka, kompetens och en vilja att göra gott. Kvaliteter som därför kan antas ha varit viktiga för Astrid Lindgren.

This article is about the issue of Transitional Justice and its relationship with women’s rights. The author defines the concept of this term and makes a list of the rights that are covered by it, also she mentions that women have not been properly considered in the Transitional Justice process by not having the gender perspective, which is necessary to be done. The author concludes by stating that the reports have been more truthful when gender perspective was applied. / El presente artículo versa sobre la Justicia Transicional y su relación con los derechos de las mujeres. La autora define el concepto de este término y da a conocer un listado de los derechos que éste engloba, asimismo menciona que las mujeres no han sido debidamente incorporadas en los procesos de Justicia Transicional al no tener estos una perspectiva de género, lo cual es necesario que ocurra. Finalmente, la autora señala que se han tenido informes más verídicos cuando se aplicó este enfoque de género.

Abstracto: Mediante la teoría feminista El Segundo Sexo (1949), de la escritora y filósofa francesa Simone de Beauvoir, se analiza la novela Hasta Siempre, Mujercitas (2004) de la escritora chilena Marcela Serrano. El análisis se enfoca en la otredad y la subjetividad en el personaje de Ada, para investigar si es un personaje que actúa como un sujeto libre e independiente o si cae víctima bajo las normas e ideales patriarcales. Palabras claves: Marcela Serrano, Simone de Beauvoir, otredad, transcendencia, inmanencia, feminismo, el otro, crítica feminista, perspectiva de género. Abstract: With The Second Sex (1949), by the French writer and philosopher Simone de Beauvoir as theory, the novel Farewell, little women (2004) by Chilean writer Marcela Serrano is analysed. The analysis focus on the otherness in the character Ada, to investigate if it’s a character that acts as a free and independent subject or if she falls victim for the patriarchal norms and ideals.

Vårt samhälle är uppbyggt av normer som talar om för oss hur vi ska leva, se ut och bete oss. Många av dessa normer antyder hur en bör vara i förhållande till sitt kön, och ramarna är ofta mycket snäva. Normer kring kön kan återspeglas på många olika sätt, bland annat i design och det vi formger. Detta kandidatarbete undersöker hur genusteoretiska perspektiv kan tillämpas i skapandet av normkritisk mönsterdesign och vad som händer i sambandet däremellan. Genom omvärlds- och diskursanalys undersöker jag i utvalda klädbutiker i en liten svensk stad vad genus i mönster kan vara och belyser hur könsnormer reproduceras i det vi formger. Jag utforskar och reflekterar också kring sambandet mellan mönsterdesign och samhällsmönster, och hur de samverkande reproducerar normer. Med egna gestaltande mönster undersöker jag om genusteori är ett fungerande hjälpmedel och om normkritik fungerar som förhållningssätt i en designprocess för att kunna formge normkritiska mönster. Under undersökningens gång framkommer det att genom identifierandet av mönster kan vi utveckla en djupare förståelse för världen vi lever i och varför den ser ut som den gör, men också att det går att förändra med hjälp av mönster. / Our society is built up by norms that tell us how to live, what to look like and how to act. Many of these norms apply how one should be relative to one’s gender, and the frames for that are often very tight. Gender roles can be reflected in many ways, including in design and what is being shaped. This bachelor thesis examines how gender theoretical perspectives can be applied in the making of norm-critical pattern design and what happens in the relationship between them. Through an external analysis and discourse analysis, I investigate in selected clothing stores in a small Swedish town what gender in patterns can be and highlight how gender standards are reproduced in what we design. I also explore and reflect on the relationship between pattern design and social patterns, and how they co-reproduce norms. With my own pattern design, I investigate whether gender theory is a working tool and if norm criticism serves as an approach in a design process to shape norm-critical patterns. During the investigation, it appears that through the identification of patterns, we can develop a deeper understanding of the world we live in and why it is the way it is, but also that it can change with the help of patterns.

The purpose of the study is to elucidate how students use image creation at the youth leisure centre. We also want to highlight the the differences that exist between the students' image creation from a gender perspective as well as how the students interact with each other during the image creation. We have chosen to use a qualitative approach when we use observations as a method for the data collection. In the study, we have used socio-cultural and gender perspectives. The result shows that tools and materials are very central to the creation of the image. The result also show that during the image creation, social interaction appears between the students through communication and the choice of classmate is based on gender. Furthermore, the results show that the students most often use image creation based on their own interests, which then leads to the students' image creation being gender-typical. This usually depends on whether the image acitivity is free or teacher controlled. / Syftet med studien är att belysa hur eleverna använder bildskapande i fritidshemmet. Vi vill även belysa hur eleverna samspelar och interagerar med varandra under bildskapandet ur ett genusperspektiv samt skillnader som finns mellan elevernas bildskapande ur ett genusperspektiv. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ ansats då vi använder observationer som metod för insamling av data. I studien har vi använt oss utav sociokulturella perspektiv samt genusperspektiv. Resultatet visar att redskap och material är väldigt centrala för bildskapandet att ske. Resultatet visar även att under bildskapandet sker sociala samspel mellan eleverna genom kommunikation samt val av kamrat baserat på kön. Vidare visar resultaten att eleverna oftast använder bildskapande utifrån egna intressen som sedan leder till att elevernas bildskapande är könstypiska. Detta beror oftast på ifall bildaktiviteten är fri eller lärarstyrd.

The study "Come as you are", conducted by Rebecka Pettersson and Rebecca Santos, is a qualitative study that touches on the working climate and gender equality in the Swedish Armed Forces. The aim is to identify the organizational culture within the Swedish Armed Forces from a gender perspective, and to distinguish the employees' views on gender equality within the organization after the introduction of the gender-neutral law in Sweden. Similar studies have been carried out in the armed forces but have not touched on these issues since the gender-neutral reform, which makes this an interesting subject area. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews with five men and two women who are currently active in the armed forces. To analyze the empirical material, theories by Patricia Yancey Martin, Raewyn Connell and Rebecca Pearse, Rosabeth Moss Kanter and Joan Acker have been applied. The results of the study show that due to the male dominance in the organization and the established masculinity norms, the lingo is portrayed as "manly", "macho" and "tough". The opinion is shared among respondents about the need for this lingo, or a desired change. The results also show that the experience of gender equality is informal and in theory good as the conditions for employees are extremely equal. However, the attitude and feeling of equality is in practice contradicted by the respondents' experiences. The reason for the difference between attitude and practice is based on desired representation, remaining traditions and gender structures at the macro level.   Key words: Armed forces, gender equality, working climate, organizational culture and gender perspective. / Studien “Kom som du är”, genomförd av Rebecka Pettersson och Rebecca Santos, är en kvalitativ studie som berör arbetsklimatet och jämställdhet i Svenska Försvarsmakten. Syftetär att identifiera organisationskulturen inom den Svenska Försvarsmakten utifrån ett genusperspektiv, samt att urskilja medarbetarnas syn på jämställdhet inom organisationen efter införandet av den könsneutrala lagen i Sverige. Liknande studier har genomförts inom försvaret men inte berört dessa frågor sedan den könsneutrala reformen, vilket gör detta till ett intressant ämnesområde. Empirin är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem män och två kvinnor som idag är verksamma inom Försvarsmakten. För att analysera det empiriska materialet har teorier av Patricia Yancey Martin, Raewyn Connelloch Rebecca Pearse, Rosabeth Moss Kanter och Joan Acker tillämpats. Studiens resultat visar att med orsak av den manliga dominansen i organisationen och de etablerade maskulinitetsnormer framställs jargongen som “grabbig”, “macho” och “tuff”. Åsikten är delad bland respondenterna kring behovet av denna jargong, eller önskad förändring. Resultatet visar vidare att upplevelsen av jämställdhet är informell och i teorin god då förutsättningarna för medarbetarna är extremt jämlika. Inställningen och känslan av jämställdheten motsägs dock i praktiken av respondenternas erfarenheter. Orsaken till skillnaden mellan inställning och praktik baseras på önskad representation, kvarvarande traditioner och genusstrukturer på makronivå.

Birka contains a lot of rich graves and tombs with weapons and warriors, one of these has beeninterpreted as a male in the late 1900-th century but now confirmed as a woman according to anew study of her aDNA. In her grave there where a lot of objects that´s been interpreted asmasculine before but now we can see that they were used by a woman. The warrior womanfrom Birka has raised a lot of questions whether of the aDNA was correct. This paper is goingto look through the critics by a gender perspective and see if its reasonable.

Problemformulering: Kunskap om ledarskapets inverkan på riskbeteende och genusföreställningar som framträder i det riskförebyggande arbetet är begränsad och flera studier föreslår att forskningen ska utökas. Genom att undersöka första linjen-chefers uppfattningar av riskbeteenden för att se vilka föreställningar om kvinnor och män som framträder kan en ökad förståelse nås för hur chefer själva upplever att de påverkar, upprätthåller eller förändrar riskbeteenden i arbetsmiljön i förhållande till genus och maskulinitetsnormer. Studien kan ge viktiga implikationer för chefer att arbeta med ur ett genusmedvetet perspektiv för att främja en trygg säkerhetskultur inom mansdominerade branscher. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva, ur ett genusperspektiv, första linjen-chefers uppfattningar av riskbeteenden inom yrket fordonsmekaniker och -reparatörer. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio första linjen-chefer inom fordonsmekaniker och -reparatörbranschen. Datainsamlingen analyserades med en fenomenografisk analys. Huvudresultat: Analysen resulterade i sex beskrivningskategorier som gemensamt beskriver första linjen-chefernas uppfattningar av riskbeteenden inom branschen ur ett genusperspektiv. Chefernas uppfattning var att informella ledare, jargong och kvinnors riskbeteende påverkar riskbeteende och därmed säkerhetskultur i branschen. Chefernas uppfattning var också att de påverkar riskbeteenden och säkerhetskultur genom att vara förebilder och ledare samt genom att använda informella ledare som hjälp. Slutsats: Det framgår av resultatet att cheferna beskriver en situation där riskbeteenden påverkas av informella ledares riskbeteenden och där kvinnor och mäns riskbeteenden beskrivs bero på det biologiska könet. Arbetsmiljöarbete med ett genusperspektiv kan bidra med kunskap om att genus är socialt konstruerat och att män och kvinnor inte beter oss olika för att vi har biologiskt olika kön, utan på grund av socialt konstruerade förväntningar på hur vi bör bete oss. Resultatet går i linje med studiens teoretiska ramverk, att kvinnor och mäns riskbeteende beskrivs som olika på grund av det biologiska könet vilket kan påverka riskbeteende. / Aim: The aim was to investigate and describe, from a gender perspective, first-line managers' conceptions of risk behavior in the profession of automotive mechanics and repairers. Method: A semi-structured interview study was conducted on ten first-line managers. The data collection was analyzed with a phenomenographic analysis. Main results: The analysis resulted in six description categories: The managers' conceptions were that informal leaders, jargon and women's risk behaviour affect risk behaviour and thus safety culture. Managers also believed that they influence risk behaviors and safety culture by being role models and leaders, and by using informal leaders for help. Conclusion: Managers describe a situation where risk behaviours in the industry are mostly affected by the risk behaviours of informal leaders and where women and men's risk behaviours are described as due to the biological sex. Promoting occupational health from a gender perspective in male dominated industries can contribute with knowledge that risk behaviour is affected by socially constructed expectations of how we should behave.

The purpose of this study has been to investigate which approach history textbooks authors have towards the historical representations of male respective female tasks, places and traits, aswell as how these representations relates to the gender perspective in Gy 11.In this study three history textbooks are analyzed with the help of a discourse analysis based on a sender-oriented interpretation strategy and Yvonne Hirdman’s gender system. The result shows that all history textbooks authors in general have a critical approach towards the historical aswell as the contemporary representation of male respective female tasks, places and traits and that this is in line with the gender perspective in Gy 11. In the concluding discussion it is established that the result of this study differ from previous studies regarding the presence of dominating male norms, the separation of male and female aswell as the lack of gender perspective.

This essay, entitled “Breaking the lawn chair, skinning the fish” - Categorization and Gender Differences in Slang Use in the TV Series Sex Education, claims that slang is part of our everyday language use and it can be found even on TV nowadays. In fact, contemporary TV series often portray a language use that includes informal language and slang expressions and words. This study aims to categorize slang expressions and words and identify gender differences in slang use in the British TV series Sex Education. By integrating quantitative and qualitative methods, the study contrasts Eble’s (1996) and Zotevska’s (2014) categorizations of slang and highlights gender perspectives on language use. First of all, the results show that Eble’s categorization proves to be incomplete to categorize the slang expressions in Sex Education. Furthermore, Zotevska’s categorization shows that a pervasive presence of taboo words and expressions is found in slang usage, whereas proper slang and pragmatic markers constitute a limited amount of the total. Secondly, the results highlight male characters as predominant slang-users. The collected data also indicate an increased presence of slang expressions and words in female speech, as a result of their emancipation and higher levels of participation in Western Societies.