Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, och hur detta förhållningssätt i sin tur påverkar utformningen av inomhusmiljön i förskolan. Studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ del där respondenterna gett egna kommentarer. Resultatet av de kvantitativa frågorna pekar på att populationen består av störst andel nyutexaminerade förskollärare, med examen inom de fem senaste åren. Resultatet indikerar även en hög enighet bland respondenterna, att det är av vikt att motverka könsstereotypa normer i förskolans inomhusmiljö, samt att deras verksamhets inomhusmiljö har utformats därefter. I relation till majoritetens enighet följde frågor om praktiskt utförande av mer varierande indikationer i resultatet. I studiens kvalitativa del framkom tre olika kategorier. I kategori ett intog förskollärarna ett könsblint förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en uppdelning av könskodat lekmaterial i inomhusmiljön. I kategori två intog förskollärarna ett medvetet förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en utformning av inomhusmiljön med enbart könsneutralt lekmaterial. I kategori tre intog förskollärarna ett medvetet förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en integrering av könskodade lekmaterial. Sammanfattningsvis indikerar föreliggande arbete på att det, i synnerhet hos gruppen förskollärare med examen inom de fem senaste åren, finns en hög grad av enighet i frågan om det är viktigt att arbeta med att utforma förskolans inomhusmiljö utifrån ett genusperspektiv. Däremot skiljer sig förhållningssätt och inställning till praktiskt utförande inom gruppen, och det går att urskilja flera olika strategier för tillämpning.

Syftet med arbetet är att undersöka hur perspektivet på genus reproduceras i barnböcker utifrån hur bilderböckernas karaktärer framställs i text och bild. Vilka konsekvenser detta kan få i förskolans arbete med att bryta stereotypa könsmönster och roller. De fem mest utlånade bilderböcker i åldern 3-6 år valdes ut i Karlskrona kommuns alla bibliotek. Genom en bild- och textanalys har en tolkning gjorts utifrån ett analysschema med stereotypiskt kvinnliga respektive manliga egenskaper, attribut och aktiviteter. I resultatet framkommer att de fem analyserade barnböckerna indikera på en förbättad könsfördelningen mellan kvinnliga och manliga karaktärer. Både gällande böckernas bild och text, men samtidigt en fortsatt stereotyp bild av genus.

Syftet med denna studie var att undersöka läromedel för svenskämnet i årskurs 3 ur ett genusperspektiv med avseende på gestaltningen av pojkar och flickor. Anledningen till undersökningen är på grund av avsaknaden av obligatorisk granskning av läromedel inom skolväsendet. Metoden som använts är en läromedelsanalys där både bild och text har analyserats. Analysen är uppdelad i två delar där den första delen är en kvantitativ analys följt av en längre kvalitativ analys. Läromedlet som analyserades, Nyckeln till skatten 3A, stred mot flertalet av de traditionella könsmönster som finns i samhället samtidigt som några könsnormer bekräftades. Ett exempel på de bekräftade könsnormerna som presenterades i läromedlet var hur vissa flickor gestaltades i långt hår och rosa färgklädsel. Resultatet visade att flickor presenterades fler gånger än pojkar i både text och bild. Både kategorin pojkar/män och flickor/kvinnor överskred de traditionella könsmönster som finns i det litterära och samhället. Detta visas i läromedlet genom att flickor spelar fotboll och pojkar är emotionella. / The purpose of this study were to examinate teaching materials designed for the third grade teaching in the Swedish subject from a gender perspective regarding the presentation of boys and girls. The reason for this study is due to lack of compulsory reviews of teaching material in the school system. The method used is a teaching material analysis where both image and text have been analyzed. The analysis is divided in two parts where the first part is a quantitative analysis followed by a longer qualitative analysis. The analyzed teaching material, Nyckeln till skatten 3A, challenged many of the traditional gender patterns that exist in the society, while other gender norms were confirmed. An example of a confirmed gender norm presented in the teaching material was girls portrayed with long hair and pink clothing. The results showed that girls were presented more times than boys in both text and image. Both the categories’ boys/men and girls/women challenged the traditional gender patterns that exist in the literature and society by presenting girls playing soccer and emotional boys.

There is a feminist scholarly debate on what role military institutions play in translating the goals of the Women, Peace and Security (WPS) agenda into practice. Where idealists on the one side question if militaries should ever be involved with such responsibilities and argue that feminist purposes risk being co-opted. Whereas pragmatists on the other, argue that military institutions can be ‘regendered’ and transformed to better engage with feminist visions of security and thus implement the agenda meaningfully. To go beyond this debate there is a need to include the perspectives of those who work with bringing these policies into practice during operations. The conclusions in this thesis rely on a qualitative interview study with Swedish civilian and military gender advisors (GENADs) to attempt to bridge the disagreement described above. These GENADs constitute a central mechanism within the implementation and can therefore provide an increased understanding of the military’s role in the implementation of the WPS agenda. It intends to explore how their experiences can shed further light on the debate between pragmatists and idealists. Through an abductive thematic analysis, it is possible to interpret the answers from the semi-structured interviews conducted as three dilemmas: instrumentalization, military hierarchies, and civil-military collaboration. The findings suggest that the debate is simplified as the arguments on both sides of the debate appear to correspond with reality within international operations. It is therefore suggested that the debate should leave its deterministic mentality between idealist and pragmatist notions and shift its focus from asking whether at all, to in which situations and how militaries should play a role within the implementation. It is also contended that more emphasis in research needs to be on how to create organizational change in norms and attitudes at a systemic level.

The aim of this essay is to investigate how gender and gender patterns are presented in Swedish picture books. The essay is based on a analyze of five Swedish picture books for the ages of three to five years. The selection of books was made on the library's most borrowed list and on Bokus and Adlibris top lists. The study takes its theoretical starting point in a gender perspective with a hermeneutic approach. With the support of Hirdman's (2003, 2004) gender theory and Nikolajeva's (2017) opposite scheme as an analysis tool, the characters gender representation is made visible in the books. Through analysis of the characters appearance, characteristics and actions, gender stereotypical norms will be identified and interpreted in the essay and then also compared with theory and previous research.The result from this study shows that the presentation of the characters in the picture books both deviates and maintain society's gender stereotypical norms. The conclusion of this study provides in-depth knowledge regarding gender norms in children's literature / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur genus och könsmönster framställs i svenska bilderböcker. Uppsatsen bygger på en analys av fem svenska bilderböcker för åldrarna tre-fem år. Urvalet av böcker gjordes på biblioteks mest lånade-lista och på Bokus och Adlibris topplistor. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett genusperspektiv med ett hermeneutiskt synsätt. Med stöd av Hirdmans (2003, 2004) genusteori och Nikolajevas (2017) motsatsschema som analysverktyg synliggörs karaktärernas genusframställning i böckerna. Genom analys av karaktärernas utseende, egenskaper och agerande kommer könsstereotypa normer att identifieras och tolkas i uppsatsen för att sedan också jämföras med teori och tidigare forskning.Resultatet från den genomförda studien visar att framställningen av karaktärerna i bilderböckerna både bryter mot och upprätthåller samhällets könsstereotypa normer. Slutsatsen är att denna studie ger fördjupad kunskap gällande könsnormer i barnlitteratur.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om jämställdhet och genusnormer kopplat till barnlitteratur. Vi har använt metoden barnlitteraturanalys för att undersöka hur karaktärerna skildras utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen baserades på tre verk som valdes utifrån topplistan för barn- och ungdomslitteratur 2023. Detta val grundas på att det är många barn som läser de böckerna. Utifrån analyserna framkom det både karaktärer som är stereotypt porträtterade samt normbrytande. De tydligaste dragen som upptäcktes var att särskilt mammorna porträtteras stereotypiskt. Utöver detta framställs kvinnorna som normbrytande då de är ledare. / The purpose of the study is to increase knowledge about equality and gender norms in children’s literature. Children’s literature analysis was used as the method. In the analysis, we examined how characters are depicted from a gender perspective. The study was based on three books selected from a top list of children’s and youth literature 2023. The reason for selecting books from the top list is because many children encounter these books in some way. It was found in the analysis that characters are both stereotypical and norm breaking. The most prominent aspects were that adults, especially mothers, were stereotypical portrayed. Furthermore, women are depicted as leaders, which is norm breaking.

This essay explores endometriosis from a sociological perspective, with a focus on its impact on women in their everyday lives, work, and social contexts. Endometriosis, a condition affecting approximately 10 percent of women during their reproductive years, is a prevalent but incurable disease, with treatments only alleviating symptoms. Despite its prevalence, it remains relatively unknown to the general public, leading to lengthy diagnostic processes and a lack of understanding of the experiences of those affected. With this essay we want to shed light on how endometriosis affects women’s opportunities in the job market and private life, as well as its interaction with gender aspects within medical research and treatment. Through interviews and digital ethnography, we investigate how individuals with endometriosis experience interactions with healthcare providers, employers, and social relationships, as well as how the disease contributes to stigma and shame. The authors conclude that endometriosis significantly impacts women’s lives, both personally and professionally. The disease often leads to physical and emotional challenges that can limit their participation in the workforce and social activities. They emphasize the need for increased awareness and understanding of endometriosis, as well as improved healthcare strategies to support affected women. Further research is necessary to explore and address the unique challenges faced by women with endometriosis. Regarding future research, the thesis highlights the importance of continued investigation in this field to develop better treatment methods and support structures. This includes exploring the effects of endometriosis on women’s mental health, their ability to maintain employment, and how the disease affects their social relationships and overall quality of life.

Rättvik, is a small town in Dalarna, Sweden, with just over 11 000 inhabitants. The population is growing older, and the average age is close to 50, which is the 9th highest in the country. That the average age in the municipality has been rising, while the population has been roughly the same over the last 20 years is a combination of a few different factors. Among these are a decreased number of births and an outmigration of young adults. The purpose of this study is to, through qualitative analysis, highlight which motives young adults who leave Rättvik municipality have. Aside from highlighting the individual motives, the study also analyses how the respondents see differences between young men and women. One example of these differences is the gender-based segregation in the workforce, where rural areas in Sweden generally have a higher quantity of jobs that are male dominated. This paper will also highlight the different factors that motivate people to either return to Rättvik or not.There were two main motives for young adults who leave Rättvik. These are post-secondary education in areas of interest not available in Rättvik, and a yearning for something new and bigger, providing new life experiences. There were also other factors that had an impact on the respondents choice to leave Rättvik, for example love, where they chose to leave the town and move to a bigger city with their significant other. Several respondents have also described pressures or expectations to pursue further education. This mindset over a long period of time made the decision to leave Rättvik easier for many of the respondents. In terms of the gender perspective, many of the respondents described how the interests that are popular in smaller Swedish towns like Rättvik generally attracts men more than women. This, combined with the aforementioned gender-based segregation in the workforce could be a factor to why women, to a larger extent, chose to leave small towns for bigger cities. When the respondents were asked about an eventual return to Rättvik, the opinions were divided. Some respondents showed a high interest in returning to Rättvik, while others were less inclined to do so, and would prefer to live in a bigger city where the job market is larger, and mobility generally is better. / Rättvik är en liten kommun i Dalarna med strax över 11 000 invånare. Rättviks kommun har den 9e högsta medelåldern i Sverige och befolkningen blir allt äldre trots att den totala populationen inte minskar. Detta är konsekvensen av ett minskat barnafödande i kombination med en utflyttning av unga vuxna samt inflyttning av äldre. Att befolkningssammansättningen förändras på detta vis resulterar i negativa konsekvenser för kommunen, då en allt större del av befolkningen inte längre är i en arbetsför ålder. I denna kvalitativa fallstudie undersöker unga vuxnas motiv att lämna Rättviks kommun genom 6st intervjuer med respondenter som valt att flytta från kommunen före 30 års ålder. Undersökningen lyfter fram vilka motiv dessa sex respondenter hade när de valde att lämna kommunen, om de uppfattar att det finns en skillnad mellan kvinnor och män när det kommer till att lämna kommunen, samt hur de ser på att vid en senare punkt i livet, återvända till Rättvik.Det var i huvudsak två huvudanledningar som respondenterna beskrev som motiv att lämna kommunen. Dessa var att söka sig till en eftergymnasial utbildning de var intresserade av och längtan att se något nytt och större för att skaffa sig nya livserfarenheter. Det var även andra, mer personliga faktorer som spelade in, exempelvis kärlek, där respondenter valt att flytta med sin partner till annan ort. Flera av respondenterna beskriver dessutom hur de känt en viss press eller förväntningar att de ska vidareutbilda sig, och varit inställda på det långt före de faktiskt sökt utbildningen. När det kommer till skillnader mellan män och kvinnor lägger respondenterna mycket vikt vid att det upplevs som i glesbygdskommuner som Rättvik generellt uppfattas som att intressen och yrken som är mer maskulina eller mansdominerade är populära. Detta kan vara en bidragande faktor till varför unga kvinnor söker sig till större städer. Respondenterna var kluvna gällande frågan om återflytt, där några lyfte ett starkt intresse av att återvända till kommunen då de värderade sin uppväxt och kulturen i Rättvik högt, medan andra istället lyfte att de troligtvis inte väljer att flytta tillbaka. Detta grundar sig i faktorer som agglomeration då ett större utbud på arbetstillfällen i större städer lockar många dit. Dessutom värderas den närhet och tillgänglighet som finns i större städer högt.

<p>This investigation is a pilot survey whose main purpose is to investigate with work evaluation and attitude analysis whether the orthopedists and surgeons work can be equaled, why the wages differences exists between women and men, and also which preventive measures the organization can use to even out the wages differences between the genders. In relation with the investigation I have applied the reflexive way of thinking to establish which difficulties come up in the work of gender-equality.</p><p>The result’s from work evaluation displays that the works are equivalent but the salaries are not, which can depend on value discrimination,gender discrimination and the organization theory.</p><p>Wages differences between women and men depend on, according to the informers, partly by historical explanation and partly by the old directors who was allowed to retain regular salary when they</p><p>post transformed. The common point of view is that men have a larger work experience and therefore a higher salary.</p><p>The managements attitude towards gender-equality issues is of absolute importance in order to achieve and bring a change within the organization.</p><p>The measure positive special treatment is proposed to be used as an improving method to achieve (gender)equality between the posts and to even out the wages difference between the sexes.</p><p>To establish whether or not gender discrimination exist in the investigated organization there needs to be done a whole lot supplementary studies like a complete wage (salary) mapping which includes all supplements and more interviews among the organizations all occupation groups.</p> / <p>Utredningen är en pilotstudie vars huvudsyfte är att via arbetsvärderingsanalysen och attitydundersökningen undersöka om ortopeders och kirurgers arbete kan jämställas, varför löneskillnader mellan kvinnor och män finns, samt vilka åtgärder organisationen kan använda för att jämna ut lönerna mellan könen. I samband med undersökningen har jag också valt att tillämpa det reflexiva tankesättet för att undersöka vilka som svårigheter uppstår i samband med jämställdhetsarbetet.</p><p>Resultatet från arbetsvärderingen visar att det handlar om likvärdiga arbeten men inte lika löner, vilket kan ha sin förklaring i värdediskriminerings-, genus- och organisationsteorin. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män beror, enligt informanterna, dels på historiska förklaringar och dels på de gamla cheferna som har fått behålla sin ordinarie lön i samband med omplacering. Den allmänna synen är att män har längre arbetslivserfarenhet och därför högre lön.</p><p>Ledningens inställning till jämställdhetsfrågor har vidare vistas vara helt avgörande för att förändringsarbetet inom organisationen skall kunna genomföras.</p><p>Åtgärden positiv särbehandling har föreslagits som en metod för att uppnå jämställdhet mellan befattningarna och för att jämna ut löneskillnaderna mellan könen. För att undersöka om könsdiskriminering föreligger inom den undersökta organisationen behövs en del kompletterande studier såsom en komplett lönekartläggning som inkluderar alla tillägg och fler intervjuer bland organisationens samtliga yrkesgrupper.</p>

Studien undersöker hur könsroller gestaltas ur ett genusperspektiv i bilderboken Se upp för krokodilen! (Moroni &amp; Eriksson, 2013). Syftet är att få djupare kunskaper om hur dessa skildringar speglar målen i läroplanen för förskolan om att motverka traditionella könsnormer och främja jämställdhet och likabehandling mellan könen. Forskare menar att bilderboken är ett användbart och didaktiskt verktyg för att fånga barns intressen och påverka deras tankegångar. Tidigare forskning (Kåreland, 2005) visar att könsstereotypa föreställningar lever kvar i en stor del av utbudet av barnböcker. I studien analyseras bilderboken Se upp för krokodilen! (Moroni &amp; Eriksson, 2013) både utifrån bilder och text. Analysen fokuserar på karaktärernas yttre- och inre personskildringar, det vill säga, karaktärernas utseende, ansiktsuttryck, kroppsspråk respektive karaktärernas egenskaper och personligheter. Studiens resultat visar att karaktärerna i boken, till viss del avviker från de stereotypa föreställningar om vad som anses som maskulint och feminint, dock visar karaktärerna att de båda har egenskaper som kan representera båda könen. / The study examines how gender roles are portrayed from a gender perspective in the picture book Watch out for the crocodile! (Moroni &amp; Eriksson, 2013). The aim is to get deeper knowledge about how these depictions reflect the goals of the Swedish syllabus for preschool that counteracts traditional gender norms and promote equality and equal treatment between the genders. Researchers consider that the picture book is a useful and didactic implement to capture childrens’ interests and influence their thoughts. Previous research (Kåreland, 2005) shows that gender-stereotyped conceptions persist in a large part of the range of children’s books. The study analyzes the picture book Watch out for the crocodile! (Moroni &amp; Eriksson, 2013) both from photographs and text. The analysis focuses on the characters external and internal personal depictions, that is, the characters appearance, facial expressions, body language and the characters properties and personalities. The results of the study show that the characters in the book, partially differ from the stereotypical conceptions of what is considered as masculine and feminine. However, the characters show that they both have properties that can represent both sexes.