Detta arbete inriktar sig på lärare som arbetar med ämnesintegrering. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur lärare tänker om ämnesintegrering, planering, genomförande och utvärdering av sin undervisning. Undersökningen kan härledas till fenomenografin med kvalitativa intervjuer med fem lärare på fem olika skolor. Intervjuerna som spelats in på band har varit halvstrukturerade vilket betyder att informanterna innan mötet fått ta del av de ovanstående begrepp som intervjun kommer att röra sig runt. Jag har sedan till intervjuerna ställt i ordning en intervjuguide för mig att följa. Detta för att försöka få svar på ungefär samma frågor från respektive informant. Resultatet har sedan analyserats och kopplats till den litteratur som jag bearbetat. Urvalet av lärare har gjorts utifrån vetskapen om att de till viss del arbetar ämnesintegrerat, representationen är fyra kvinnor och en man i åldern 30-50 år. De har arbetat med skolverksamhet under olika lång tid, tre av dem runt 20 år och två omkring tre till fyra år. De slutsatser jag dragit utifrån resultatet är att med ett ämnesintegrerande arbetssätt har lärarna en helhetssyn på lärande. Tankarna rör sig runt sammanhang och utifrån elevers erfarenheter. Dessa tankar genomsyrar svaren under respektive begrepp vilket visar att undervisningen planeras, genomförs och utvärderas utifrån dessa centrala punkter. Det som också framkommit är att kollegor har en stor betydelse för lärarnas egen utveckling i arbetet och utvecklingen av undervisningen.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur utvecklingssamtalet presenteras i forskningen och hur några lärare tänker kring detta samtal. Dessutom diskuteras hur lärarnas uppfattningar om utvecklingssamtal överensstämmer med forskningens presentation. Fem låg- och mellanstadielärares tankar beskrivs efter en genomförd intervjuundersökning läsåret 03/04, en undersökning vars resultat har analyserats med kvalitativa metoder. Resultatet visar att lärarna idag till stor del genomför utvecklingssamtalen på ett sätt som stämmer överens med litteratur och styrdokument. Den stora skillnaden som finns är den att lärarna hellre genomför sina utvecklingssamtal i klassrummet för att eleven är trygg där. Medan litteraturen menar att man inte bör vara där för föräldrarnas skull, som kan tänkas ha negativa känslor från sin egen skoltid. Resultatet visar också att det skett en utveckling av utvecklingssamtalen sedan de tidiga undersökningarna gjordes och fram till idag.

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation                                                                            EXAMENSARBETE                                                                                                                   UÄÖ007 15 hp                                                                                                                   Vårtermin 2010 SAMMANDRAG                                                                                    ­­Bild här) kationldning, kultur ch ko__________________________________________________________ Ann-Charlotte Fernkvist   Lärares arbete med skrivuppgiften i det nationella provet i svenska i årskurs tre Teachers’ work with Swedish writing assignments in the national tests given during the 3rd grade   År 2010                                                             Antal sidor: 47 _______________________________________________________ Syftet med denna studie är att genom intervjuer belysa lärares arbete med skriv­uppgiften i det nationella provet i årskurs tre. Studien avgränsas till hur lärare prak­tiskt förbereder, genomför och bedömer skrivuppgiften. I studien har fyra informanter intervjuats utifrån en kvalitativ intervjumetod. Studien visar bland annat att informanterna har skilda erfarenhet av nationella prov och att de har kommit olika långt med genom­förandet av 2010 års prov. Även om deras erfarenhet skiljer sig åt har de liknande grundtankar inom förberedelse, genomförande och bedömning. Dock finns viss skillnad i hur de utgår från läro­plan, kursplan, mål för skrivning samt påverkan av att provet för tillfället pågår. De följer instruktionerna som medföljer provet och inser vikten av en helhetsbedömning av elevernas kunskaper. I forskningsbakgrund framkommer att lärares arbetssätt påverkats mindre för de lärarna med erfarenhet medan det i resultatet är tvärtom, att ar­b­ets­sättet påverkats mer för dem med erfarenhet av provet.  __________________________________________________________ Nyckelord: nationella prov, årskurs tre, förberedelse, planering, genomförande, bedömning, erfarenhet, lärare, svenska

Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande: Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation?  Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ”Om kriget”. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats. Som de mer moderna och nutida källorna så har den svenska markstrids doktrinen och en sammanställning av den rysksovjetiska doktrinen studerats. Mest framträdande av åtgärderna i planeringsfasen är åtgärden, förstärka det förväntade, ytterliggare framtagna åtgärder i denna fas är åtgärder som förtegenhet och handlingskraftig ledning m fl. I genomförandefasen framkom åtgärden, slå oväntat som den mest utmärkande. Andra åtgärder i denna genomförandet är åtgärder som snabbhet och slå mot avgörande punkter m fl.

Att genomgå ett ägarskifte är kantat av en mängd komplicerade, Komplexa och Känslomässiga händelser. Att varje ägarskifte dessutom är unikt medför till att en mängd fallgropar finns och kan uppkomma under resans gång. Vi ska i denna uppsats undersöka genomförandet och förekommande fallgropar. Vårt syfte är att få en djupare, översiktlig och enhetlig inblick samt kunskap gällande ämnesområdet. Vidare är syftet att erhålla olika perspektiv från ägarskiftesprocessens genomförande. Uppsatsen lägger fokus utifrån överlåtarens situation och således inte övertagarens. Vidare läggs fokus mot mindre, ägarledda och onoterade företag. Vi har använt en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från revisionsbyråer, bank, företagsförmedling, företagsorganisationer samt före detta ägare. Vi kan utifrån våra undersökningar dra slutsatsen att ett ägarskifte är unikt, komplext och känslosamt. Det är således inget som forceras fram utan kräver sin tid. Att det är unikt medför inget i sig men leder heller inte till att det är enkelt för den delen heller. Att en mängd faktorer och aspekter har en avgörande betydelse medför en komplexitet, men som vi anser kan förminskas avsevärt om ägaren skapar förståelse för processen samt använder sig av extern expertis. Den känslomässiga aspekten går och ska heller inte förbises, vi anser att det är viktigt att känslorna förmedlas och uttrycks under resans gång för att ägaren och fler därtill efter skiftet ska känna sig tillfreds med utfallet av skiftet.

Syftet med studien var att visa vilka mål lärare har med laborativ undervisning samt hur den laborativa undervisningen planeras och genomförs. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med lärare i grundskolans årkurs 4-6. Resultatet visar att målet med den laborativa undervisningen ofta är ökad förståelse för naturvetenskapliga begrepp. Begreppen väljs ut under planeringen och i genomförandet av den laborativa undervisningen synliggörs begreppen kontinuerligt och diskuteras i samband med laborationerna.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland befolkningen och är en betydande riskfaktor för fullbordad suicid. Genom att arbeta förebyggande med suicidpreventiva program kan resultera i att minska suicid i framtiden. Därför är det viktigt att implementera och vidmakthålla beprövade insatser som ger önskad effekt. Youth Aware of Mental Health [YAM] är ett suicidpreventivt medvetarprogram som utförs bland ungdomar och påvisas ge effekt att minska försök till suicid i framtiden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka instruktörernas erfarenheter vid genomförandet av det skolbaserade programmet Youth Aware of Mental Health [YAM] samt vidmakthållande av programmet i Sörmland. Metod: För att studera genomförandet samt vidmakthållande av det skolbaserade programmet YAM, valdes en kvalitativ intervjumetod för att undersöka instruktörernas upplevelser och erfarenheter av programmet. Urvalet i studien är utbildade YAM-instruktörer som deltagit under ett eller flera programtillfällen med högstadieelever i Sörmland. Insamlade intervjudata analyserades genom innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier för att besvara studiens syfte. Huvudkategorierna i studien är; programmets utformning, genomförandet av programmet samt förbättringspotential och vidmakthållande av programmet. Resultat: Resultatet visar att instruktörerna upplevde en bestämd struktur med hjälp av programmets manual om hur programmet skall genomföras bland högstadieeleverna. Dock upplevde instruktörerna att det bör finnas tydligare riktlinjer om hur programmet skall förverkligas för att kunna nå en förbättrad effekt. Förbättringspotentialen som instruktörerna upplever är att förbättra samverkan mellan instruktörerna, kommunen och Region Sörmland för att vidmakthålla programmet i Sörmland. Slutsatser: För att kunna lyckas med programmet är det betydelsefullt att ge instruktörerna förutsättningar att kunna genomföra programmet samt skapa en god samverkan mellan instruktörerna, kommunen och Region Sörmland. Om detta görs kan det leda till förbättrat genomförande samt vidmakthållande av programmet bland samtliga högstadieskolor i Sörmland.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att genomföra och bedöma de nationella proven för elever med autism, samt om och i så fall hur de ges stöd i detta arbete.   Autism är förkortningen av autistiskt syndrom. Diagnoser med liknande symtom har slagits ihop till ett namn – Autismspektrumtillstånd. Det som utmärker autism är svårigheterna med socialt samspel.   Metoden som använts är webbenkäter. De är skickade till pedagoger över hela Sverige. Det var svårt att få tag på pedagoger som har grundskoleelever med autism. 156 enkäter skickades ut och 21 svar kom tillbaka.   Resultatet visade att det behövs handledning från olika instanser till pedagogerna för att genomföra och bedöma de nationella proven med elever som har autism. Pedagogerna får inte göra de anpassningar som behövs för att ge eleverna chansen att lyckas. Det är meningen att dessa elever ska vara inkluderade i den vanliga grundskolan. Lärare förväntas möta varje elev utifrån deras förutsättningar. Eleverna skulle behöva få använda sig av samma redskap och stöd som de har vanligtvis. Bedömningen skulle därefter behöva göras tillsammans med specialpedagog eller speciallärare och Skolverket. / The purpose of this study is to contribute knowledge about teachers' experiences in implementing and assessing the national tests for pupils with autism, as well as whether and, if so, how they are supported in this work.   Autism is the abbreviation of autistic syndromes. Diagnoses with similar symptoms have been merged into a name - Autism Spectrum Conditions. What distinguishes autism are difficulties with social interaction.   The method used is web surveys. They are sent to teachers throughout Sweden. It was difficult to get hold of educators who have primary school students with autism. 156 questionnaires were sent out and 21 responses came back.   The results showed the need for guidance from different agencies to educators to implement andevaluate the national tests with students who have autism. Teachers are not allowed to make the adjustments needed to give the students a chance to succeed. It’s intended that these students should be included in mainstream primary school education. Teachers are expected to meet each student based on their circumstances. These students should be allowed to use the same tools and support they usually have. The assessment would then need to be made along with special education professionals and The National Administration for Education.

Till stor del bygger samhällsplanering på förändring och utveckling av den fysiska miljön, vilket närboende kan ha olika synpunkter på. För att uppnå acceptans vid en förändring är det viktigt att berörda känner delaktighet i processen samt att informationen är tydlig och begriplig även för den som inte är kunnig inom området. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för dess tänkta genomförande. För att de berörda fastighetsägarna ska kunna läsa och förstå hur de påverkas av en detaljplan måste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tänkta genomförandets konsekvenser. Syftet med studien är att få svar på i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrågor förekommer och om kraven i 2011 års Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar år 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner många gånger är bristfälliga eller saknas helt. Införandet av en ny PBL den 2 maj år 2011 syftade bland annat till att stärka genomförandefrågornas status. I studien undersöktes omfattningen av redovisningen med avseende på organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga frågor samt om redovisningen sker summariskt eller fastighetsvis. Studien omfattar 84 detaljplaner från Västra Götalands och Stockholms län som var i granskningsskedet under vecka 14 och 15, år 2014. För att få en bild av tillämpningen av 2011 års PBL 4:33 § skapades 19 frågor. Till dessa frågor togs ett antal kategorier/svarsalternativ fram som användes för att klassificera innehållet i planbeskrivningarna. Resultatet visar att det förekommer en stor variation på omfattningen av konsekvensredovisning i planbeskrivningen. Ett genomsnittligt värde på hur vanligt det är med bristfällig konsekvensredovisning (i de applicerbara fallen) i respektive huvudgrupp ger följande resultat:  Organisatoriska frågor: 49 %  Tekniska frågor: 30 %  Ekonomiska frågor: 68 %  Fastighetsrättsliga frågor: 13 % Studien visar också att fastighetsvis redovisning förekommer i mycket begränsad omfattning. Med ovanstående resultat är det tveksamt om ett flertal av detaljplanerna uppfyller lagens krav på redovisning och skulle klara en prövning i domstol / Community planning is often based on changes and development of the physical environment which local residents may have different opinions on. To achieve acceptance of a change it is important that concerned feel involved in the process and that the information is clear and understandable even for those who are not proficient in the area. Within the process of developing a detail plan a description shall specify the organizational, technical, financial and real estate law actions necessary for its intended implementation. To make it possible for concerned property owners to be able to read and understand how they are affected by a detail plan the description must be clear and comprehensible explain the intended implementation consequences. The purpose of this study is to find out the extent to which impact description of implementation issues exist and if the requirements of Swedish planning and building act (PBL) from 2011 can be considered fulfilled. The PBL Committee noted in 2005 that the description of the implementation of detail plans is often weak or lacking. The introduction of a new PBL May 2, 2011 aimed to strengthen the status of the implementation issues. In the study the extent of the descriptions was examined with respect to organizational, technical, financial and real estate law issues as well as if the description is done summarily or per property. The study includes 84 detail plans from Västra Götaland and Stockholm County who were in the examination phase during weeks 14 and 15, 2014. There were 19 questions created to provide a picture of the application of PBL 4:33 §. A number of categories were created for these questions to classify the content of the plan descriptions. The result shows a large variation in the extent of the content in the plan descriptions. An average value of how common it is with insufficient content of description (in applicable cases) in each division gives the following result:  Organizational issues: 49 %  Technical issues: 30 %  Economic issues: 68 %  Real estate law issues: 13 % The study also shows that "per property" reporting occurs in a very limited extent. With the above results, it is doubtful if many of the detail plans meet the legal requirements of description and could withstand a judicial review

Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete.