• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 311
  • 75
  • 46
  • 29
  • 19
  • 10
  • 6
  • 6
  • 5
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 520
  • 284
  • 222
  • 189
  • 144
  • 136
  • 108
  • 106
  • 91
  • 81
  • 78
  • 77
  • 60
  • 56
  • 49
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
141

Respondent lobbying on the proposed disclosure information of goodwill impairment test and assumption

Huang, Xiansong January 2008 (has links)
<p>Goodwill accounting treatment has been a subject of heated debate for a long time in many countries around the world. Changing to international accounting standards and settings was much discussed in Sweden. International Accounting Standard Board (IASB) issued Exposure Drafts, which were related to goodwill accounting treatment in 2002. In this thesis, two respondents groups’ positions, regarding the disclosure information on goodwill impairment test, and assumption are examined by studying comment letters that submitted to the IASB. It is suggested that the two groups lobbied the proposal because the new standard has economic consequences. The result shows that, as hypothesized, non-preparer group supported more than the preparer group for disclosing variety information on goodwill impairment test and assumption. Furthermore, it would be interesting to see what kind of arguments from two different groups, and how they argue for their positions. The result is both groups used IASB framework are based on useful arguments to support their positions at the same extent, although the objects behind the lobbying activities are different from two groups.</p>
142

Goodwill - att vara eller icke vara : En studie om revisorers syn på goodwill och granskningen av den i onoterade bolag. / Goodwill - to be or not to be : A study on auditor's view of goodwill and the examination of it in unlisted companies.

Båvner, Emilie, Melin, Emelie, Sund, Michael January 2010 (has links)
Sammanfattning Titel:   Goodwill – att vara eller icke vara: En studie om revisorers syn på goodwill och granskningen av den i onoterade bolag. Seminarium: 2010-06-03 Institution:     Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs:                Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp Författare:      Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh                               Handledare: Ulla Pettersson Examinator:   Cecilia Lindh Nyckelord:     Goodwill, granskning, revisor, värdering, avskrivning Problemformulering:   Hur värderas de framtida fördelar som goodwillen innebär och varför? Hur granskar revisorer den värderingen? Upplever revisorer några problem med goodwill vid granskningstillfället, varför eller varför inte? Vad har revisorer för syn på goodwill som en tillgång och varför? Syfte:   Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för begreppet och revisorers syn på arbetet med goodwillposten. Syftet är även att beskriva vad begreppet innebär och vad revisorsprofessionen har för syn på goodwill. Vidare undersöks hur de intervjuade revisorerna går till väga vid en värdering av goodwill vid granskningstillfället samt om granskningen upplevs som problematisk. Metod:  I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring hur revisorer ser på goodwill. De primärdata som ligger till grund för uppsatsens empiriska del utgörs av tre personliga intervjuer. Intervjufrågorna är öppet formulerade för att återspegla revisorernas egna tankar. Slutsats:  Bland de intervjuade revisorerna råder skilda meningar angående om något problem upplevs med goodwill. Ett problem grundar sig på att det är svårt att bedöma den framtida nytta som goodwill innebär. Kassaflödesmodeller används för att värdera ett företag som eventuellt ska förvärvas. Det värdet används sedan i förvärvsanalysen som i sin tur frambringar ett goodwillvärde. De intervjuade revisorerna har svårt att se goodwill som något annat än en tillgång, då ett företag varit villigt att betala ett överpris vid förvärvet. / Abstract Title:   Goodwill – to be or not to be: A study on auditor's view of goodwill and the examination of it in unlisted companies. Seminar date:   2010-06-03 Institution:  Mälardalens Högskola, School of Sustainable Development of Society and Technology Course:  Bachelor thesis in business administration, 15 credits Authors:  Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh Advisor:   Ulla Pettersson Examiner:   Cecilia Lindh Keywords:   Goodwill, revision, auditor, valuation, amortization The main issue:  How are the future benefits of goodwill valued and why? How do auditors revise that valuation?                           Do auditors experience any problems with goodwill at the audit, why or why not? What are auditors’ opinions of goodwill as an asset and why? Purpose:  The purpose is to create a better understanding of the concept of goodwill and auditors opinion about working with goodwill. The purpose is also to describe what the concept means and which opinions the interviewed auditors have of goodwill. The thesis examines furthermore how auditors approach a valuation of goodwill at the audit and if the revision is perceived as problematic. Method:   In the thesis we have used a qualitative method in order to get a deeper understanding about auditors’ opinion of goodwill. The primary data, which forms the basis for the empirical part of the thesis, consists of three personal interviews. The questions in the interviews are openly formulated to reflect the auditors’ own thoughts. Conclusion:  There are different opinions among the interviewed auditors about having any problems experienced with goodwill. One problem is based on the difficulty of estimating the future benefits that goodwill means. Cash flow models are used to determine the value of a company that might be acquired. This value is then applied in the acquisition analysis that brings forth goodwill. The interviewed auditors think it is difficult to see goodwill as anything but an asset, since a buying company have actually been willing to pay an overprice by the acquisition.
143

Normeringsprocessen : En studie om lobbying kring Redovisningen av goodwill

Teklu, Samson, Sharifi Toiserkani, Ali January 2007 (has links)
Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna. International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process där alla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning. IASB publicerade under 2004 en ny standard rörande företagsförvärv. IFRS 3 Business Combinations, innehåller stora förändringar som bland annat innebär att Goodwill inte längre skall skrivas av utan vid behov skrivas ned. Under december 2002 utgav IASB ”Exposure Draft 3, Business Combinations” där nämnden bjöd in aktörer till att svara på och kommentera de olika frågorna som ingick i utkastet till IFRS 3. Syftet med denna uppsats är att försöka öka förståelsen av hur lobbying av denna typ fungerar genom att studera svarsbreven IASB erhållit ifrån de olika aktörerna till fråga 8 i utkastet. Studien har utgått ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet är uppdelat efter hur aktörerna ställt sig till frågan och därefter klassificerat efter vilken grupp intressenterna tillhör. Analysen har genomförts för varje aktörsgrupp separat. Syftet med detta är att försöka urskilja hur varje grupp argumenterat för sin sak för att sedan se om vi kan hitta någonting gemensamt i själva resonemangen som knyter gruppen till en viss ställning. Även argumenten i sig är klassificerade efter syntaktiska, pragmatiska och semantiska resonemang. Störst i antalet insända svar var producenter av finansiell information. Då nya regler får en direkt påverkan på producenter av finansiell information kan det relativa intresset från denna grupp förklaras med att aktörer söker påverka mot en position som gynnar den egna verksamheten. Den minsta gruppen utgjordes av statliga institutioner, detta kan förklaras med att utkastet inte medförde eventuella skatteeffekter, då standarden behandlar koncernredovisning. Innhållet i argumenten var den samma för de flesta aktörer. Samtliga intressenter hade på liknande sätt utgått ifrån IASBs ställningstagande när dessa argumenterade mot utkastet. Aktörerna som var för hade inte sökt stärka sin position i vidare mening. Pragmatiska och semantiska argument var de som förekom mest, syntaktiska argument användes i betydligt lägre utsträckning. / Goodwill has under a significant time been a major dilemma in accounting. The controversy regarding how to recognize this complex concept has been going on for a long period of time. The issue concerning amortisation over the useful life or amortisation of goodwill in general is one of the most disputed accounting subjects. International Accounting Standards Board is a self governing organizational body whose assignment is to promulgate accounting and financial standards. IFRS is a set of accounting standards that are issued by IASB. The development of IFRS occurs through a process where all interested parties(standard-setter, auditors, publisher and users of financial reports) whose affected are advised to inform their opinion. In 2004 IASB published a new standard concerning business combinations. IFRS 3 contained amendments proposing that goodwill should not be amortised systematically over its useful life and that goodwill instead should be impaired on indication. During December 2002 IASB published ”Exposure Draft 3, Business Combinations” where they invited participants to respond and comment on the subject that was included in the exposure draft. The purpose of this paper to gain understanding and perception of how lobbying of this nature functions by studying and analyzing the comment letters that IASB received on question 8 in the exposure draft. In This paper we assume a hermeneutic abductiv approach. The empirical data is divided after how the interested has positioned themselves in the question and accordingly to suited groups. The analysis has been executed for every interest group separately. The purpose in doing this is to try to identify how the each group has argued for his matter and afterwards seek to find something general in the groups reasoning for it’s position. The arguments that each respondent group applies are also assorted in three classifications, syntactic, semantic and pragmatic. Considerable amount of the comment letters were in the group, producers of financial information. When new standards have a direct effect on producers of financial reports, we observed that the interest from this group can be explained by stating that they seek to influence against a position that benefits their financial activities. The minor group constituted of governmental institutions, this can be clarified by noticing that the exposure draft did not result in any potential tax effects, since the standard only concerned business combinations. The content of the arguments was similar for the majority of the interested parties. They had all in an equivalent way assumed from the same standing point as IASB, when arguing against the exposure draft. The interest that was for the proposal did not attempt to strengthen their position in an extended meaning. The arguments that aroused mostly were pragmatic and semantic, syntactic arguments were applied in a lower extent.
144

Respondent lobbying on the proposed disclosure information of goodwill impairment test and assumption

Huang, Xiansong January 2008 (has links)
Goodwill accounting treatment has been a subject of heated debate for a long time in many countries around the world. Changing to international accounting standards and settings was much discussed in Sweden. International Accounting Standard Board (IASB) issued Exposure Drafts, which were related to goodwill accounting treatment in 2002. In this thesis, two respondents groups’ positions, regarding the disclosure information on goodwill impairment test, and assumption are examined by studying comment letters that submitted to the IASB. It is suggested that the two groups lobbied the proposal because the new standard has economic consequences. The result shows that, as hypothesized, non-preparer group supported more than the preparer group for disclosing variety information on goodwill impairment test and assumption. Furthermore, it would be interesting to see what kind of arguments from two different groups, and how they argue for their positions. The result is both groups used IASB framework are based on useful arguments to support their positions at the same extent, although the objects behind the lobbying activities are different from two groups.
145

Hur goodwillnedskrivningar och det redovisade värdet av goodwill påverkas av individuella faktorer hos den verkställande direktören samt ekonomichefen

Ismail, Ahmad, Nilsson, Tobias January 2013 (has links)
Syfte: Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill. Metod: Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats. Teoretiskt perspektiv: Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag. Empiri: Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Slutsats: Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill. / Purpose: The purpose of this paper is to explain how different individual factors at an executive level (CEO, CFO) has an effect on goodwill impairments and the accounted value of goodwill. Methodology: The paper has an deductive approach and is based upon a document study at firms listed at Nasdaq OMX Stockholm. Theoretical perspective: The essential theoretical perspective is positive accounting theory and the agency theory. Other theoretical perspectives in this paper are fair-value theory and the behavioral theory of the firm. Empiric foundation: The empirical foundation in this paper is quantitative and is based on data collected from annual reports from the firms that are listed at the Nasdaq OMX Stockholm. Conclusions: The collected data couldn’t find any significance between the behavior of the key persons and goodwill impairment and the accounted value of goodwill.
146

IAS 36 – Upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av goodwill : Har företagens upplysning förbättrats sedan år 2005? / IAS 36 – Goodwill impairment test disclosure requirements : Have businesses improved in meeting the disclosure requirements since year 2005?

Johansson, Lena, Francis, Lina January 2013 (has links)
Bakgrund: Med införandet av IFRS år 2005 tillkom en mängd nya standarder varav en utav dessa var IAS 36 p.134. En viss osäkerhet förelåg gällande tolkningen av upplysningskraven vid nedskrivningsprövningen av goodwill. Därtill finns risken att företagen utelämnar information baserat på subjektiva antaganden. Nu är det upp till bevis: Har företagen förbättrat sin upplysning i enlighet med IAS 36 p.134? Syfte: Syftet är att undersöka om företagen har förbättrat upplysningen i enlighet med IAS 36 p.134 sedan införandet av IFRS år 2005. Delsyftet är att undersöka om företag som redovisar en stor andel goodwill förbättrat sin upplysning i en större utsträckning jämfört med företag som redovisar en liten andel goodwill. Metod: En kvantitativ metod tillämpades och empiri samlades in i form av sekundärdata. Därmed granskades företagens årsredovisningar, specifikt posterna goodwill, eget kapital och noten om nedskrivningsprövningen av goodwill. Empiri: Empirin visade att 41,8 % av upplysningskraven uppfylldes år 2005, 59,4 % av upplysningskraven uppfylldes år 2008 och 75,6 % av upplysningskraven uppfylldes år 2011. Analys: Företagen har signifikant förbättrat sin upplysning i enlighet med IAS 36 p.134 mellan åren 2005 och 2008 samt 2008 och 2011. Företag som redovisar en stor andel goodwill har dock inte förbättrat sin upplysning i en större utsträckning jämfört med företag som redovisar en liten andel goodwill. Slutsats: Företagens årsredovisningar har ökat i transparens vilket har lett till att företagens intressenter lättare kan förlita sig på det redovisade värdet av goodwill. Årsredovisningarna har även sedan år 2005 blivit allt mer jämförbara vilket hjälper investerare fatta bättre ekonomiska beslut vid investeringar. / Background: The introduction of IFRS in 2005 added a number of new standards - one of these was IAS 36 p.134. Some businesses had a hard time interpreting the standard while others might be omitting important information due to subjective assumptions. Thus, the investigation begins: Have businesses improved their disclosure of information in accordance with the requirements in IAS 36 p.134? Purpose: The purpose is to research if businesses have improved disclosing information in accordance with IAS 36 since the introduction of IFRS in 2005. A secondary purpose is to examine if businesses accounting for a larger share of goodwill have improved disclosing the information to a greater extent than businesses accounting for a smaller share of goodwill. Methods: The study was accomplished using a quantitative method. We used secondary data in the form of financial reports and noted the businesses’ amount of goodwill, equity and the footnote about goodwill. Empirical: The study revealed that 41,8 % of the disclosure requirements were met in 2005, 59,4 % of the requirements were met in 2008 and 75,6 % of the requirements were met in 2011. Analysis: The various x2 tests showed that businesses significantly have improved in meeting the disclosure requirements in IAS 36 p.134 since year 2005 until year 2011. Businesses accounting for a larger share of goodwill have not significantly improved disclosing the information to a greater extent than businesses accounting for a smaller share of goodwill. Conclusion: Businesses’ financial reports have become more transparent throughout time. Thus, users of financial statements are now able to deem the value of goodwill trustworthy. Finally, financial reports have become more comparable.
147

Agentbaserade motiv bakom företagsledningens nedskrivning av goodwill : en utredning av användningen av IAS 36 i svenska börsnoterade företag

Halldén, Jonas, Nilsson, Pär January 2011 (has links)
Den 1 januari år 2005 blev det obligatoriskt för EU-medlemmarnas börsnoterade bolag att redovisa enligt IASB:s redovisningsstandard IFRS. Införandet innebar genom IAS 36 att en årlig nedskrivningsprövning av goodwill ersatte årliga avskrivningar av goodwill. I praktiken har IAS 36 gett företagen möjlighet att tolka och därmed tillämpa IAS 36 på olika sätt; en neutral respektive subjektiv användning. Vid en neutral användning sker nedskrivningen av goodwill vid en faktisk värdeminskning av företagets goodwill, medan den subjektiva användningen utgår från företagsledningens egenintresse. Tidigare studier har visat att företagsledningen kommer att utnyttja sin handlingsfrihet om det finns agentbaserade motiv till det. Företagsledningens incitament att agera utifrån sitt egenintresse har förklarats genom agentteorin som beskriver hur separationen mellan företagsledningen och ägarna ger företagsledningen ett informationsövertag och därmed incitament att agera utifrån agentbaserade motiv. Denna studie har därmed undersökt om tre agentbaserade motiv kan förklara nedskrivningar av goodwill enligt IAS 36; (1) andelen goodwill i företaget, (2) resultatets påverkan samt (3) tillträdandet av en ny VD. Denna studie har haft en kvantitativ longitudinell forskningsdesign och har undersökt företag som var noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2005-2010 och som skrivit ned goodwill. Kvantitativa data har inhämtats från företagens årsredovisningar och använts för att beräkna de variabler som testat hypotesernas förklaringsvärde. Resultaten för hypotes 1 visade att goodwillintensiva företag tenderade att undvika en nedskrivning av goodwill under år 2005. Det sambandet kunde inte visas under senare år. Det samband som visades mellan ett negativt resultat och goodwillnedskrivning i enlighet med hypotes 2 under åren 2005-2007 bör tolkas med försiktighet till följd av få antal observationer. Resultatet för år 2008, då fler observationer fanns att tillgå, överensstämde även med hypotesen. Sambandet kunde dock inte visas för senare år. För hypotes 3 och tillträdandet av en ny VD kunde ett samband utläsas för några år. Däremot kunde inte hela tidsperioden bekräfta ett samband mellan en ny VD och större nedskrivningar av goodwill. De resultat som gavs av hypotes 1 kan möjligtvis förklaras med att aktiemarknaden inte reagerar lika starkt på företagets nedskrivningar av goodwill efter införandet av IAS 36 i och med att verkliga värden är mindre tillförlitliga än historiska värden. Resultaten för hypotes 2 gav inte argument för att ett negativt resultat ger företagsledningen motiv att skriva ned goodwill som en del av big bath accounting. Resultaten i sin helhet indikerar även att finanskrisen inte haft en avgörande effekt på företagens nedskrivningar av goodwill vid ett negativt resultat. Till följd av resultaten i hypotes 3 ifrågasätter denna studie hållbarheten i teorin big bath accounting vid nedskrivningar av goodwill i svenska börsnoterade företag.
148

Goodwill : Skillnader och likheter mellan hur IFRS och U.S. GAAP behandlar goodwill

Karlsson, Thomas, Oscar, Larsen January 2011 (has links)
Abstract   Title:                               Goodwill – differences and similarities between how IFRS and U.S. GAAP treats goodwill   Level:                              One year master, 15 credits   Author:                           Oscar Larsen and Thomas Karlsson   Supervisor:                     Leif Carlsson   Examiner:                      Cecilia Lindh   Year of publication:      2011   The main issue:              What are the differences and similarities of the treatment of goodwill between the U.S. GAAP and IFRS? What can the transition from U.S. GAAP to IFRS imply to companies regarding goodwill?   Aim:                                The aim with this thesis is to treat differences and similarities between U.S. GAAP and IFRS regarding how goodwill is generated and distributed in a business combination and also how the process of an impairment test of goodwill is carried through. The aim is further to treat possible effects that a transition may imply to companies regarding goodwill.   Method:                          In this study a qualitative research method has been used where the gathered information has been collected from interviews that has been analyzed and compared with the theoretical studies.   Conclusion:                    Differences described in theory doesn’t have to be confirmed with practices though it depends on how different companies in different industries interpret and apply these regulations   Keywords:                      Goodwill, IFRS, U.S. GAAP, impairment, business combination
149

Goodwill : En fallstudie i hur åtta företag motiverar sina (icke) gjorda nedskrivningar av goodwillvärdet / Goodwill : A case study of eight companies and their motivations concerning impairment tests of goodwill

Hägglund, David, Hägglund, Niclas January 2011 (has links)
Sedan 2005 ska företag pröva goodwills nedskrivningsbehov minst en gång årligen. Det här regleras i IAS 36 där det finns instruktioner om hur nedskrivningsprövningarna ska gå till. Dock har det i tidigare studier konstaterats att informationen som lämnas i anslutning till prövningarna inte är tillräcklig för att ge läsaren den användbarhet som bör finnas. Därför har författarna av uppsatsen genomfört en fallstudie med syfte att beskriva hur åtta företag motiverar sina nedskrivningsprövningar. Syftet med uppsatsen var att studera hur åtta börsnoterade företag som redovisar enligt IAS/IFRS värderar sin goodwill i samband med nedskrivningsprövningar. Tyngdpunkten låg på de motiveringar som låg till grund för värderingarna. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där årsredovisningar för åtta företag har studerats. Urval av företag har skett bland de koncerner som redovisar enligt IAS/IFRS och finns börsnoterade på OMX Stockholm, Large Cap. Slutsatsen av fallstudien är att företagens årsredovisningar innehåller upplysningar av olika kvalitet och kvantitet rörande nedskrivningsprövningarna. De största skillnader som uppsatsen har uppmärksammat är företagens olika redogörelser av de variabler som påverkat värderingen av goodwillvärdena. Brister har främst rört avsaknaden av motiveringar i samband med företagens kassaflödesprognoser. / Since the year of 2005 companies must do annual impairment tests of goodwill. IAS 36 provides instructions and regulations for the impairment tests, but recent studies have shown that several companies lack of adequate information in their annual reports. By doing a case study of eight companies the writers of this essay had the purpose to investigate how the impairment tests were explained in the annual reports. The purpose of this study was to describe the way companies estimated goodwill during their impairment tests, according to IAS/IFRS. Most attention was paid on the explanations that the estimates were based on. To investigate the impairment tests a qualitative case study of eight companies ́ annual reports was applied. The selection of companies was restricted to the OMX Stockholm, Large Cap. The conclusion of the study is that the annual reports contains information of various quality and quantity regarding the impairment tests. Most variances is to be found in the reports of the variables that have lead up to the estimated values. Particularly, shortages in the explanations in connection with the cash flow forecasts have been recognized.
150

Strategies for Goodwill Allocation

Rimmerfors, Sofia, Sahar, Kavian January 2012 (has links)
Since 2005 all companies listed on a regulated stock exchange within the European Union are required to present their financial reports in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS) and International Accounting Standards (IAS). The purposes of these standards are to accomplish international harmonization of accounting rules to make financial reports more comparable. However, recent research has shown that some firms tend to use goodwill strategically in a business combination by manipulating the acquired assets and consciously allocate the intangible assets to goodwill to reduce the depreciation in the income and decrease costs. This phenomenon may reduce the comparability between financial reports and thus has an opposite effect on the purpose of IFRS and IAS.The aim of this study is to show how the companies involved in this study allocate goodwill strategically. Furthermore, the introduction of the new standards has contributed to that goodwill now is a subject for impairment test, therefore we want to show whether this affected the comparability of the companies in this study.An empirical study was conducted, based on interviews with four Swedish managers. The empirical findings are discussed in the light of the IASB Conceptual Framework, IAS 36 impairment test, allocation of goodwill and the comparability between companies. Our study reveals that three of four companies has a strategy for allocating goodwill. It is also clear that comparability has been reduced by the introduction of IAS 36; all respondents agree and highlight the problem of subjectivity of the management.

Page generated in 0.0445 seconds