No description available.

The diploma thesis deals with the topic of a didactic mathematical environment Biland. The theoretical part is concerned with the definition of two opposite educational styles, transmissive and constructivist, and their comparison. Within the constructivist educational style, it is also focused on The Hejný's method, and it defines the two basic pillars of this conception. The first pillar is the personality of the teacher and the other one is the mathematical content, which is provided by different mathematical environments. This diploma thesis introduces the environment Biland, describes on which mathematical basis it stands on and shows why should be Biland included into the teaching of mathematics. It answers the question of importancy of teaching also non-base ten systems and therefore it describes the history of place-value system. It also studies the tasks in contemporary textbooks of mathematics for primary schools by Hejný et al. published by publishing house FRAUS. The practical part includes the preparation and implementation of experiments in which the new environment Biland was introduced to the pupils. The experiments were recorded into protocols, followed by analysis. Another aim of the practical part was creation of worksheets for the pupils which were handed out after the...

Testes Adaptativos Computadorizados (TAC) são aqueles que selecionam gradativamente as questões (itens) a serem apresentadas ao indivíduo de acordo com o seu nível de conhecimento (traco latente). Um TAC pode se basear em um modelo da Teoria da Resposta ao Item (TRI) para a estimação do traco latente e escolha do item a ser apresentado em cada passo do teste. Este trabalho apresenta modelos da TRI utilizados em TAC encontrados na literatura e descreve alguns métodos de calibração de itens para a formação e manutenção do banco de questões do teste sob o modelo de Samejima (1969), estimação do traço latente, seleção de itens com restrições utilizando a abordagem Shadow test e critérios de parada normalmente utilizados. Foram realizadas simulações com um banco grande (500 itens) e com um banco pequeno (21 itens) e avaliada a qualidade das estimativas dos traços latente (através do cálculos dos vícios e erros quadráticos médios) de TACs com diferentes números de itens. Foi aplicado o modelo de Samejima às respostas de estudantes do Exame ao proficiência em inglês (EPI) do ICMC - USP, que é aplicado semestralmente no formato lápis e papel, para a formação de um banco de itens e posterior construção de um TAC. Também foi aplicado o modelo às respostas de pacientes clínicos do Hospital das Clínicas da Medicina da USP, cedido pelo doutor Yuang-Pang Wang, ao Inventário de Depressão de Beck (BDI) para os mesmos propósitos. Comparações com a atual metodologia para avaliação da proficiência em língua inglesa do EPI (Medida de Probabilidade Admissível, MPA) e para o diagnóstico de depressão do BDI (critério sugerido por Kendall et al., 1987) foram realizadas demonstrando as vantagens e maior riqueza dos resultados obtidos com a TRI e com os TACs implementados. Adcionalmente foi desenvolvido um programa Same-CAT que armazena bancos de itens e possibilita a criação e aplicação de TACs com restrições, através da abordagem Shadow test / Computerized Adaptive Tests (CAT) are those that select questions (items) gradually to be presented to an individual according to their proficiency (latent trait level). A CAT can be based on an Item Response Theory (IRT) model for estimation of the latent trait and selection of the next item to be presented in each step of the test. This paper presents IRT models used in CATs found in literature and describes some methods of item calibration for creation and maintenance of a test items bank under the Samejima\'s model (Samejima; 1969), estimation of latent trait, item selection with constraints using the Shadow test approach and usuals stopping criteria. Simulations were conducted with a large bank (500 items) and a small bank (21 items) and the quality of the estimatives of latent traits were evaluated (through calculations of mean squared errors and bias) TACs with different item numbers. Samejima\'s model were applied for the responses of students to the English Proficiency Exam (EPE) of ICMC - USP, a test applied twice a year in paper and pencil format, to create an item bank and subsequent construction of a CAT. The model was also applied to the responses of clinical patients from the Hospital das Clnicas - USP, given by Dr. Yuang-Pang Wang, to the Beck Depression Inventory (BDI) for the same purposes. Comparisons using the current methodology to evaluate the English Language Proficiency of EPE (Measure of Probability Allowable, MPA) and the BDI (criterion suggested by Kendall et al., 1987) were performed, and the CATs provided better and richer results. Furthermore a program, Same-CAT, that stores item banks and allows CAT\'s applications with constraints was created

Bakgrund: Antalet äldre personer i befolkningen ökar. Många äldre i livets slutskede har ofta komorbiditet vilket ställer krav på hög kompetens hos sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet. Det är oundvikligt att nyutexaminerade sjuksköterskor träffar äldre i livets slutskede inom slutenvården, men studier visar att de dock inte har tillräckligt med kunskap att vårda denna patientgrupp. Forskningen inom området är dock begränsad och så även svenska studier. Syfte: Syftet med studien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer i livets slutskede inom slutenvård. Metod: En intervjustudie genomfördes med elva nyutexaminerade sjuksköterskor på tre medicinavdelningar. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerade av Elo och Kyngäs (2008). Resultat: Resultatet av studien presenterades i fyra huvudkategorier: Mötet med anhöriga, vikten av teamarbete, behovet av kunskap och vårdmötet med den döende patienten. Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta anhöriga och samtala med dem om döendeprocessen. Nyutexaminerade sjuksköterskor uttryckte att de saknade tillräcklig kunskap, tid och erfarenheter att vårda äldre i livets slutskede. En förutsättning för att den döende patienten skulle få en värdig död var ett välfungerande teamsamarbete. Slutsats: Genom mer träning med erfarna sjuksköterskor och internutbildning på avdelningarna kan nyutexaminerade sjuksköterskor få bättre förutsättningar och skaffa sig erfarenhet och därmed öka sin kompetens inom vård av äldre i livets slutskede. / Background: The number of older people in the population is increasing. Many elderly people at the end of life often have comorbidity, which requires high levels of expertise among nurses in nursing work. It is inevitable that newly graduated nurses will meet the elderly at the end of life in the hospital, but studies show that they do not have enough knowledge to care for this patient group. However, research in this area is limited and so are even Swedish studies. Aim: The aim of the study is to illustrate newly graduated nurses´ experiences of caring for elderly people in the final stages of life in the hospital. Method: An interview study was conducted with eleven newly graduated nurses at three medical departments. The interviews were analyzed with qualitative content analysis inspired by Elo and Kyngäs (2008). Results: The results of the study were presented in four main categories: the meeting with family members, the importance of teamwork, the need for knowledge and the care meeting with the dying patient. The result showed that newly graduated nurses found it difficult to meet family members and talk to them about the dying process. The newly graduated nurses expressed that they lacked sufficient knowledge, time and experience to care for the elderly at the end of life. Prerequisite for the dying patient to receive a dignified death was well-functioning team collaboration. Conclusion: Newly graduated nurses can have a better opportunity to increase their skills in the care of the elderly at the end of life through more training with experienced nurses and internal education in the medical department about how to care for the elderly at the end of life.

Bakgrund: Palliativ vård och vård i livets slutskede är vård utan bot. Vården utgår ifrån att lindra lidande och öka välbefinnande, både för patienter och anhöriga. Kunskapen brister hos nyutbildade sjuksköterskor och utbildningen är otillräcklig. Det är problematiskt att sjuksköterskor saknar kunskap om palliativ vård och vård i livets slutskede, och tror att det är samma sak. Brister i utförandet kan öka oro och lidande, trots att vården ska lindra lidande. Syfte: Syftet var att beskriva nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar analyserades för att söka likheter och skillnader ur artiklarnas syfte, metod, urval och resultat. Resultat: Nyutbildade sjuksköterskor upplevde bristande förberedelse, osäkerhet, känslomässig påverkan samt betydelse av stöd. Nyutbildade sjuksköterskor var oförberedda inför mötet med döden eller hade bristfälliga kliniska färdigheter. De upplevde osäkerhet och otillräckliga i yrkesrollen, både för patienter och anhöriga. De upplevde ångest, stress eller en rädsla för döden vid vård av döende patienter i livets slut. Fåtal givande upplevelser framkom. De upplevde att stöd från erfarna sjuksköterskor var viktigt. Slutsats: Nyutbildade sjuksköterskor behöver välfungerande stöd i yrkesrollen, för att undvika att orsaka ett ökat lidande för patienter, anhöriga eller sjuksköterskor själva. / Background: Palliative care and end-of-life care is care without cure. The care intends to ease suffering and increase well-being, both for patients as well as families. Newly graduated nurses’ lack in knowledge and the education is insufficient. It’s problematic that nurses lack knowledge about the care and believes that palliative care and end-of-life-care are the same. Insufficient care could increase worries and suffering, even though the care intends to ease suffering. Aim: The aim was to describe newly graduated nurses’ experiences of end-of-life care. Method: A literature review based on scientific articles that was analyzed to seek similarities and differences in aims, methods, selections, and results. Result: Newly graduated nurses experienced lacking preparations, insecurity, emotional affect, and the need for support. They felt not prepared to encounter death and lacked clinical skills. Newly graduated nurses experienced anxiety, emotional strain and a personal fear of death when caring for dying patients at the end of life. Only few beneficent experiences were found. Newly graduated nurses felt that support from more experienced nurses was important. Conclusion: Newly graduated nurses need well-functional support in their professional role, to avoid causing an increased suffering to the patients, families or to nurses themselves.

Bakgrund: Nyexaminerade sjuksköterskor kan uppleva en omfattande och påfrestande förändring när de äntrar arbetslivet. Övergångsprocessen från student till yrkesverksam kan vara nästintill chockartad på grund av psykosociala faktorer, och påverka hälsan negativt. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv bör problemet undersökas med anledningen att bidra till mer kunskap inom området. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av övergången från student till yrkesverksam i relation till den psykosociala hälsan.   Metod: En kvalitativ metod tillämpades med ett målinriktat- snöbollsurval. Sex informanter inkluderades, samtliga hade genomgått övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska. Individuella semistrukturerade intervjuer valdes som intervjuform, och en manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Uppsatsens resultat består av två huvudkategorier. Den första är tidens betydelse på den psykosociala hälsan. Brist på arbetslivserfarenhet kan upplevas som en osäkerhet i yrkesrollen vilket kan påverka den psykosociala hälsan negativt. Däremot med mer arbetslivserfarenhet utvecklades ett självförtroende i yrkesrollen, som i sin tur främjade den psykosociala hälsan. Den andra huvudkategorin är resursers betydelse på den psykosociala hälsan. Interna och externa resurser underlättade övergången, och bidrog till ett positivt psykosocialt mående. Medan brist på resurser försvårade övergången och välmåendet. Slutsats: Faktorerna tid och resurser påverkade övergången och den psykosociala hälsan. Det framkom även att nyexaminerade sjuksköterskor inte är tillräckligt yrkesförberedda och att förbättringar bör ske inom utbildningen och på arbetsplatsen för att underlätta övergången. Utöver det hade även Antonovskys teori om känsla av sammanhang, betydelse. Teorins tre komponenter, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet var centrala vid övergången. / Background: Newly graduated nurses can experience a challenging time when they enter work life. The transition process from student to professional can almost be shocking due to psychosocial factors, which in addition can affect the health negatively. From a public health science perspective, the problem should be investigated with the aim of contributing to more knowledge in the field. Aim: The aim of this study is to examine newly graduated nurse’s experiences of the transition from student to registered nurse in relation to the psychosocial health. Method: A qualitative method was applied with a purposive-snowball sampling. Six informants were included, all of whom had undergone the transition from nursing student to professional nurse. Individual semi-structured interviews were chosen as the interview form, and a manifest content analysis was used as the analysis method. Result: The study’s results consist of two categories. The first category is the importance of time on the psychosocial health. Lack of work experience can be felt as an initial insecurity in the professional role as a registered nurse, which can negatively affect the psychosocial health. However, with more work experience a self-confidence in the professional role as a nurse developed which in turn promoted the psychosocial health. The second category is the importance of resources on the psychosocial health. Internal abilities and external support facilitated the transition, and contributed to a positive psychosocial well-being, while a lack of resources made the transition more difficult. Conclusions: The factors time and resources had an impact on the transition and on the psychosocial health. It also emerged that newly graduated nurses are not sufficiently prepared and that improvements should be implied in the education and in the workplace to facilitate the transition. In addition to that had also Antonovsky’s theory sense of coherences an impact on the transition. The theory’s three components, manageability, comprehensibility, and meaningfulness where central for the transition.

I en sjöfartsindustri som ständigt utvecklas gäller det att styrmännen som arbetar ombord har den kompetens som krävs för att utföra arbetet. Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompetenta nyutexaminerade styrmän är under sin första törn samt hur utbildningen och arbetsgivarna kan underlätta. Detta har undersökts genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex nyutexaminerade styrmän som gjort sin första törn som styrman ombord på ett gas-, råolje- eller produkttankfartyg. Resultatet från intervjuerna visar att styrmännen var positivt överraskade över sina förkunskaper från utbildningen. De upplevde en kompetens i bryggrutiner och navigering medan lasthantering var ett område som de kände viss osäkerhet och nervositet inför. Vikten av arbetsgivarens roll i en nyutexaminerad styrmans första tid i yrket visades också vara viktig för utveckling av kompetens genom överlapp. / In a constantly evolving maritime industry, it is crucial that the nautical officers working onboard possess the necessary competence to carry out their duties. The purpose of this study is to investigate the level of competence among newly graduated nautical officers during their first contract, and how education and employers can facilitate this process. This was investigated through qualitative semi-structured interviews with six newly graduated nautical officers who had completed their first contract as a nautical officer onboard a gas-, crude oil-, or product tanker. The results of the interviews shows that the nautical officers were positively surprised by their prior knowledge obtained during their education. They felt competent in bridge routines and navigation, while cargo handling was an area where they experienced some uncertainty and nervousness. The importance of the employer's role during a newly graduated nautical officer's first period in the profession was also shown to be crucial for the development of competence through overlap.

Syftet med denna studie är att belysa hur nyutbildade förskollärare upplever sig rustade för mötet med barns socioemotionella utveckling mot de krav som de har mött i förskolans verksamhet. Förskolan har under de senaste 50-åren förändrats vilket ställer ökade krav på förskollärarens kapacitet. Det ställer även krav på samarbetet inom arbetslaget där samverkan och förhållningssätt blir avgörande för den pedagogiska kvaliteten i förskolan. I studien används en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med nyutbildade förskollärare. Genom att välja denna metod kunde vi synliggöra deltagarnas upplevelser och åsikter. Resultaten tyder på att de nyutbildade förskollärarna inte fullt ut känner sig förberedda för att möta och stödja barns socioemotionella utveckling i förskolan. Följden av bristande samverkan mellan utbildning och verksamhet kan resultera i att barnen i förskolan inte erbjuds de förutsättningar som krävs för att kunna lyckas. Resultaten synliggör en önskan och ett behov av en mer praktiknära utbildning för att stärka den pedagogiska kvaliteten och motverka pedagogiska begränsningar i förskolans verksamhet. / The purpose of this study is to highlight how newly trained preschool teachers feel they are equipped to deal with children's socio-emotional development against the demands they have encountered in preschool. The preschool has changed over the past 50 years, which increases the demands on the preschool teacher's capacity. It also places demands on the collaboration within the work team, where consensus and approach become decisive for the pedagogical quality in the preschool. The study uses a qualitative research method consisting of interviews with newly graduated preschool teachers. By choosing this method, we were able to make the participants' experiences and opinions visible. The results indicate that the newly qualified preschool teachers do not feel fully prepared to meet and support children's socio-emotional development in preschool. The consequence of a lack of cooperation between the education and the preschool practice can result in the children in preschool not being offered the conditions required to be able to succeed. The results visualize a desire and a need for a more practical education to strengthen pedagogical quality and counteract pedagogical limitations in the preschool's activities.

Att jobba med socialt arbete idag innebär att man i sitt dagliga arbete möter personer på individ-, grupp- och samhällsnivå som befinner sig i någon form av kris. Något som beroende på situationen kan leda till uppkomsten av negativa effekter, exempelvis sekundär traumatisering. Syftet med detta examensarbete var därför att undersöka i vilken utsträckning nyexaminerade socionomer upplever detta fenomen i arbetslivet. Utifrån syfte och frågeställningar sammanställdes fyra teman som undersöktes med hjälp av en kvantitativ ansats där datainsamlingsmetoden bestod av en frågeenkät som besvarades av totalt 126 deltagare. Utifrån resultaten av dessa teman framkom det att majoriteten av deltagarna inte har diskuterat fenomenet under studietiden och att de någon gång har upplevt sekundär traumatisering både i och utanför arbetslivet. Resultatet av den insamlade datan tolkades sedan med hjälp av två teoretiska begrepp: förebyggande och resiliens. Studiens resultat visar vidare på vikten av att informera socionomstudenter om de eventuella riskerna med socialt arbete samt hur dessa kan förebyggas och motverkas. / Working within the social work arena today means that you in your daily work meet people at individual, group and community level who are in some form of crisis. Something that, depending on the situation, can lead to the emergence of negative effects, such as secondary traumatization. The purpose of this thesis was therefore to examine if and to what extent newly graduated sociologists have experienced or are experiencing this phenomenon in their work. Based on the purpose and questions, four themes were compiled that were investigated using a quantitative approach where the data collection method consisted of a questionnaire that was answered by a total of 126 participants. Based on the results of these themes, it appears that the majority of the participants did not discuss the phenomenon during the study period and that they have at some point experienced secondary traumatization outside of and in their work life. The result of the collected data was then interpreted using prevention and resilience as a theoretical outset. These results show the importance of informing sociology students about the possible risks of social work and how these can be prevented and countered.

BakgrundTransitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska kan vara svår och utmanande och än mer utmanande som ny inom akutsjukvården. Författarna kommer beskriva sjuksköterskans profession, vad det innebär att vara nyexaminerad sjuksköterska samt vad som menas med transition. Även begreppet akutsjukvård och dess olika kontexter kommer beskrivas. Vidare beskriver författarna Duchschers (2008) transitionsteori. SyfteAtt sammanställa kunskap om nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom akutsjukvård. MetodStrukturerad litteraturstudie med inslag av grunderna för systematisk litteraturöversikt. ResultatSammanställningen av artiklarna i denna litteraturstudie resulterade i tre kategorier Första tiden i yrket, Vikten av support och Upplevelsen av arbetsmiljön. Samt åtta subkategorier Upplevelsen av transition, Introduktion på arbetsplatsen, Utveckling inom professionen, Upplevelsen av teamwork, Kommunikation, Behov av stöd, Brist på erfaren personal och Arbetsbelastning. SlutsatsTransitionen från student till sjuksköterska kan vara utmanande på flera sätt, både inom yrkesrollen och privat. Minskad arbetsbelastning och en adekvat introduktion skulle kunna hjälpa till i transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska. Viljan av utveckling och skapande av erfarenheter var stärkande för nyexaminerade sjuksköterskor i tron på sin kompetens. / BackgroundThe transition from being a student nurse to becoming a registered nurse can be hard and challenging, even more challenging by being new in the emergency care. The writers will describe nurses’ profession, what it means to be a newly graduated nurse and also explain transition. Further on the writers will describe the concept emergency care and the different context where emergency care can occur. The writers will also describe Duchscher (2008) transition theory. AimTo compile knowledge of newly graduated nurses´ experiences of working in acute caresetting. MethodA review of literature with the basics from a systematic review. ResultsThis review resulted in three categories Early in the profession, The importance of support and Experience of the work environments. Eight subcategories were identified these were Experience of transition, Introduction in the workplace, development within the profession, Teamwork experience, Communication, Need for support, Lack of experienced staff and Workload. ConclusionsThe transition from student nurse to registered nurse can be challenging in many ways, both within the profession as well as the private life. Reduced workload and an adequate introduction could help in the transition from student to professional nurse. The will of development and the hunt for experiences were empowering for the newly graduated nurses in the beliefs in their own competence.