Background: Work-related stress can negatively affect the health of newly graduated nurses, whichcan have consequences such as a shortage of nurses. If factors are identified that can lead to work-related stress, it also opens up the possibility of preparing newly graduated nurses for the work-related stress that may occur in their new profession. Aim: The aim was to investigate factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses. Method: A literature review with a qualitative approach that included 10 articles. Results: Factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses were presented with two themes: work environment and transition. Four subthemes were formed to describe the experiences of newly graduated nurses: responsibility, feeling inadequate, self-confidence and competence. Conclusion: Work-related stress can be linked to the work environment and affect patient safety, it canalso lead to mental illness or that nurses leave the profession during the transition period. Work-relatedstress in the first years of the new profession may be linked to a lack of support from colleagues andmanagers. With the help of a satisfactory introduction and mentoring program, where experiencednurses act as support for the newly graduated nurses, work-related stress can be reduced. / Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan påverka nyexaminerade sjuksköterskors hälsa negativt vilket kan få konsekvenser så som sjuksköterskebrist. Identifieras faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress öppnar det också upp möjligheten att förbereda nyexaminerade sjuksköterskors för den arbetsrelaterade stressen som kan förekomma i deras nya profession. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor.   Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderade 10 artiklar. Resultat: Faktorerna som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor presenterades med två teman vilka är arbetsmiljö och transition. Fyra subteman bildades för att beskriva nyexaminerades sjuksköterskors upplevelser dessa var: ansvar, att känna sig otillräcklig, självförtroende och kompetens. Slutsats: Arbetsrelaterad stress kan kopplas till arbetsmiljön och kan påverka patientsäkerheten samt omvårdnadsarbetet, den kan också leda till att nyexaminerade sjuksköterskor upplever psykisk ohälsa eller lämnar sjuksköterskeyrket under transitionsperioden. Arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor under de första åren i det nya yrket kan vara kopplat till bristande stöd från kollegor och chefer. Med hjälp av en tillfredställande introduktion och mentorprogram, där erfarna sjuksköterskor/handledare agerar stöd till de nyexaminerade sjuksköterskorna, kan känslan av arbetsrelaterad stress hos de nyexaminerade sjuksköterskorna minska.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär höga kravoch många nyutexaminerade sjuksköterskorupplever stressinför att behöva besitta den kunskap som krävs. Stressen kan påverka patientsäkerheten.Syfte: Syftet var att undersöka arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor och hur det påverkar patientsäkerheten. Metod: Metoden var en litteraturöversiktmed systematisk datainsamling och urval, där totalt 13 artiklar inkluderades i resultatet.Resultat: Resultatet visade att arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor berodde på flera orsaker, som organisatoriska faktorerbristande ledarskap, att inte besitta den kunskap som krävs och att vara ny i teamet. Dessa faktorer leder till att sjuksköterskorna tvingas prioritera arbetetunder press vilket påverkar kvalitén på omvårdnaden, äventyrar patientsäkerheten och en vilja hos flera nyutexaminerade sjuksköterskor att lämna yrket. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver stöd under deras första tid som legitimerad sjuksköterska för att minska den arbetsrelaterade stressen och att fler stannar kvar inom professionen vilket leder till ökad patientsäkerhet. / Background: The nursing profession involves high demands and many newly graduated nurses experience stress before having to possess the required knowledge. Stress can affect patient safety.Aim: The aim was to investigate work-related stress in newly graduated nurses and how it affects patient safety. Method: The method was a literaturereview with systematic data collection and selection, where a total 13 articles were included in the results.Results:The result is based on two main categories: Causes of work-related stress and consequences of work-related stress. The result showed that work-related stress in newly graduated nurses was due to several factors, such as organizational factors, lack of leadership, not possessing the knowledge required and to be new to the team. These factors lead to nurses being forced to prioritize work under pressure, which affects the quality of nursing, jeopardize patient safety and a willingness of several newly graduated nurses to leave the profession. Conclusion: Newly graduated nurses need support during their first time as a registered nurse to reduce work-related stress and for more people to remain in the profession which leads to increased patient safety.

Den första tiden i yrkeslivet kan upplevas utmanande för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Därför är det av stor betydelse att rätt förutsättningar ges från hälso- och sjukvården för att den nyutexaminerade sjuksköterskan ska kunna ge patienten en god vård. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors första tid i yrket. Metod: En litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats som grundades på tio vetenskapliga artiklar, fyra kvantitativa, fem kvalitativa samt en med mixad metod. Resultatartiklarna analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: vikten av en stödjande övergång in i yrkesrollen, arbetsklimatets betydelse den första tiden i yrket, värdet av kompetensutveckling för yrkesrollen och grundläggande resurser för god omvårdnad. Resultatet visade att den nyutexaminerade sjuksköterskan var i behov av mer stöttning vid övergången, ett bättre arbetsklimat och fler resurser för att kunna utveckla kompetens och bedriva arbetet med hög vårdkvalité. Konklusion: Kontinuitet och tillgänglighet hos arbetsgivare och kollegor samt stöttning i form av stödprogram förhindrade en ogynnsam transition för de nyutexaminerade sjuksköterskorna och bidrog till en bättre vårdkvalité för patienten. / The first time in working life can be experienced as challenging for the newly graduated nurse. Therefore, it is of great importance that the right prerequisites are provided to the newly graduated nurse by the healthcare, in order to give good care for the patient. Aim: The aim was to illustrate newly graduated nurses' experiences of the first time in the profession. Method: A literature study was conducted with an inductive approach based on ten scientific articles, four quantitative, five qualitative and one with a mixed method. The result articles were based on a content analysis. Result: Data processing resulted in four categories: the importance of a supportive transition into the professional role, the importance of the work climate during the first period in the profession, the value of competence development for the professional role and basic resources for good nursing. The results showed that the newly graduated nurse was in need of a better work climate, more support during the transition and more resources to be able to develop skills and conduct the work with high quality. Conclusion: Continuity and availability of managers and colleagues as well as support in the form of support-programs prevented the transition to become overwhelming for the newly graduated nurses and contributed to a better quality of care for the patient.

Bakgrund: Att utvecklas från student till sjuksköterska är något som sker i flera steg. Utbildningen har fokus på teori och de nya sjuksköterskorna har svårt att överföra teoretiska och praktiska kunskaper in i praktiken och känner därmed att de inte kan uppfylla de krav och förväntningar som ställs på dem inom professionen. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i yrket. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Fem nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades och datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier beskriver upplevelsen av att vara ny i yrket: (1) Känslor kring sjuksköterskerollen,(2) Stöd på arbetsplatsen, (3) Från ny till en i vårdteamet och (4) Kraven inom professionen. Slutsats: Studiens resultat visar att det är en utmaning för nya sjuksköterskor att kunna balansera mellan deras självupplevda kunskapsnivå och de krav som sjukvården och professionen ställer på dem. Det är inte utbildningen i sig som bidrar till att deras kunskaper inte upplevs som tillräckliga, utan ett flertal olika faktorer. Klinisk betydelse: Studien riktar sig främst till sjuksköterskor, verksamma lärare och chefer inom sjukvården med intresse för hur nya sjuksköterskor upplever den första tiden i yrket. / Background: To develop from student to nurse is something that develops in several steps. The education focuses on theory and the newly qualified nurses find it difficult to transfer their theoretical and practical knowledge into practice and thus feel that they cannot meet the demands and expectations placed on them within the profession. Aim: The aim of this qualitative study was to illuminate nurses' experiences of being new to the profession. Method: A qualitative, empirical, descriptive interview study was conducted with five newly qualified nurses and the data were analyzed with a qualitative content analysis. Results: Four categories describe the experiences of being new to the profession: Emotions upon the nursing role, support at work, from new to one of the staff and requirements within the profession. Conclusion: The result demonstrates that it is a challenge for newly qualified nurses to balance between their self-perceived knowledge and the requirements that health care and the profession imposes on them. It's not the training itself that contributes to their feelings that their knowledge is not sufficient, but a variety of factors. Clinical implication: This study is intended primarily for nurses, practicing teachers and managers in health care who are interested in how newly qualified nurses’ experience the first time in the new profession and what their needs are.

The diploma thesis aims to present newly proposed methods of dynamic assessment of executive functions and evaluate their benefits through a pilot study. The theoretical section introduces dynamic approach to assessment and its methods and also describes the area of executive functions. The research part presents the proposed tests, focusing on the assessment of planning skills, cognitive flexibility, logical reasoning, working memory and self- monitoring. Their principle is the method of graduated prompts. The research sample used for the study consisted of thirty respondents aged from eight to fifteen years. The respondents were divided into two groups with the same number of participants. The first group included children with special educational needs, the second group involved intact respondents. The results of the study were evaluated quantitatively and qualitatively. Within the quantitative part, the number of necessary prompts and completed items was compared in both groups. The qualitative part focused on a detailed analysis of diagnostically relevant information obtained using the aforementioned methods. The results of the quantitative part of the research showed that the groups differ from each other neither in the number of graduated prompts required, nor in the number of completed...

Bakgrund Studier visar att nyexaminerade sjuksköterskor som kommer ut till arbetslivet beskriver det som en ”verklighetschock” då det kan vara stressfullt och de är inte beredda på det. Akuta vårdsituationer är något man ställs inför som sjuksköterska och det förväntas av dem att kunna hantera detta. Studier visar även att det finns svårigheter för de nyexaminerade sjuksköterskorna som kommer ut i arbetslivet. Syfte Syftet var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att ställas inför akuta vårdsituationer. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databaserna CINAHL och PubMed har använts och elva artiklar hittades. En integrerad analys användes för att ta fram resultatet. Resultat Resultatet landade i tre kategorier: emotionella reaktioner, olika aspekter av kompetens och organisatorisk påverkan. Inom varje kategori formulerades två underkategorier. Underkategorierna är tvivel på sig själv, hantering av svår sjukdom och död, teoretisk kompetens, handlingsberedskap, brist på stöd samt brist på tid. Slutsats Resultatet visar att nyexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden som utmanande. Utmaningar som upplevdes var brist på resurser som exempelvis tid och stöd från övriga kollegor. Otillräcklig erfarenhet var något som hindrade handlingsberedskapen i akuta vårdsituationer. En tänkbar lösning till detta skulle kunna vara ett introduktionsprogram med mentorskap för de nyexaminerade sjuksköterskorna. / Background Studies show that newly graduated nurses who come out to workforce describes it as a“reality shock” because it can be stressful, and the newly graduated nurses is not preparedfor that. Acute care situations are something that a RN face and is expected to manage. Studies also shows that there are difficulties for newly graduated nurses entering the workforce, therefore this bachelor ́s thesis was accomplished. Aim The aim was to describe newly graduated nurses’ experiences of managing acute care situations. Method This bachelor ́s thesis has been accomplished as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The databases CINAHL and PubMed have been used and eleven articles was found. An integrated analysis was used to find the result. Results The results resulted in three categories: emotional reactions, different aspects of competence and organizational impact. Within each category, two subcategories were formulated. The subcategories are self-doubt, management of serious illness and death, theoretical competence, preparedness of action, lack of support and lack of time. Conclusions The results show that newly graduated nurses experience the first period as challenging. Challenges that were experienced were a lack of resources such as time and support from other colleagues. Insufficient experience was something that hindered readiness for action in acute care situations. A possible solution to this could be an introductory program with mentoring for the newly graduated nurses.

Bakgrund: Sjuksköterskebristen är ett utbrett problem både nationellt och globalt. Sjuksköterskans särskilda kompetens inkluderar omvårdnad baserad på humanism samt vetenskaplig kunskap. Forskning om hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från studenter till yrkesverksamma är av stor betydelse. Det är en viktig fråga med tanke på den rådande sjuksköterskebristen och kan främja en positiv start i yrket och en sund arbetsmiljö. Detta har positiva effekter på patientsäkerheten och tillgången på sjuksköterskor. Syfte: Vårt syfte var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av första tiden i kliniskt arbete. Metod: Metoden var en litteraturöversikt, där publicerade vetenskapliga artiklar identifierades, kvalitetsgranskades och analyserades. Översikten byggde på kvalitativa studier. Databaser som användes för insamling av artiklar var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Resultaten indikerade att den initiala perioden i klinisk praxis för nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattades som kaotisk och utmanande. Ett tydligt glapp mellan teori och praktik framträdde. Stöd och hjälp från kollegor och organisationen spelade en avgörande roll. Med tiden, när teoretisk kunskap smälte samman med praktisk erfarenhet, utvecklades sjuksköterskornas självförtroende och de kunde identifiera sig som professionella sjuksköterskor. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ofta en påtaglig klyfta mellan sin teoretiska utbildning och den praktiska erfarenheten, vilket kan leda till stress och överväldigande känslor. Genom att erbjuda effektiv handledning och skapa goda arbetsvillkor kan både den fysiska och psykiska hälsan för de nyutexaminerade sjuksköterskorna främjas. Dessutom leder detta till ökad patientsäkerhet eftersom brister inom vården ofta hänför sig till faktorer som stress, ogynnsamma arbetsförhållanden och kunskapsbrist. / Background: The shortage of nurses is a widespread issue both nationally and globally. The nurse's specific competence encompasses humanistic-based patient care and scientific knowledge. Studying new nurse graduates’ transition is vital, addressing the nurse shortage, and fostering a positive start and a healthy work environment. This, in turn, has positive effects on patient safety and the availability of nurses. Aim: Our objective was to illuminate the experiences of newly graduated nurses during their initial period of clinical practice. Method: The chosen method was a literature review, where we identified, assessed the quality, and analyzed published scientific articles. The review was based on qualitative studies. Databases used for article collection were CINAHL Complete and PubMed. Results: The results indicated that the initial period of clinical practice for newly graduated nurses was perceived as chaotic and challenging. A gap between theory and practice became apparent. Support from colleagues and the organization played a crucial role. Over time, as theoretical knowledge merged with practical experience, the nurses' confidence developed, and they identified themselves as professional nurses. Conclusions: Recently graduated nurses often experience a significant gap between their theoretical education and practical experience, which can lead to stress. By providing effective guidance and establishing favorable working conditions, the well-being of new nurses can be promoted. Furthermore, this contributes to enhanced patient safety since deficiencies in healthcare are often attributed to factors such as stress, unfavorable working conditions, and a lack of knowledge.

This study compared two prompting procedures that are used to teach children with autism in discrete trial: graduated guidance and system of least prompts. A modified alternating treatment design (ABCBC) was used to compare four children's acquisition of object labels taught by a system of least prompts and taught by graduated guidance. Two children were taught with the system of least prompts procedure first and the graduated guidance training procedure second. The other two children were taught with the graduated guidance procedure first, and the system of least prompts training procedure second. Each treatment phase involved three consecutive daily training sessions with 100 training trials each session. Probes were done each session on object labels taught by the current method up to that point All four children performed better when taught by a system of least prompts rather than when taught by graduated guidance. More object labels were acquired and maintained in the system of least prompts condition. These results indicate that the system of least prompts may be superior to graduated guidance when used in a discrete trial format.

Bakgrund: Bristen på legitimerade sjuksköterskor är den högsta på många år både globalt och i Sverige och är ett växande problem. År 2022 fick 4422 nya sjuksköterskor sin legitimation utfärdad i Sverige. Den nyutexaminerade sjuksköterskan kan uppleva den första tiden som krävande och svår och andelen sjuksköterskor som väljer att lämna yrket ökar för varje år. Att få den nyutexaminerade sjuksköterskan att stanna inom sitt nyvalda yrke är därför av största vikt för att kunna fortsätta bedriva en god och säker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första år av kliniskt arbete på vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på elva studier inhämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. De utvalda studierna Kvalitetsgranskades och analyserades därefter utifrån innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre kategorier: Sökandet efter yrkesidentitet, Arbetsmiljöns påverkan på självkänslan och Känslan av otillräcklighet präglade arbetet. Kategorierna inkluderade totalt sju subkategorier: Förståelse för den nya arbetsrollen, Behov av stöttning, Personlig och professionell utveckling, Arbetsklimatets betydelse för teamkänslan, Vikten av bekräftelse, Strävan efter kontroll och Det psykiska och fysiska måendet påverkades av stress. Konklusion: Det första verksamma året upplevdes som överväldigande, men kunde underlättas av stöd från kollegor och handledare. Året bestod av en utvecklingsprocess som startade med känslan av att vara nybörjare och slutade i en känsla av att faktiskt vara en legitimerad sjuksköterska. / Background: The lack of registered nurses is the largest in many years, both global and in Sweden and it is a growing issue. In 2022, 4422 new nurses got their license in Sweden. The newly graduated nurse can experience the transition from student to nurse as challenging and difficult and the number of nurses that choose to leave their occupation grows every year. To get them to stay within the profession therefore is important in order to continue to conduct a well executed and safe care. Aim: The purpose of the literature study was to describe newly graduated nurses experiences of their first year of clinical work at a hospital ward. Method: A literature study with a qualitative approach based on eleven studies obtained from the databases Cinahl and Pubmed. The studies underwent a quality review and data analysis based on content analysis. Result: The data analysis resulted in three categories: The search for professional identity, The work environments impact on self-esteem and The feeling of inadequacy characterized the work. The categories included a total of seven subcategories: Understanding of the new work role, Need for support, Personal and professional development, The work climates importance for the teamspirit and colleagues' attitude affected the teamspirit, The importance of confirmation, The pursuit of control and The mental and physical wellbeing was effected by stress. Conclusion: The first year was overwhelming. The year consisted of a development process that started with the sense of being a beginner and ended with the feeling of being a registered nurse. To facilitate this process support from colleagues and preceptors was important.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen och få en bild av vad som påverkar nyutexaminerade socialsekreterares dagliga arbete inom området barn och unga. Utifrån syftet har vi sökt svaret genom följande frågeställningar: Vilka organisatoriska faktorer påverkar nyutexaminerade socialsekreterares möjligheter att utföra ett, enligt dem, gott socialt arbete? Vilka handlingsstrategier använder nyutexaminerade socialsekreterare för att möta utmaningar i det dagliga sociala arbetet? Hur ser de organisatoriska och personliga förutsättningarna ut för tillämpning av mod i det praktiska sociala arbetet? Vi har använts oss av semi-strukturerade intervjuer av fem nyutexaminerade socialsekreterare verksamma i olika delar av landet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av två copingbaserade teorier, Hirschmans (1970) teori om sorti, protest och lojalitet samt Astviks och Melins (2016) teori om överlevnadsstrategier. Resultatet visade att bristfällig introduktion, hög arbetsbelastning och hög personalomsättning påverkar möjligheterna att utföra ett gott arbete negativt. En hög tillit till ledningen och arbetsgruppen samt goda möjligheter till kollegialt stöd påverkar möjligheterna att utföra ett gott arbete positivt. De handlingsstrategier vi fann att socialsekreterarna använde sig av var att jobba över eller hoppa över raster för att hinna med, stänga av känslomässigt för att orka med arbetsbelastningen, lägga över ansvaret på någon annan och att ta avstånd från kollegor för att orka med den höga personalomsättningen. Möjligheterna att tillämpa mod i det praktiska sociala arbetet påverkas av organisatoriska faktorer som gruppens sammansättning, tillit till ledningen och ledningens bemötande. Personliga förutsättningar som kan påverka användandet av mod är tidigare erfarenheter och vilka personliga egenskaper som socialarbetaren besitter. / The purpose of this study is to deepen the understanding of and gain insight into what influences the daily work of newly graduated social workers in the field of children and youth. Based on this purpose, we have sought answers through the following research questions: What organizational factors affect the ability of newly graduated social workers to perform what they consider good social work? What strategies do newly graduated social workers use to address challenges in their daily social work? What are the organizational and personal conditions for applying courage in practical social work? We conducted semi-structured interviews with five newly graduated social workers working in different parts of the country. The material was then analyzed using two coping-based theories, Hirschman's (1970) theory of exit, voice and loyalty, as well as Astvik and Melin's (2016) theory of survival strategies. The results showed that inadequate introduction and support, high workload and high staff turnover negatively affect the opportunities to do a good job. A high level of trust in management and the work group, as well as good opportunities for collegial support, positively affects the opportunities to perform good work. The action strategies we found that the social workers used were working overtime or skipping breaks to catch up, shutting down emotionally to cope with the workload, shifting responsibility to someone else and distancing them-selves from colleagues to cope with the high staff turnover. The opportunities to apply courage in practical social work are affected by organizational factors such as the composition of the group, trust in management and patterns in leadership behavior. Personal conditions that can affect the use of courage are previous experiences and what personal qualities the social worker possesses