År 2018 mottog 4,8 miljoner svenska hushåll broschyren Om krisen eller kriget kommer. Denna utformades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB] och ämnade göra svenska folket bättre förberett på följder från allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter. Detta skulle uppnås genom instruktioner och tips på hur man ska förhålla sig när en samhällskris vänder vardagen upp och ner. Det riktades emellertid en del kritik mot broschyren. Undersökningen Effektmätning av broschyren Om krisen eller kriget kommer gjord av Enkätfabriken vittnar om att trots att informationen gjorde ett intryck så kastades många exemplar. 31% av de tillfrågade uppger att de inte har sparat den (2019, 19). Enligt MSB:s sida Din Säkerhet.se (publicerad 2019) är det 64% av läsarna som vid tillfrågan hävdat att de har övervägt handling, men att bara 22% har inspirerats att utföra något konkret. Här uppkom bland annat de viktiga frågorna: hur kan man utforma en potentiell framtida version av broschyren så att mottagaren vill spara den och hur kan den bli mer till gagn för den tilltänkta målgruppen utan att för den delen upplevas som propagandistisk och militärförskönande? Genom undersökningar, enkäter och jämförelser med tidigare versioner, anammandet av önskemål och feedback görs en gestaltning som tacklar dessa frågor och sedan presenteras för respondenter för utvärdering. De prototyper som framtagits visar på ett ökat tilltalande, överskådlighet, läslighet och högre nivå av förståelse. Flera metoder användes för att försäkra sig att det slutgiltiga designförslaget uppfyllde målet att genom kognitions- och perceptionsregler och teorier framställa en prototyp som uppnår de behov som respondenterna sade sig ha. Examensarbetet har resulterat i: • Ett nytt omslag som i större grad upplevs som tilltalande. • Ett mer användbart mittuppslag där text omtolkats till multimodala illustrationer. • En extra sida där viktig information som givit knapphändig textbeskrivning mer utrymme för att gestalta och förklara via illustration och sekventiellt berättande. / In 2018, 4.8 million Swedish households received the pamphlet If crisis or war comes (Om krisen eller kriget kommer). This pamphlet was designed by the Swedish Civil Contingencies Agency (Myndigheten för samhällssskydd och beredskap) [MSB] and sought to prepare the Swedish population for the consequences of serious accidents, extreme weather, Cyber-attacks, or military conflict. This was to be relayed through instructions and handy tips for when everyday life was turned upside-down. The pamphlet did however receive a fair amount of criticism. Research shows that despite making an impact on its readers, a large amount of the pamphlets was discarded. According to MSB themselves in a report on a survey published 2019, 64% of readers declared having considered acting upon the provided information, but only 22% declared having taken any concrete action. By some metrics that was a success, but for an official publication of this size and importance the results were not as favorable as expected. Something about the pamphlet seemed to have polarized the Swedish populace. The purpose of this work is to tackle the big question; how to design a pamphlet that begs to be kept for later, and how can information that has been described as propagandistic and military-promoting be redesigned to increase the appeal for the target demographic? Through research, surveys, and comparative studies of prior versions of the pamphlet, a consensus was founded based on feedback from respondents and a redesign is made. The new design-prototype is then tested and evaluated in a survey to see how it measures up against the original 2018 design and if it delivers on the expectations expressed in the first survey. The prototype design shows an increase in appeal, readability, and understandability. The methods used ensure quality and that the final prototype achieves its goal of adhering to cognition theory and principles as well as delivering the necessary aspects of the redesign. The results were: A new cover with increased appeal. A middle spread with improved usability, a transference of textual information into multimodal illustrations. A spill-over page with necessary information conveyed clearly through illustrations, as opposed to the original text instructions. / <p>Presenterades över Zoom</p>

No description available.

Med utgångspunkt i semiotik och diskursteori undersöks med vilka medel Visit Åland framställer föreställningar om autenticitet på sitt officiella Instagramkonto. Analysmaterialet består av sex fotografier från kontot, samt en överblicksbild av profilen. Resultatet visar bland annat att natur är ett framträdande inslag som används för att skapa associationer till något orört och därmed autentiskt. Studien bidrar med en indikation på hur organisationen på Instagram visar upp och porträtterar föreställningar om ett autentiskt Åland i sin visuella kommunikation.

I mitt självständiga arbete så har jag utformat en digital lösning med syfte att motverka samhällets stora problem med matsvinn, detta i form av en konsument-app som även inkluderar en tjänst för hemleverans av matkassar, i en annorlunda tappning

Denna uppsats ämnar undersöka, problematisera och diskutera användningen av färgenrosa på feministiska kommunikationsbyråers hemsidor genom en diskursanalys. Det försäven ett resonemang kring vad användningen av rosa i denna kontext har för följder fördiskursen om färgen rosa och/eller feminism. Uppsatsen ska bidra till att ifrågasättanormer och strukturer inom en feministisk diskurs med avstamp i ett normkritisktperspektiv. Övriga teorier som underbygger analysen är bland annat Stuart Halls teorierom representation, Gillian Roses diskursteori, samt Yvonne Hirdmans resonemang omgenus. Resultatet redogör för en mångfacetterad tolkning av färgen, samt attanvändningen av färgen rosa blir en symbol för kommunikationsbyråernas feministiskaställningstagande. Användningen både upprätthåller och bryter normer om femininitetgenom att färgen blir en motsättning till maskulinitet.

Den här uppsatsen har syftet att undersöka diskurser och designstereotyper inom hållbarhetsdesign på ekologiska livsmedelsförpackningar. Undersökningen görs via en visuell och diskursanalys som granskar ett begränsat urval av produkter. Det görs även en komparativ visuell analys för att kunna sätta de ekologiska produkterna i relation till det normativa utbudet. Analyserna visar på tydliga mönster i framställningen av de ekologiska livsmedelsprodukternas identitet. Hållbarheten i de ekologiska produkterna representeras med främst gröna och vita färgval samt med en mer sammanhållen produktidentitet. Dessa representationer medför de identifierade diskurser, som framförallt är kopplade till hälsa, miljö och hållbarhet.

Uppsatsen undersöker förhållandet mellan den grafiska designpraktiken och den kritiskakartografin. Genom en kritisk diskursanalys undersöks hur produktionen, konceptet ochutformningen av kartorna i analysen förhåller sig till den sociala praktiken. De teoretiskautgångspunkterna i uppsatsen fokuserar på representation, kartografi, psykogeografi,deltagande- och konstnärlig utforskande praktiker samt diskurser. Kartor utgår ofta frånett universellt perspektiv och denna uppsats synliggör den makt som kartor besitter.Resultatet visar att kartor är högst beroende av sin kontext och styrks av att ses som enprocess snarare än en artefakt. Den har en unik möjlighet i att kunna kombinerageografisk information med annan information och genom formgivning synliggöra nyaperspektiv. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att den grafiska praktiken och denkartografiska praktiken på många sätt är beroende av varandra och inte bör ses som tvåskilda praktiker, utan som olika dimensioner av varandra.

Uppsatsen har som syfte att undersöka om fyra restauranger i Malmö använder sig av nudging via grafisk design för att få folk att konsumera mer hälsosamt. Problemet är att fetma och dess följdsjukdomar ökar i Sverige. Samtidigt ökar även trenden med att äta ute. Jag har därför gjort en komparativ visuell analys av fyra menyer från restauranger i Malmö. Slutresultatet visade att de använder sig av såväl typografi som färg, hierarki och bilder som nudgingmetoder för att marknadsföra sina maträtter, men inte för att främja de mer hälsosamma alternativen. Genom min undersökning kan jag ge en grundläggande förståelse för begreppen menypsykologi och nudging, och hur man kan leda människor till att välja mer hälsosamma alternativ när de äter på restauranger.

I dag tillverkas produkter baserad på en linjär struktur. Detta medför att det globala avfallet ökar samtidigt som människan fortsätter att förbruka jordens naturresurser på att ohållbart sätt. Sverige är ett av länderna som har antagit FN:s globala mål för hållbar utveckling och ska mål 12 uppnås, som handlar om att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster till år 2030, måste en omställning till ett cirkulärt samhälle ske. Syftet med min studie var att undersöka hur cirkulär design kan främja hållbar konsumtion genom produkter tillverkade av matavfall eller restprodukter från livsmedelsindustrin. Resultatet visade att det finns ett intresse av att konsumera inredningsprodukter tillverkade av matavfall och att det finns en positiv inställning till att förändra invanda konsumtionsmönster.

I denna uppsats har jag valt att undersöka konstnärliga processen att komponera med grafisk notation och hur jag kan använda mig av detta i mina egna kompositioner. Undersökningen gick ut på att skriva ett ensembleverk där jag använder mig av grafisk notation, som sedan har spelats av två olika ensembler. Arbetet har resulterat i två inspelningar med olika ensembler med snarlik sättning där tolkningarna är olika samtidigt som de är lika.Jag hade två tydliga anledningar att välja detta arbete. För det första kändes det viktigt att skaffa sig kunskap kring grafisk notation eftersom den finns med i mycket kammarmusik. Genom att undersöka hur kompositionsprocessen ser ut med grafisk notation kunde jag även bygga en större kunskap kring hur jag själv ska tolka ett verk som använder sig av det. För det andra fann jag att komposition är både något viktigt att göra som musiker och att det är något jag finner roligt. Under min utbildning har jag ofta fått läxor att komponera vilket har lett till detta intresse.