Plastprodukter är ett stort miljöproblem, där en stor mängd fortfarande finns kvar i naturen och kan skada både marina djur och hela ekosystem. Kemikalier och tillsatser i plastmaterial utgör potentiella risker för både miljön och vår hälsa. Aluminiumfolie är ett förpackningsmaterial som kräver mycket energi och skapar onödigt avfall när det endast används en gång. Aluminiumfolie kan även läcka ut i maten och orsaka hälsoproblem. Bakplåtspapper innehåller farliga kemikalier som kan vara skadliga för hälsan och miljön. Syftet med denna uppsats att undersöka den grafiska designen på aluminiumfolie, bakplåtspapper och plastfolie förpackningar och märkningar med avseende på hållbarhet kopplat till prisklass. En kvantitativ innehållsanalysmetod användes för att undersöka ett totalurval av förpackningsdata (Esaiasson et al., 2017). Resultaten visar att glass- and fork symbolen är den vanligaste märkningen på förpackningarna tillsammans med hög mättnad och 3-4 färger, sans-serif typsnitt används på alla förpackningar.  Under mitt examensprojekt har jag skapat företaget Hajv, som fokuserar på att främja ett hållbarare kök genom att erbjuda bivaxprodukter som ersättning för aluminiumfolie, bakplåtspapper och plastfolie. Mitt ursprungliga mål var att utveckla helt nya produkter för att ersätta icke-hållbara alternativ i köket, men jag fokuserade sedan på att vidareutveckla bivaxdukar till en rad olika användningsområden. Genom Hajv sprider jag också medvetenhet om binas situation i världen. Jag har utgått ifrån FN:s hållbarhetsmål nummer 12 och 13, som fokuserar på ansvarsfull konsumtion och produktion samt att bekämpa klimatförändringarna. Genom att erbjuda bivaxprodukter som alternativ till engångsartiklar i köket bidrar Hajv till minskad avfallsmängd och minskad användning av icke-förnybara resurser. Dessutom minskar vi klimatpåverkan genom att främja återanvändning och en hållbar livsstil. Hajv strävar efter att främja en hållbar och medveten konsumtion genom att erbjuda innovativa och miljövänliga produkter. Genom att engagera och informera kunder om binas viktiga roll i ekosystemet, hoppas vi kunna bidra till en positiv förändring mot ett mer hållbart kök och en mer hållbar värld.

I takt med att miljömedvetenhet ökar vänder sig fler och fler konsumenter till hållbara alternativ i vardagen, inklusive de livsmedel de konsumerar. De förlitar sig på tydlig och god hållbarhetskommunikation för att kunna göra de bästa valen de kan för sig själva och för planeten. Greenwashing är något som kommer i vägen för detta genom att sprida felaktig information och förvirring gällande hållbarhetsinsatser. Eftersom fler människor under de senaste åren blivit mer medvetna om greenwashing riskerar den höjda försiktigheten att göra så att konsumenterna tappar förtroende för hållbarhetspåståenden som görs, trots att de kanske är sanna. Syftet med studien är att undersöka om, och i sådana fall hur, greenwashing uttrycker sig visuellt på livsmedelsförpackningar och avgränsas till tio vanliga mjölk- och mjölksubstitut i två svenska mataffärer. Målet är att hitta vilka sorters greenwashing är mest vanliga inom kategorins on-pack hållbarhetskommunikation, för att ta reda på var problemen ligger. En kvalitativ innehållsanalys utfördes som testade förpackningarna för sju olika sorters greenwashing och hur de uttrycktes eller undveks. Resultaten visar att 8/10 förpackningar gjorde sig skyldiga av någon form av greenwashing, många fler än en, där de vanligaste problemområdena var med avsaknad av bevis och tydlighet. Detta innebär att de flesta förpackningarna gjorde hållbarhetspåståenden som inte på något lättillgängligt sätt kunde bevisas eller backas upp med information, eller att påståendena som gjordes var för breda och intetsägande eller lätt kunde missuppfattas.  Målet med undersökningen är att med sina resultat kunna bidra till att öka kunskapen om hur greenwashing uttrycks genom förpackningsdesign och visuell kommunikation och förhoppningsvis öppna upp för lösningar.  I ett samhälle där allt fler blivit medvetna om klimatkrisen och vill fatta hållbara beslut blir varumärken desperata att tala om varför konsumenterna ska välja dem – ibland så pass att de hållbarhetspåståenden som görs kan vara vilseledande eller överdrivna. Det kallas greenwashing. I min undersökning av mjölk- och mjölksubstitutsförpackningar visade resultaten att 8/10 förpackningar uttrycker någon form av greenwashing, oftast genom vaga påståenden utan substans, som ”den här produkten är hållbar”. För att uppnå FN:s globala mål 12, hållbar konsumtion och produktion, behöver det vara så lätt som möjligt för konsumenten att själv bestämma vad hen räknar som hållbart baserat på lättillgängliga fakta. Med det i åtanke skapade jag varumärket Honest Oats, ett havredrycksvarumärke som fokuserar på tydlighet, ärlighet och relevans i sin hållbarhets­kommunikation.

Det storskaliga jordbruket i Sverige kräver stora mängder insatsmedel och både bidrar till samt skadas av miljöförändringarna. I FN:s gobala mål 2: ingen hunger sätts målet att varje land ska säkra ett hållbart jordbruk och näringsrik mat till sina invånare. Kulturspannmål har förts fram som en möjlig väg till att uppnå det målet eftersom de har visats klara av torka bättre, kräver mindre insatsmedel och har bättre näringsvärde än moderna spannmål. Detta gör det intressant att se på hur kulturspannmål och de moderna spannmålen förpackas eftersom designen av en förpackning påverkar konkurrenskraften på varan. Därför är syftet med denna studie att undersöka den grafiska och materiella utformningen på ett urval spannmålsprodukters förpackningar och konsumenternas förväntningar på dem ur ett grafiskt designperspektiv.I studien har en deltagande observation och visuell research i form av en fotodokumentation använts som metoder för att besvara frågeställningarna. Resultatet i undersökningen visade på några betydande skillnader mellan de existerande förpackningarna och användarnas förväntningar på dem. Deltagarna lade störst vikt vid material samt funktion och föredrog kartongförpackningar framför de pappersförpackningar som fotodokumentationen visade var det förpackningsmaterial som användes i butik. De grafiska elementen som i butik var gjorda för att fånga konsumenternas uppmärksamhet genom varma färger och bilder på serveringsförslag var även dem annorlunda från de kalla färger, illustrerade veteax och icke föreställande bilder som deltagarna valde. Syftet med den kreativa delen är att skapa en designlösning som bidrar till att uppnå F:ns globala mål 2 ingen hunger och 13 bekämpa klimatförändringarna. Arbetet har genomgått fyra faser, idé-, prototyp-, funktions- och gestaltningsfas för att avslutas i en utställning på kulturmagasinet i Sundsvall. Designlösningen som togs fram resulterade i Kultivara, ett varumärke som erbjuder livsmedel på svenska kultursorter.I gestaltningen utforskades flera idéer, däribland storytelling och gamla tryckmetoder som sätt att kommunicera varumärket. Slutligen landade det i en utforming med inspiration från hantverk, historia och folklighet, ett varumärke, fyra livsmedelsförpackningar, en webbsida och en annons. Utmaningarna i processen bestod framförallt i att hitta en kommunikativ strategi som harmoniserade med kultursorterna som produkt och kärnan i varumärket. De motgångarna har skänkt insikter om människor och design som tagit projektet framåt.

Sign language was for the first time officially documented in the 18th century but even today we have not developed a collective way to illustrate sign language movements to be as informative as possible. The purpose of this essay is to investigate how illustrative and graphic elements influence informative and functional aspects of sign language illustrations. The research question is — how can graphic elements and illustration styles affect the understanding of sign language instructions? My research is based on theories about informative design. In order to answer the question a semiotic analysis is carried out combined with a systematic observation and four interviews regarding six illustrations. The result from the investigation is that the most important graphic element is the arrow and that it is important that the image focuses on the movement. The conclusion that can be drawn is that unnecessary details make the images too difficult to read and should be avoided.

Tobaksfritt snus har lite olika namn, bland annat nikotin påsar och ifolkmun brukar man ofta säga vitt snus. Det vita snuset har under2022 blivit en av de mest sålda snuset och i undersökningar visardet att ungdomars användande ökar. I den här studien undersökervi den grafiska designen på förpackningens lock.I uppsatsen har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys för attanalysera viktiga designelement som bygger uppförpackningsdesignen. Vi har samlat in data från 24 stycken olikaprodukter från 12 varumärken, där har vi undersökt färger,typografi och hierarki. Utöver undersökningen av förpackningen såhar vi också gjort en kvalitativ semiotisk bildanalys för att studerahur det vita snuset kommuniceras visuellt på sociala medier, detsociala mediet vi valde i denna studie var Instagram.Under denna studie har vi kommit fram till att vi kunde setydliga designelement som alltid var närvarande i designen ochviktiga informativa delar som bygger upp förpackningsdesignen.När vi studerade vitt snus på Instagram kunde vi även där setydliga mönster på hur varumärken valde att hantera varningstextensom medföljer produkter innehållande nikotin.

Havredryck har fått ett stort uppsving på senare år med en bredmålgrupp. För att få mer kunskap om förpackningsdesignens marknadfokuserar denna undersökning på havredryckens designbeslut i enbeskrivande studie. Den ämnar redovisa havredrycksförpackningarnasvisuella element för att sedan jämföra hur de överensstämmer medvarandra. Förpackningarna beskrivs utifrån områdena färg, typografi, bildoch reglerad information. Urvalet består av 21 olika förpackningar ochundersöks i två kategorier, Naturella och ekologiska samt Barista och Tillkaffe. Urvalet hämtades från de stora matvarukedjorna somhuvudsakligen opererar på den svenska marknaden, ICA, Coop ochWillys. Metoden som används är visuell- och kvantitativ innehållsanalys.Resultatet visar att det finns likheter mellan de olika förpackningarna ivardera kategori samt så kan resultatet återkopplas till teorin i stora drag.Likheterna mellan dem var copy, bild och typografi. De skillnader somuppstod mellan de två kategorierna var främst färg och märkningar.

The reason for this study is to investigate if stereotypical gender roles exist in greeting cards designed for children in Sundsvall, Sweden and to what extent. Studies show that gender cues in design can have an effect on people's self image and that children are especially affected. Because of that this study wants to investigate what the common graphic elements used to divide cards by gender are in greeting cards design for children. Another interesting aspect of this study is that the study takes place in a city in Sweden which is a high ranking country regarding gender equality in Europe. It is therefore interesting to see if gender cues in greeting cards occur in a gender equal country.  For this study, a quantitative content analysis was conducted. 238 greeting cards from four different stores were analyzed with the help of rules of interpretation. The result showed that stereotypical gender roles do exist in greeting cards designed for children in Sundsvall, Sweden. A majority of all the cards collected were considered to have gender cues in them and the most common graphic elements used to divide cards by gender were by color and typography.

The aim of this study is to examine how areas such as advertising, graphic design and overconsumption are related to each other. The advertising we see today mostly expresses and glamorizes a lifestyle based on over-consuming. Consumption critical advertising about the consequences of this lifestyle is not really exposed in today's media. The consumption critical magazine Adbusters was chosen for that reason. The method used is semiotic photo analysis of two consumption critical ads from Adbusters. This method was chosen to bring insight to how Adbusters communicates and what the meaning is behind their messages.The critique that Adbusters expresses is analyzed and discussed so that other graphic designers can learn from that to make more responsible choices when designing ads.No concrete suggestion on how graphic designers can take more responsibility was concluded through this study. However, different ideas are suggested for further research.The study resulted in that the graphic designer has an important role in the process of growing the country’s economy when marketing products. By doing that, the standard of living is increased for example. Though, the line between increasing living standards, and the exaggeration of the over-consuming lifestyle in advertising, is quite thin and should be carefully taken in to consideration when working with and designing ads.

I den här uppsatsen studeras hur avvikande visuella uttryck kan användas inom design för att utmana normer. I uppsatsen undersöks hur designen av tidningen Bang utmanar normativa dikotomier som funktion/form, maskulint/feminint och original/imitation. Uppsatsen tar avstamp främst i queerteori, såsom Judith Butlers resonemang om original och imitation, Fanny Ambjörnssons undersökning av färgen rosa och Judith Halberstams studier av ”queera misslyckanden” i animerad film. Dessa teorier används i en fallstudie av Bangs design för att förstå hur avvikande uttryck kan utmana normer. Fallstudien görs genom analys av tre lösnummer av Bang och diskussioner om normkritisk design i media. Fallstudien inkluderar också en intervju med Lotta Sjöberg, skaparen av den normkritiska facebookgruppen Family Living – the true story. Utifrån detta material undersöks hur normkritisk design blir subversiv, såväl som vilka problem som kan finnas med strategin. Slutligen dras slutsatsen att normkritisk design erbjuder ett icke-essentialistiskt sätt att förhålla sig till normer och design. / This is a study on how deviant visual expressions can be used within design in order to challenge norms. The essay examines how normative dichotomies such as function/form, masculine/feminine and original/imitation are challenged within the magazine Bang’s design. The essay mainly draws on queer theory, such as Judith Butler’s ideas on original and imitation, Fanny Ambjörnsson’s study of the colour pink and Judith Halberstam’s theories on ”queer failures” within animated film. These theories are used in a case study of Bang’s design in order to understand how deviant expressions can challenge norms. In the case study, three issues of Bang and media discussions on norm critical design are analysed. The case study also includes an interview with Lotta Sjöberg, creator of the norm critical Facebook group Family Living – the true story. This material is examined in order to explain how norm critical design becomes subversive, as well as potential problems with the strategy. Finally, the essay concludes that norm critical design offers a non-essential way of relating to norms and design.

This study aims to research how crisis situations are visualized. The study will research theboardgame Klarar du krisen? made by Svenska Lottakåren. Based on theories in visualcommunication and crisis communication the study does a visual analysis of a board game.The board game is then compared to a brochure that treats the same topic. The comparisondiscusses how a crisis is produced in different media and how the user is put into differentcrisis situations, but also how the composition and relation between text and image differsbetween the medias. The result shows the cards are simplistic and use a question-and-answerstructure. The icons are mostly designed for game design instead of crisis preparation andthere is a lack of relevance between text and image in the boardgame. The game sacrificesdesign for educational purposes but there is a clear orientation because of its simplicity andcomposition.