Visst kan man använda en film som ett partitur? Så kallade grafiskt noterade verk behöver inte enbart vara på notblad, utan kan även vara i form av en film. Jag valde att kontakta konsthögskolan i Umeå för att beställa en film av studenter – en film med olika färger, mönster och rörelser som jag ville skapa musik utifrån. Jag valde också ett partitur som är noterat på ett notblad. Syftet med arbetet var att undersöka instuderingsstrategier för ett fixerat och ett rörligt grafiskt partitur. De metoder som användes var kvalitativa, analytiska och experimentella. Det experimentella förhållningssättet genomsyrade hela arbetet. De primära materialen som användes var partituren, Extempore (1975) av Bengt Hambraeus och Pearlakistoscope (2016) av Victoria Repasi och Henrik Nygren. Annat material som användes var litteratur om notskrift och om musik från 1900-talet. Processen bestod till stor del av att analysera partituren och att experimentera med klanger vid Woehl-orgeln i Studio Acusticum. Repetitionerna spelades in med en mikrofon och lyssnades av i samband med repetitionen. Reflektionerna fördes ned i loggbok under varje repetition. En viktig del av arbetet skedde under orgellektioner och samtal med Gary Verkade, orgelprofessor vid Musikhögskolan i Piteå. Resultatet blev en jämförelse mellan det fasta och det rörliga partituret under rubrikerna Förberedelser, Strukturering, Registrering, Övning och Inspelning och Konsert samt en diskussion. I diskussionen reflekterar jag över notskrifter och konstaterar att jag läser partitur genom att ställa partiturets olika parametrar mot varandra. Jag diskuterar även om grafisk notation innebär improvisation, och vilken frihet som är kopplad till notationen. Jag reflekterar kring att läsa en film som ett partitur och ser tydliga likheter till grafiska partitur som komponerades under 50- och 60-talen, som även sågs som bildkonst. Avslutningsvis behandlas inspelningarna kortfattat, som är den klingande delen av arbetet och gjordes den 1/3 i Studio Acusticum. Den 2/3 kl. 19.30 hölls en konsert i Studio Acusticum där de två verken spelades upp för publik.

Normer finns överallt, barn lär sig dessa genom den miljö de befinner sig i och människor de är runt. Men ska det vara konstigt att inte följa dessa?  Det här arbetet är ett försökt till att skapa en mer inkluderande värld genom att agera från tidig ålder. Kan man genom en normkritisk och interaktiv bok lära barn att vara mer inkluderande? / Norms are everywhere, children learn these through the environment they are in and the people they are around. But should it be strange to not follow these? This work is an attempt to create a more inclusive world by acting from an early age. Can a norm-critical and interactive book teach children to be more inclusive?

No description available.

Different perspectives has been explored with the intention that the project will lead to innovation for the language culture. Traditions need to be developed over time and language modernized, for youth to be able to identify themselfs with language and therefore pass on meänkieli to the next generation of speakers. The project means to break with tradition around the minority-language meänkieli through graphic design. The range of litterature for youth is thin, today are most books for children or adults. The culture around meänkieli is often build with old traditions, which contributes to the lack of innovations. To understand how graphic design can raise language the background and relevant theories about graphic design needs to be explained. / Olika perspektiv har utforskats med intentionen att projektet ska leda till innovationer för språkets kultur. Traditioner bör utvecklas över tid och språk moderniseras, för att ungdomar ska kunna identifiera sig med språk och därmed också föra meänkieli vidare till nästa generation av talare. Projektet menar att bryta traditioner kring minoritetsspråket meänkieli genom grafisk design. Utbudet av litteratur för ungdomar är tunt, i dagens läge finns flest böcker för barn eller äldre. Kulturen kring meänkieli är ofta uppbyggd på gamla traditioner, vilket bidrar till avsaknaden av innovationer. För att förstå hur grafisk design kan lyfta språket behöver bakgrunden och relevant teori om grafisk design förklaras.

No description available.

Problemet med gamification är de begränsningar som finns relaterat till fenomenet idag. De begränsningar som det oftast pratas om är hur belöningar i form av exempelvis poäng och medaljer prioriteras. Det är på grund av de här belöningarna som fokus skiftas från bland annat syfte och utformning och det lämnar mycket utrymme för utveckling. Därför är det intressant att undersöka hur gamification kan utvecklas och appliceras för att påverka användarnas inlärning och engagemang. Arbetet fokuserar på problemlösning med hjälp programmering i två olika miljöer, en med grafisk feedback och en utan. Mätningen utfördes på gymnasieelever och indikerade att grafisk feedback inte bara underlättar vid inlärning utan har en positiv påverkan på elevernas motivation att slutföra uppgiften.

Denna studie undersöker, med hjälp av mailintervjuer, hur professionella typsnittsdesigners arbetsprocess ser ut. Detta skedde genom att svaren från respondenterna granskades, baserat på detta kunde likheter och gemensamma teman sökas. I slutändan så framträder en grov modell över hur deras arbetsprocess ser ut. Den blev generell då typsnittsdesignerna arbetar på aningen olika sätt även om det går att hitta en del likheter. När de kommer till yrket i sig så ser deltagarna ljust på framtiden, både med den tekniska utvecklingen och att det inte ser något slut för att fler typsnitt kommer skapas, då som i alla andra yrken där skapande står i fokus så finns det behov för både kontemporära tolkningar men också uppdaterande av de gamla typsnitten. / This study was constructed by using email interviews, it investigates the profession of the type designers. This was done by analyzing the answers from the interviews and searching for similarities and common themes. In the end a rough model of their work process was constructed, it became a bit general, since all type designs work a bit different, although there are some similarities. When it comes to the profession itself the participants sees a bright future, for both the technical development and that they see no end for more fonts to be created, as in all other professions where creation is in focus, there is a need for both contemporary interpretations but also updating the old fonts.

Inom Service Management, dyker problematisering kring prissättning av tjänster upp. Likväl ses den problematiken inom den grafiska- och konstnärliga branschen, en bransch som allt för ofta glöms bort i det sammanhanget. Kreatörers arbeten syns överallt runtomkring oss och deras arbete är av stor betydelse i dagens samhälle där Design Management har kommit att bli allt viktigare.I den grafiska branschen finns ingen tydlig koppling som i den traditionella prissättningen där produktionskostnad och pris samspelar. Det är betydligt besvärligare att sätta ett pris på en kreatörs arbete då det innefattar långt mer än slutprodukten. Syftet med den här studien att ta reda på hur den problematiken ska kunna lösas för kreatörerna.Syskonen Brogren är en byrå inom grafisk designverksamhet och det allra största problemet de upplever är prissättningen. Det är svårt för dem att motivera den tid de lagt ned på en illustration med planering, research och idéer. Kunder kan ha dålig insikt i vad en kreativ process innebär och därför försvåra prissättningen.Studien tar upp problematiseringen genom att undersöka företag i Syskonen Brogrens bransch. Företagen har handplockats för att få ett så brett spektrum av utbildningsbakgrund, erfarenhet, omsättning och storlek som möjligt. Intervjuerna har tillsammans med befintlig litteratur utgjort grunden för en modell om vad kreatören bör räkna med i sin prissättning. Modellen innefattar: Material- och produktionskostnad, Idéarbete och analys, service och kundbemötande, användningsrättigheter, ”det lilla extra” samt kundnytta. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

I dagens samhälle råder ett överutbud av produkter på marknaden där varje företag febrilt kämpar om att fånga kundens uppmärksamhet. Då modebranschen snurrar allt snabbare och kunden förväntar sig nya plagg i butik varje vecka, har en stark varumärkesidentitet visat sig vara av allt större betydelse . Företag inom samma bransch har en benägenhet till att producera varor som blir alltmer lika varandra gällande produktens egenskaper, utseende och pris. Då teknologins framsteg går allt snabbare ökar konkurrensen och risken finns att nylanserade produkter redan är omoderna när de introduceras för konsumenten. Den avgörande och återstående faktorn för konsumenten vid köp blir då varumärke. Märkets betydelse för varan har fått en allt större betydelse. Uppsatsen har skrivit utefter en kvalitativ och undersökande karaktär där teorier har varit grunden vilka sedan har byggts på med empiriskt material i form av intervjuer med personer ur målgruppen, marknadsförare samt anställda på Panos Emporio. Syftet är att beskriva och skapa förståelse för hur ett modeföretag i utvecklingsskede ska kunna behålla, underhålla och stärka sin varumärkesprofil med nya produktgrupper på en ny marknad. Panos Emporio har i över 20 års tid varit en av de största aktörerna inom badkonfektion. Varumärket är grundat av Panos Papadopoulos som än idag äger 100 procent av företaget. Uppfattningen som fås av oss författare som utomstående är att all företagsutveckling har baserats mer på känsla än struktur, vilket har gjort att vi ser tendens till inkonsekvens i exempelvis företagets varumärkesprofilering. De använder sig dag av tre olika logotyper som tillämpas på såväl varor som tags, men utan struktur. Genom att undersöka hur logotyp, profil och varumärke uppfattas kan en rekommendation tas fram till fallföretaget samt företag i liknande situation. Vidare måste det fastställas hur varumärket uppfattas i dagsläget, hur det ska uppfattas efter utveckling och vilka egenskaper som ska väga tyngre. Uppsatsen mening är också att minska gapet mellan hur ett varumärke samt profilering uppfattas internt och den faktiska uppfattningen.I undersökningen fick vi fram ett resultat som visade att männen och kvinnorna ur Panos Emporios målgrupp hade skilda uppfattningar om vilken logotyp som var mest tilltalande samt bäst representerar företaget. Experterna ansåg att man ska gå efter vad som är inarbetat och betonade vikten av en röd tråd i hela profileringen, vilket de tyckte saknades. Uppsatsen har lett fram till slutsatser om vad företag i utvecklingsfas bör ta med sig samt rekommendationer på hur fallföretaget Panos Emporio kan jobba vidare med sin varumärkesprofil.Today there is an oversupply of products on the market where each company has to frantically struggle to get the customer's attention. As the fashion industry is spinning faster, the result is that customers expect new clothes in the stores every week. Having a strong brand identity has therefore become more important. The logo is an important component in the brand image, and it can be based on letters or a symbol. To distinguish one t-shirt from another there is need for a mark that gives the product an identity. In the competitive fashion industry it is of great value to have a unique expression. The purpose of the thesis is therefore to evaluate Panos Emporio’s existing logos in order to find out which logo that is most suitable for the clothing collection. Theories about brand identity and consumer behavior laid the foundation for the dissertation. The thesis is based on a qualitative nature where interviews have been held with people from the target group, marketers and employees on Panos Emporio. Panos Emporio has had one of the leading roles in swimwear fashion for over 20 years. The brand was founded by Panos Papadopoulos who still owns 100 percent of the company. The feeling we get is that all business development has been based on what is suitable for the moment rather than having an organized structure. For example they are using three different logos on everything from apparel to website and tags. Overall the company’s profile shows a tendency of being inconsistent.The results showed that men and women from Panos Emporio’s target group had different opinions about the existing logos. The marketing experts thought that it is important to hold on to a logotype that is well established on the market and recognized by people. They also emphasized the importance of having a common thread throughout the company’s profile; something they thought was missing. The thesis ends with conclusions how companies with expanding business can combine their core values with a new consistent profile. Furthermore we of give recommendations to Panos Emporio how they can continue working with its brand image; where a consistent design language can create a sustainable and long-term identity. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

En användare vilken inte är tillfreds med användarupplevelsen på en internetsida tar sig lätt vidare genom endast ett musklick, vilket betyder att det är av största vikt att användbar design är central. Disciplinen interaktionsdesign tar hänsyn till hur användaren använder och upplever en internetsida genom att ta hänsyn till mänskliga beteenden och vad användaren vill uppnå med tjänsten och på så vis skapar positiv användarupplevelse, samt gör den användbar.Interaktionsdesign är en av flera discipliner som ingår vid skapade av positiv användarupplevelse för användaren. Andra av dem är informationsarkitektur, grafisk design och användbarhet. Informationsarkitektur är en disciplin vars syfte är att särskilja information och dataledning ifrån varandra och genom detta att skapa en internetsida som är lätt att använda, ger bra information och uppfyller syftet för användaren genom strukturerad information. Grafisk design handlar om hur element tas om hand och arrangeras för att förmedla beteende och information. Användbarhet handlar om lättheten i användningen av en internetsida med fokus på hur lätt den är att lära sig och hur lätt den är att använda. Att skapa användbarhet på Internet innehåller förståelse av användaren som använder sidan genom förståelse av hur denne lever och arbetar, så att tjänstens form och beteende stödjer de mänskliga beteendena och för att fullgöra det måste interaktionsdesign inkluderas i den arbetsgången. Interaktionsdesign är därför en viktig disciplin för att skapa positiv användbarhet och användbarhet i sin tur är viktigt för att skapa positiv användarupplevelse. En studie från 2008 visar på att så många som 70 % av den totala bokningen av resor sker via resetjänster på Internet, dock är det endast 50 % av användarna som återkommer till sidan för att boka igen. Detta visar på vikten av att skapa användbarhet för användaren, så att användaren får en positiv användarupplevelse och inte byter sida under bokning eller aldrig återkommer. EU har samma år kritiserat resetjänster hårt för att ha missledande priser på sina sidor, vilket gjorde att många av dem åtgärdade problemet. Dock visar det på problem att skapa användbara resesajter. Lars Hult (2000) skriver även i sin avhandling ”Publika gränsytor – ett designexempel” att mer forskning genom fälttester av internetbaserade tjänster bör göras. Han menade att dessa fälttester skulle resultera i fördjupad kunskap om användarnas informationsbehov och informationsvanor för att sedan relatera det till designarbetet vid skapande av internetsidor. Vi såg här ett problem med att skapa positiv användarupplevelse för användaren och såg det intressant att studera. Målet med vår studie var att bringa klarhet i hur en positiv användarupplevelse av resetjänster i ett internetbaserat system skapas. För att svara på frågan skapade vi oss en förförståelse i teori för att sedan genomföra laboratorieexperiment och intervjuer med fokus på ett antal valda interaktionsdesignprinciper. Detta för att ta reda på vilka problem användarna stötte på vid användning av resetjänster i ett internetbaserat system och för att studera interaktionsdesignprincipernas vikt för positiv användarupplevelse. Utifrån det framkom fler interaktionsdesignsprinciper vilka var viktiga för att skapa positiv användarupplevelse. Resultatet vi fick fram resulterade i en modell vilken förklarar sambanden mellan interaktionsdesignsprinciperna och hur de ska samspela för att resetjänster i ett internetbaserat system ska skapa positiv användarupplevelse med fokus på användbarhet. Vi ser att vår studie kan vara intressant för interaktionsdesigners och andra vilka är intresserade av områdena interaktionsdesign och användarupplevelse.