The thesis is focused on contemporary society requierements for potential changes of historical buildings in the Prague historical centre. The goal is to analyse a contemporary status of trends and evaluate effects on historical prorperties in the Prague historical centre. The contemporary trends consist of different housing ideas, different work organisation and at least so called green buildings. There are significant consequences in to existing historical buildgs as new developments adapt such trends. For a harmonicous suistainable development it would be needed a compromise between economical, social and environmental interests. If it is not accomplished, the city will not be funcional.

Buildings account for about thirty percent of the total emissions of greenhouse gases annually in the world. Forty percent of the world´s energy is consumed by buildings. Buildings are a large part of the world´s environmental problems and it´s hard to ignore this fact. The last decade, awareness of the negative environmental impact we humans have on our planet has increased, and many different environmental commitments flourish in the world today. One way for the construction and real estate sector to reduce its environmental footprint is through green buildings. The purpose of this thesis is to examine the economic and legal possibilities and limitations in order to increase the stock of green buildings. The thesis will be based on four questions: What are the incentives for green buildings, Does the law differ for green buildings compared to conventional buildings? Are other markets using green incentives?, What does property management companies think of green buildings? The study is based on literature studies and interviews with industry professionals. The results of the study show that green buildings mean many economic opportunities, such as lower operating and maintenance costs, higher property value, better indoor environment a stronger brand. One economic limitation is that many people mistakenly believe that green buildings means a higher investment cost, but it doesn’t have to be. The lack of knowledge regarding green buildings could mean that some choose not to build them, which is an indirect economic limitation. The Swedish car market and the real estate market in the US use tax reliefs and various forms of green bonuses to push environmental commitments, which is proved to work as environmental cars and green buildings increased in use and in stock. In Sweden there is no specific legislation for green buildings. Swedish buildings comply under the same laws, whether they are green or not. The laws to apply are the planning and building act, the environmental code and the law of energy declaration. In addition to these laws, there are also government regulations from Boverket in boverkets building regulations that has to be followed. These laws, rules and regulations demands certain building performances and are relatively tough. A green building has tougher demand on a building’s technical features than a conventional building has. In 2015 a new legislation was formed that prohibited municipalities to set higher demands on a buildings technical features, than what is in the law. The law is to be followed by the municipality when they operate as an administrative authority and when they enter into land allocation agreements. This means that municipalities themselves in these two cases can’t require a building with higher demands. But in those cases when the developer requires stricter requirements in partnership with municipalities, there is still a possibility to get a green building, as the law doesn’t mention this exception. By offering economic incentives, such as the US housing market and the Swedish car market does to push environmental commitments, it can be used on the Swedish housing market to increase the want to build green buildings. To increase the opportunities for municipalities to build green the law needs to change. Both these methods are expensive and time consuming. Since it within a few years probably will be a requirement for building companies and other companies to build, manage and offer green buildings in order to be able to compete on the market, the conclusion of the thesis is that it is more efficient to let the development of society take its time. The development will mean that the demand for green buildings will increase and in the future will make green building market position even stronger. / Byggnader står för ungefär trettio procent av de totala utsläppen av växthusgaser årligen i världen. Fyrtio procent av all världens energi förbrukas av byggnader. Det senaste decenniet har medvetenheten kring den negativa miljöpåverkan vi människor har på vår jord ökat och många olika miljöengagemang florerar i världen. Ett sätt för bygg- och fastighetssektorn att minska dess miljöavtryck är genom gröna byggnader. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka ekonomiska och juridiska möjligheter och begränsningar som finns för att öka beståndet av gröna byggnader. Arbetet kommer utgå från fyra frågeställningar: Vilka är incitamenten för gröna byggnader?, Skiljer sig lagen åt för gröna byggnader jämfört med konventionella byggnader?, Använder andra marknader sig utav gröna incitament?, Hur ställer sig fastighetsförvaltningsbolag sig till gröna byggnader? Undersökningen baseras på litteraturstudier och intervjuer med branschfolk. Resultatet av undersökningen visar på att gröna byggnader innebär många ekonomiska möjligheter, som lägre drift- och underhållskostnader, högre fastighetsvärde, bättre inomhusmiljö och ett starkare varumärke. En ekonomisk begränsning som finns är att många felaktigt tror att gröna byggnader innebär högre investeringskostnader, vilket det inte behöver göra. Okunskapen kring gröna byggnader kan göra att många väljer att inte bygga dessa vilket innebär en indirekt ekonomisk begränsning. Bilmarknaden i Sverige och fastighetsmarknaden i USA använder sig utav skattelättnader och olika former av gröna bonusar för att driva på miljöengagemang, vilket visat sig fungera då miljöbilar och gröna byggnader ökat i användning respektive bestånd. I svensk lag finns det ingen särlagstiftning för gröna byggnader. Svenska byggnader lyder alla under samma lag, oavsett grön eller inte. De lagar som gäller är plan- och bygglagstiftningen, miljöbalken och lagen om energideklaration. Utöver dessa lagar finns det även myndighetsföreskrifter från Boverket i boverkets byggregler som ska följas. Dessa lagar, regler och föreskrifter ställer alla krav på byggnaders prestanda och är relativt hårda. För att få till en grön byggnad kräver det att kraven på byggnadens tekniska egenskaper skärps, men inget i lagen begränsar en byggherre att sätta högre krav. 2015 blev det dock förbjudet för kommuner att ställa högre krav på en byggnads tekniska egenskaper än vad som står i lag. Lagen ska tillämpas då kommuner agerar myndighet och vid markanvisningar. Detta medför att kommuner i dessa fall inte själva kan kräva en byggnad som möter hårdare krav. Men i de fall byggherren själv kräver hårdare krav vid samarbeten med kommuner finns fortfarande en möjlighet att få till en grön byggnad, eftersom att lagen inte nämner detta undantag. Genom att erbjuda ekonomiska incitament så som fastighetsmarknaden i USA och bilmarknaden i Sverige gör för att driva på miljöengagemang kan man få fler att vilja bygga grönt även på fastighetsmarknaden i Sverige. För att öka möjligheterna för kommuner att bygga grönt måste man ändra lagen. Båda dessa metoder är kostsamma och tar lång tid. Eftersom det inom några få år förmodligen kommer vara ett måste för byggaktörer och andra företag att bygga, förvalta eller erbjuda gröna byggnader för att kunna konkurrera på marknaden är slutsatsen med arbetet att det är effektivare att följa med i den samhällsutveckling som idag sker. Utvecklingen kommer innebära att efterfrågan på gröna byggnader ökar och i framtiden kommer göra gröna byggnaders position på marknaden vara ännu starkare.

Småhusbranschen innefattar en del av fastighetsbranschen som i sin tur är ansvariga för 19 procent av växthusgasutsläppen i Sverige. Det har gjorts mycket forskning kring bygg- och fastighetsbranschen med fokus på flerbostadshus vilket har gjort att studier om småhusbranschen har hamnat i skymundan. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småhusbranschen och dess aktörer arbetar mot dagens miljöproblem och för ett hållbart byggande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med representanter från sex svenska företag inom småhusbranschen. Studiens tyngdpunkt ligger vid ord istället för siffror och statistik, eftersom det skapar en bättre uppfattning och upplevelse. Respondenternas svar skildrar en bild av verkligheten, vilket ger ett bättre djup i studien. För att förstå företagens hållbarhetsstrategier på ett bättre sätt har teorierna Strategic fit och differentieringsteorin tillämpats. Studien visar på att respondenterna är eniga om att det har skett en utveckling i rätt riktning inom småhusbranschens mål kring miljöfrågor. Miljömålet gällande en utsläppneutral fastighetsbransch 2045 är en bidragande faktor till att utvecklingen går i rätt riktning. Respondenterna är överens om att det finns incitament för att bygga hållbart, men inte tillräckligt starka för att övergå helt till grönt byggande. Det som krävs för grönt byggande är framförallt ekonomiska incitament för företagen eftersom kunder inom småhusbranschen sällan ställer krav på att husen ska vara certifierade. Branschen har olika åsikter om hur utsläppsneutralitet ska nås, vissa menar på att branschen tillsammans kommer lösa det, medan andra menar på att det krävs styrning från myndigheter. Vidare har det framkommit att samtliga småhusföretag arbetar utifrån en hållbarhetsstrategi på ett eller annat vis, en del arbetar utefter certifikat och andra ser till att företaget är miljömedvetna i sitt val av material och produktion. / The detached house market is part of the real estate industry, which is responsible for 19 percent of the greenhouse gas emission in Sweden. A lot of research has been made about the construction- and real estate industry with focus on apartment buildings, which has resulted in the detached house industry not getting enough attention. The purpose of this study is to establish an understanding of the detached house market and how the industry works towards environmental goals and sustainable construction. To collect primary data a qualitative approach has been applied. Six individual in-depth interviews have been conducted with participants from Swedish companies from the detached house industry. As the aim has been to collect qualitative data, focus has been on words and comprehension instead of numbers and statistics during the interviews. The respondents’ answers portray a picture of reality which provides more depth in the study. In order to better understand the companies’ sustainability strategies, the theories strategic fit and the differentiation theory have been applied. The research has found that all interview respondents agree that the progress is going in the right direction towards the detached house industry’s environmental goals. The environmental goal regarding an emissions-neutral real estate industry in 2045 is a contributing factor to the development going in the right direction. The respondents agree that there are incentives to build sustainably, but these are not strong enough to switch completely to green construction. What is required for companies to be encouraged to build green is, above all, financial incentives as customers in the detached house industry rarely demand that the houses are certified. The industry has different views on how emission neutrality in 2045 should be achieved, some believe that the industry together will solve it, while others believe that control from authorities is required. Further, it has been found that all detached house companies work on the basis of a sustainability strategy in one way or another, some work according to certificates and others ensure that the company is environmentally conscious in their choice of materials and production.

A sustainable development is required within the construction sector, in order to cope with an increasing population in a built environment that already suffers from high energy consumption. Green building certification systems, such as BREEAM and LEED, function as tools to support sustainability of buildings in the design, production, maintenance and operation. In green building projects, green requirements are added to the traditional project scope for the buildings in order to achieve certifications. Green buildings tend to be more complex than traditional buildings without high green requirements. Thereby, challenges can appear in these projects that do not exist within traditional building projects. To date, there is little published research exploring how the green requirements impact the execution of green building projects and what challenges they entail in such projects in the Swedish context. This master thesis examines project managers’ perceptions of the impact of green building certification systems on the execution of building projects in Sweden. Furthermore, the study identifies the main challenges that these project managers perceive within green building projects. In order to achieve the aim of this study, semi-structured interviews have been conducted with professionals with experience from green building projects. From the empirical findings, it could be concluded that the general perception among project managers is that the additional requirements that the certifications imply, do not impact the execution of building projects to a considerable extent. However, project managers within this study perceive deficiencies in the ability of BREEAM and LEED to consider Swedish conditions, which impacts the green aspect in the end product. To be able to carry out green building projects, the traditional way of working has been adapted to a certain extent, where set of activities have been organized differently compared to traditional projects. Moreover, four considerable challenges could be identified that the project managers perceive, which are connected to the high green requirements within green building projects in Sweden: (1) Conflict between green requirements and tenants’ requests/user comfort, (2) Lack of engagement among project members regarding green requirements, (3) Management of materials in building material databases and (4) Heavy administration and documentation. / I avsikt att möta en ökande befolkningsmängd i en bebyggd miljö med redan hög energikonsumtion, krävs en utveckling mot en mer hållbar byggnadssektor. Miljöcertifieringssystem, såsom BREEAM och LEED, används som verktyg för att främja hållbarhet i byggnaders projekterings-, produktions- och förvaltningsskeden. I gröna byggprojekt tillkommer miljökrav till traditionella byggprojekts omfattning för att dessa byggnader ska kunna uppnå miljöcertifieringar. På grund av dessa tillkommande miljökrav tenderar gröna byggnader att vara mer komplexa än traditionella byggnader och som en följd av detta kan utmaningar uppstå som inte förekommer i traditionella byggprojekt. Fram till idag har endast ett begränsat antal forskningsstudier utförda i Sverige påträffats, vilka studerar hur miljökraven påverkar genomförandet av gröna byggprojekt samt de utmaningar som uppstår i dessa projekt. Detta masterexamensarbete undersöker projektledares uppfattningar om miljöcertifieringssystems påverkan vid genomförandet av byggnadsprojekt i Sverige. Vidare syftar denna studie till att identifiera de huvudsakliga utmaningar som dessa projektledare ställs inför i gröna byggprojekt. För att uppfylla syftet av denna studie, har semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma som innehar erfarenhet av gröna byggprojekt. Från det empiriska resultatet kunde slutsatsen dras att den generella uppfattningen bland projektledare är att de ytterligare krav som certifieringssystemen medför, inte påverkar genomförandet av byggprojekt i någon större utsträckning. Däremot uppfattar projektledarna vissa brister gällande potentialen i BREEAM och LEED att kunna beakta svenska förhållanden, vilket påverkar slutproduktens miljöprestanda. För att kunna genomföra gröna byggprojekt har det traditionella arbetssättet i viss utsträckning anpassats, där olika arbetsprocesser organiserats på andra sätt jämfört med i traditionella byggprojekt. Vidare kunde fyra betydande utmaningar som projektledare i Sverige upplever kopplade till höga miljökrav i gröna byggprojekt identifieras, nämligen: (1) Målkonflikt mellan miljökrav och hyresgästers önskemål/användarkomfort, (2) Avsaknad av engagemang från projektmedlemmar gällande miljökrav, (3) Hantering av byggmaterial i materialdatabaser samt (4) Omfattande administration och dokumentation.

This thesis presents a system and actor level analysis of wastewater heat recovery in buildings, using two case studies in Stockholm, Sweden. The choice of these case studies was to cover the installation of WWHR in both commercial and residential buildings. The first case study is from the residential district of Töfsingdalen, and the second case study is the commercial building Pennfäktaren 11. The aim of the study is to understand why actors, as identified through these case studies, have adopted wastewater heat recovery. Taking into consideration, motives, strategies, conflicts, technologies, and future perspectives. The case study analysis is further supported by a literature review, analyzing the installed systems from a technical point of view. Using semi-structured interviews and literature review as the source of data collection. Theories utilized were the multilevel perspective and the critical interface. Used for explaining how technological transitions occurs and how they are best adopted by existing actors. Conclusions drawn from the study is that Swedish buildings over the last decades have improved in energy efficiency predominantly within heating, ventilation, and lightning, while energy consumption for warm water has been relatively untouched. The identified actors frame wastewater heat recovery in a widely positive environment, having input on what to improve for its diffusion in the building sector. It is a technology they regard as new and experimental but see potential with further improvements, mostly technical and economical. The actors having adopted wastewater heat recovery have incorporated ambitious climate policies in their business models while simultaneously wanting to reduce energy costs. The motive used in the first case study, Töfsingdalen, was to design an energy-efficient building, while the second case study, Pennfäktaren 11, the motives were different and centered around enthusiasm in the technology and economic benefits (energy savings). The shared motive is the liking towards the technology being environmentally friendly. Wastewater energy recovered in the first and second case study is equivalent to the total energy consumption of 1.3 and 8.5 Swedish apartments per year. For these reasons, energy recovery from wastewater can contribute towards urban sustainable development, but it can also have disruptive potential that is necessary to investigate and mitigate. Findings suggest a critical interface between the existing regime and the early innovation adopters which could lead to both conflict and cooperation. Future research to further confirm these findings are necessary analyses aimed at investigating where in the sewer system the greatest benefit for wastewater heat recovery is located. Finally, continuous innovative development of the technology is advantageous. / Detta examensarbete presenterar en system- och aktörsanalys på värmeåtervinning av varmvatten i byggnader via två fallstudier i Stockholm, Sverige. Valet av fallstudier gjordes för att nå installtioner i både en kommersiell och en bostadsbyggnad. Den första fallstudien är från bostadsområdet Töfsingdalen och den andra är den kommersiella byggnaden Pennfäktaren 11. Målet är att förstå varför aktörer som identifierats ur fallstudier har installerat värmeåtervinning av spillvatten. Där aktörers motiv, strategier, konflikter, teknologier, och framtida perspektiv beaktas. Fallstudierna är fortsatt förstärkta av en litteraturstudie, genom att analysera de installerade systemen ur ett tekniskt perspektiv. Information är inhämtad med semi-strukturerade intervjuer och litteratur. Teorierna som studien grundar sig i har varit multi-nivå perspektivet (MLP), det kritiska gränsskiktet. Dessa teorier används för att förklara hur teknologiska förändringar sker i ett samhälle och hur dessa ska ske optimalt. Slutsatser som har dragits från studien är att de svenska byggnaderna sedan ett par decennier tillbaka har förbättrat byggnaders energieffektivitet inom uppvärmning, ventilation, och ljuskällor, medan värmeåtervinning av spillvatten har varit relativt orört som område. De identifierade aktörerna ser på värmeåtervinning av spillvatten ur en mestadels positiv synvinkel, de har indata på hur tekniken kan utvecklas för framgång inom byggnadssektorn. De ser på tekniken som ny och experimentell, men ser potential vid framtida förbättringar, främst tekniska och ekonomiska. De aktörer som har adapterat tekniken har implementerat miljömål i deras företagsmodell, samtidigt som de vill minska energikostanderna. Motiven som användes i den första fallstudien, Töfsingdalen, var att designa en miljövänlig byggnad, och motiven i den andra var olika där entusiasm för tekniken samt ekonomiska besparingar var framträdande. Gemensamt är att de båda aktörerna tycker att det är miljövänlig lösning. Den återvunna energin i den första och andra fallstudien motsvarar den totala energin som 1.3 och 8.5 svenska lägenheter förbrukar årligen. Utifrån dessa resultat, dras ytterligare en slutsats att värmeåtervinning av spillvatten kan hjälpa vid hållbar urban utveckling men att den också har disruptiv potential som är viktigt att undersöka och mitigera. Resultaten visar på ett kritiskt gränsskick mellan den nuvarande regimen och de aktörer som har implementerat tekniken vilket kan leda både till konflikter och samarbete. Framtida studier behövs för att ytterligare konfirmera dessa fynd, även kvantitativa systemanalyser där det reds ut vart i avloppssystemet som den största nyttan finns för att återvinna spillvärme samt fortsatt utveckling av tekniken är fördelaktigt.

A change in resource consumption patterns is crucial to avoid climate change, reduce greenhouse gas (GHG) emissions and to increase climate resilience and consequently, the idea of a circular economy (CE) has gained widespread attention. The resource intense building and construction sector has become subject to both internal and external pressure to become more circular. Throughout the sector, the environmental product declaration (EPD) is often used to communicate environmental and sustainability information about products but currently, the EPD lacks the inclusion of specific circularity information. This thesis aims to identify a suitable indicator for measuring the product circularity of construction products that can be implemented into the existing EPD-scheme. The study is based on an extensive literature review, qualitative interviews with green building councils (GBCs) and expert discussions with the ECO Platform task group for CE. The identified product circularity indicators have been assessed against a certain set of subjects and criteria to evaluate their inclusion of circularity subjects as well as their suitability to the EPD. The assessment identified two indicators scoring the highest, the Material Circularity Indicator (MCI) and the New Circularity Index (NCI). These indicators were included in a short pilot study to further evaluate their usability and applicability. The study concludes that both indicators are suitable for inclusion in the EPD-scheme to some extent, but they both lack a full inclusion of the end of life (EoL) stage. These subjects must be covered to ensure inclusion of comprehensive circularity information but nevertheless, the MCI and the NCI remains the best options. / För att undvika klimatförändringar, minska utsläppen av växthusgaser och öka samhällets resiliens måste användandet av naturresurser förändras. I samband med en ny syn på resursanvändning har idén om en cirkulär ekonomi fått stor uppmärksamhet. Både interna och externa krav har ökat på den resursintensiva byggsektorn att bli mer cirkulär. I byggsektorn används ofta miljövarudeklarationer (EPD) för att kommunicera miljö- och hållbarhetsinformation om produkter. Idag saknar dock EPD-systemet specifik information om produkters cirkuläritetsprestanda. Detta examensarbete syftar därför till att identifiera en indikator som är lämplig för att mäta produktcirkuläritet hos byggprodukter och som kan implementeras i det befintliga EPD-systemet. Studien är baserad på en omfattande litteraturstudie och kvalitativa intervjuer med Green Building Councils (GBC) samt expertdiskussioner med ECO Platforms arbetsgrupp för cirkulär ekonomi. Ett antal identifierade indikatorer för produktcirkuläritet har utvärderats mot ett antal kriterier framtagna av arbetsgruppen. Målet var att utvärdera deras respektive inkludering av cirkuläritet samt deras lämplighet i förhållande till en EPD. De två indikatorer som fick högst poäng, Material Circularity Indicator (MCI) och New Circularity Index (NCI), inkluderades i en pilotstudie för att utvärdera deras användbarhet och tillämpbarhet i praktiken. Studien drar slutsatsen att båda indikatorerna är lämpliga för att inkluderas i EPD-systemet till en viss utsträckning. Dock saknar de båda en fullständig inkludering av cirkuläritetsperspektiv som täcker produktens slutskede i livscykeln. Dessa perspektiv är av stor vikt för att säkerställa framförandet av fullständig cirkuläritetsinformation. Trots detta visar studien att MCI och NCI är de indikatorer som utgör de bästa alternativen för att integreras i en EPD.

The building industry is one of the most polluting industry in the world as buildings are responsible for 30% of greenhouse gas emission in the world (IAE, 2010) and have very low replacement rates. Measuring the environmental impacts of construction is now a major concern.The main objective of this thesis was to give an overview of the current status of building certifications, discuss the expected roles and limitations of building certifications, and analyze the impact of building certification tools during the conception of a building or an urban project.For the following thesis, qualitative research was used the most since the purpose is to have a better understanding of the role of building certifications among building and real estate professionals. An empirical study was made consisting of 9 semi-structured interviews and a survey designed for building professionals such as architects, constructors, environmental building consultants, and property developers.This paper shows that certification tools are becoming very common among building professionals especially in metropolitan areas such as Paris. The main drivers for developing certified buildings are client demand, marketing advantage and an overall high quality building. The main obstacle remains the initial cost. Building professionals from the interview and the survey almost all agree that certifications are a good guide and assessment tool to build high quality buildings. However, building professionals are quite insure on the impact of certification tools on sustainability on the conception of a building or urban project as many factors are to take into account.

The environmental impacts that will affect earth due to continued population growth are staggering. They can be seen through the depletion of finite resources, increased pollution, and climate change. These environmental fluctuations will no doubt have a significant impact on how 21st century societies are designed. In order to reduce the potential catastrophes that these environmental issues will bring forth, societies must learn to adapt and accept new methods of building their cities.This paper delves into how the building industry can help address the issues that the world is facing environmentally. The goal of the study is to develop an understanding of how the building industry can push sustainable building practices. It looks at how Skanska AB, the largest Nordic building company, has focused their internal strategies to push towards sustainable building practices. This paper hopes to determine how with the help an internal rating tool, a global organization can reduce their environmental impacts. Through the examination of Skanska’s Color Palette™, key learnings were gained that could be used to reveal how private corporations can make good business sense out of sustainability. The paper also illustrate how Skanska has identified gaps between traditional certification tools and goals of true sustainability, and what that means for the built environment. The paper presents a case study of Skanska’s Color Palette™ as a key aspect of the company’s environmental journey. It looks at how the company was able to repair their reputation and illustrates how they have proved that they are serious about their goal of pursuing a sustainable future. The study involved secondary analysis of both public and Skanska documents, theoretical analysis and 4 semi-structured interviews.The analysis proved that the Color Palette™ is a tool that has great value for private corporations and is something that should be studied by other organizations seeking to reduce their environmental impacts. However, it was clear that if the earth is to progress sustainably, public policy, markes and internal organizations will all have to work together.

The purpose of this study is to investigate whether or not green certificates have an impact on income-generating commercial buildings' rent compared to similar non-certified commercial buildings. In addition, evaluate if there exists a variation in the rent premium between the different certifications and if the rental premium increases with the distance from city center. To answer the research questions a quantitative approach with hedonic pricing regressions has been conducted. For the purpose of this study, three types of hedonic regressions models have been estimated. To capture the effect of green certificates, the models have controlled for structural, locational and, quality attributes of the buildings. The first model examinedwhether certified office buildings archive a rent premium compared to non-certified buildings. The second model separated the label into indicator variables to capture the effect of each individual label. Lastly, the third model analyzed the progressive effect of the interaction between distance and certification. This study uses a dataset of rent observations for office buildings from four major Swedish cities – Stockholm, Gothenburg, Malmö and Uppsala – in order to analyze the rent premium of green certifications. The result of this study indicates that there exists a premium of 4,9 to 5,4 percent for certified buildings. When investigating each certification label the results indicate a rental premium of 10 percent forBREEAM, 5,1 percent for LEED, and 4,4 percent for Miljöbyggnad. Lastly, the finding suggests an incremental premium for certified buildings located farther away from the city center. This study contributes to the rising literature on the topic of green office buildings, as it is the first study to investigate the rental impact of green certification on the Swedish market. / Syftet med denna studie är att undersöka om miljöcertifieringar har en hyrespåverkan på kontorsbyggnader, i jämförelse med liknande icke-certifierade kontorsbyggnader. Vidare,undersöka om hyrespremien skiljer sig mellan de olika miljöcertifieringarna samt om hyrespremien ökar med avståndet från citykärnan. För att kunna besvara forskningsfrågorna har regressionsanalyser genomförts, bestående av tre olika modeller. Modellerna kontrollerar för strukturella, lägesspecifika och kvalitativa attribut. Den första modellen undersöker huruvida certifierade byggnader erhåller en högre hyra i jämförelse med icke-certifierade byggnader. Den andra modellen separerar de olika typerna av miljöcertifieringar för att undersöka vilken certifiering som bidrar med högst hyrespremie. Slutligen, den tredje modellen analyserar den stegvisa effekten av interaktionen mellan avstånd och certifiering. Datasetet som studien baseras på består av hyreskontrakt från de fyra största städerna iSverige – Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Resultaten påvisar att det existerar en hyrespremie för certifierade byggnader på 4,9 till 5,4 procent. Premien skiljer sig beroende på vilken certifiering byggnader har, resultaten påvisar en hyrespremie på 10 procent för BREEAM, 5,1 procent för LEED och 4,4 procent för Miljöbyggnad. Resultaten visar även att det finns en stegvis hyrespremie för certifierade byggnader som är belägna längre bort från stadens centrum. Avslutningsvis, denna studie bidrar till den befintliga litteraturen gällande gröna byggnader, då det är den första studien i Sverige som undersöker förhållandet mellan hyresnivå och miljöcertifieringar.

Intresset för miljöcertifierade byggnader fortsätter stadigt att öka och många stora fastighetsbolag upplever en mer standardiserad marknad. Tidigare forskning visar att det idag finns ekonomiska incitament för att bygga och förvalta miljöcertifierade byggnader. Samtidigt står bygg- och fastighetsbranschen inför en stor omställning för att uppnå en hållbar utveckling. Alla aktörer på marknaden måste ta ansvar för att minska branschens miljöpåverkan. Av den anledningen har intresse väckts och arbetet syftar till att kartlägga drivkrafter och hinder för mindre fastighetsägare att investera i miljöcertifiering av byggnader. Uppsatsen består av en litteraturstudie och ett flertal intervjuer med personer från svenska fastighetsbolag av olika storlekar. Litteraturstudien syftar till att lyfta upplevda drivkrafter och hinder från tidigare forskning för att kunna jämföra med resultatet från intervjuerna. Teoridelen är grundad på värdeteori, hållbarhet och energieffektivisering. Materialet som har samlats in till intervjustudien har analyserats och diskuterats med stöd av teorier och resultatet av tidigare forskning. Empirin visar att mindre aktörer har ett ökat engagemang och att många jobbar med miljöcertifiering. Det finns dock fortfarande hinder på marknaden och små aktörer som inte har kommit lika långt i utvecklingen. De som utmärker sig är små fastighetsägare i mindre tätbebyggda områden med mindre finansiella marginaler och kunskap. Slutsatsen är att många mindre fastighetsbolag arbetar med miljöcertifiering och att den främsta drivkraften är den gröna finansieringen. Det måste ske ett fortsatt arbete för att nå de minsta aktörerna genom att sprida de värdeskapande faktorerna som driver fastighetsägare till att investera i miljöcertifierade byggnader. / The interest in environmentally certified buildings continues to increase steadily and many large real estate companies are experiencing a more standardized market. Previous research shows that financial incentives for building and managing environmentally certified buildings exist. The construction and real estate industry is facing major restructuring to contribute to a more sustainable development and all players in the market must take responsibility for reducing the industry’s environmental impact. For this reason, interest has been aroused and this paper therefore aims to map the driving forces and obstacles for smaller property owners to invest in environmental certification. The empirical study consists of a literature study and a number of interviews with people from Swedish real estate companies of various sizes. The literature study aims to highlight perceived driving forces and obstacles from previous research. The theory part is based on value theory, sustainability and energy efficiency. The material collected through the interview survey has been analyzed and discussed with the support of important theories and previous research. The result shows that smaller players have an increased commitment. However, there are still obstacles among smaller players who have not come as far in development. Those who stand out are small property owners in sparsely populated areas with smaller financial margins and knowledge. The conclusion is that many smaller real estate companies work with environmental certification and that the main driving force is green financing. The work must continue to spread the value-creating factors that drive property owners to invest in environmentally certified buildings to reach even the smallest of players.