Submitted by Cristiane Oliveira (cristiane.oliveira@fgv.br) on 2011-05-24T14:31:31Z No. of bitstreams: 1 71060100685.pdf: 4339772 bytes, checksum: ee95998655c868ee8df0715bc77ba0d6 (MD5) / Approved for entry into archive by Suzinei Teles Garcia Garcia(suzinei.garcia@fgv.br) on 2011-05-24T14:34:42Z (GMT) No. of bitstreams: 1 71060100685.pdf: 4339772 bytes, checksum: ee95998655c868ee8df0715bc77ba0d6 (MD5) / Approved for entry into archive by Suzinei Teles Garcia Garcia(suzinei.garcia@fgv.br) on 2011-05-24T14:35:25Z (GMT) No. of bitstreams: 1 71060100685.pdf: 4339772 bytes, checksum: ee95998655c868ee8df0715bc77ba0d6 (MD5) / Made available in DSpace on 2011-05-24T15:11:17Z (GMT). No. of bitstreams: 1 71060100685.pdf: 4339772 bytes, checksum: ee95998655c868ee8df0715bc77ba0d6 (MD5) Previous issue date: 2010-08-18 / In recent years the debate about sustainability and green consumption has gained importance, and thus, to know this new consumer is a possible competitive advantage to be used by several companies. This thesis had the purpose, through a review of theoretical references and a survey with consumers over 18 years the city of São Carlos (SP), identify the key independent the key independent variables for the degree of Environmental Favorability from Consumer. In addition to this objective, this thesis aimed to identify common demographics features in Environmentally Favorable Consumers and to know which Green Marketing tools are the most are the most influential for its behavior. Regarding the explanatory variables, after the use of the multivariate linear regression, two demographic variables (dummy) and four psychographic, were considered statistically significant: Environmental Commitment, Environmental Knowledge General, Environmental Interest and Confidence on Information from ONGs. There is a high skepticism in the sample for messages received by pro-environmental companies. The results identify that information about environmental impact on product’s labels is the only relevant tool, despite the communication of environmental certifications from company or product have been the most cited by Environmentally Favorable Consumers. About demographic variables, education level, economic class and frequency of magazines and newspapers reading are the most common among the CFAs. From the conclusions, it is expected that corporate programs are more successful in their deployments through the correct identification of CFAs in the population and use of effective tools. / Nos últimos anos tem ganhado importância o debate sobre sustentabilidade e consumo verde, e, portanto, conhecer este novo consumidor é uma possível fonte de vantagem competitiva a ser explorada por vários setores empresariais. Esta tese teve como objetivo principal, por meio de uma extensa revisão teórica e pesquisa de campo com consumidores acima de 18 anos da cidade de São Carlos, identificar as principais variáveis para o grau de Favorabilidade Ambiental do Consumidor (FAC). Outros dois objetivos foram identificar características sociodemográficas comuns presentes no Consumidor Favorável ao Ambiente (CFA) e as ferramentas de Marketing Ambiental que mais o influenciam. Em relação as variáveis explicativas, por meio da técnica estatística de regressão multivariada linear, além de duas variáveis dummies sociodemográficas, quatro psicográficas foram consideradas estatisticamente significantes: Comprometimento Ambiental, Conhecimento Geral Ambiental, Interesse Ambiental e Confiança da Informação vinda de ONGs. Nota-se um alto ceticismo da amostra entrevistada a respeito das comunicações pró-ambientais recebidas pelas empresas. A análise dos resultados identifica que informações sobre impacto ambiental contidas nos rótulos do produto é a única ferramenta relevante, apesar do número de certificações e rótulos ambientais ter sido a mais citada pelos CFAs. Em relação às variáveis sociodemográficas, escolaridade, classe econômica e o hábito de leitura de revistas e jornais são as mais comuns entre os CFAs. A partir das conclusões, espera-se que programas corporativos sejam mais bem sucedidos em suas implementações mediante a identificação correta dos CFAs na população e a utilização de ferramentas efetivas.

Bakgrund och problem: Fenomenet fast fashion erbjuder inte minst mode med låg prisbild för den stora massan samt nyheter varje vecka, utan bidrar även till massproduktion och masskonsumtion. Miljömässig skada sker under alla steg av en mode- och textil försörjningskedja, där expansionen av både produktion och konsumtion bidrar till ökad miljöpåverkan. I linje med den miljömässiga problematiken går det även att ifrågasätta det sociala ansvaret i form av billig produktion i utvecklingsländer. Hållbarhetsarbetet hos företag grundas alltsomoftast i en CSR-strategi med utgångspunkt i Triple Bottom Line där sociala-, ekonomiska- och miljömässiga aspekter agerar som grundpelare. Dubbla budskap uppstår när ett fast fashion-företag påstår sig vara ett hållbart företag eller arbeta med hållbarhetsfrågor när de samtidigt bidrar och uppmanar konsumenter till att konsumera mer. I och med den rådande “klimat-eran” har CSR i många fall omvandlats till ett marknadsföringsverktyg som syftar till att förbättra företagets varumärkesbild istället för att användas till dess faktiska syfte. Grön marknadsföring används för att differentiera sig på marknaden, och då “grönt” säljer, skapas utrymme för företagen att så kallat “tvätta sina produkter gröna”, även kallat greenwashing. Syfte: Studiens syfte är att jämföra hållbarhetsrapportering och hållbarhetsarbete hos fyra svenska fast fashion-företag, samt undersöka i vilken utsträckning eventuell greenwashing kan förekomma i samband med CSR-arbetet. Avsikten är att öka förståelsen för fast fashion som princip i relation till hållbarhetsarbetet samt bidra med ett nytänkande perspektiv och uppmana till ett mer kritiskt förhållningssätt gällande hållbarhetsarbete och klädkonsumtion. Metod: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys där hållbarhetsrapporter har studerats hos fyra svenska fast fashion-företag rörande åren 2012, 2015 och 2018. Datainsamlingen har utgått ifrån teman och frågeställningar som har sin förankring i den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Samtliga av de studerade företagen hållbarhetsrapporterar på olika vis och i olika utsträckning men innehållet är likartat. Samtidigt appliceras de tre grundpelarna i olika grad och tar olika stor plats i respektive företag. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att greenwashing förekommer i hållbarhetsrapporteringen, däremot går det inte att säkerställa huruvida företagen i sin helhet kan klassas som greenwashing-företag. Vidare krävs det att fast fashion-företag har ett mer kritiskt förhållningssätt till hur affärsmodellen som sådan uppmanar till massproduktion, och vidare masskonsumtion, oavsett om klädesplagget är märkt med en grön etikett. / Background: The phenomena of fast fashion provides, not least, cheap fashion for everyone with news every week, but contributes to mass production as well as mass consumption. Every step of the fashion- and textile supply chain causes damage to the environment, where the expansion of both production and consumption contributes to increased impact on the environment. In accordance with environmental problems one can question the social responsibility in terms of cheap production in developing countries. The work of sustainability is oftentimes based on a CSR strategy with focus on the Triple Bottom Line, where social-, economical- and environmental aspects act as keystones. It occurs a double message when a fast fashion company claims to be a sustainable company or work with sustainability questions, when they at the same time contributes and urges consumers to consume even more. Due to the current “climate era”, CSR has in many cases turned into a marketing tool aimed to enhance the brand image of the company, instead of being used for its actual purpose. Green marketing is being used in order for the company to differentiate itself on the market, since “green” sells it creates an opportunity for companies to “wash their products green”, also known as greenwashing. Aim: The aim of the study is to compare the reporting and work of sustainability among four Swedish fast fashion companies, and investigate to what extent greenwashing may occur in connection with CSR. The intention is to increase the understanding for the principle of fast fashion in relation to sustainability as well as contribute with a critical rethinking perspective regarding the work of sustainability and consumption of fashion. Methodology: The study is based on a qualitative content analysis where sustainability reports from four Swedish fast fashion companies have been studied, regarding the years of 2012, 2015 and 2018. The data collection derives from themes and questions which are anchored from the theoretical framework. The following essay is written in Swedish. Findings and conclusion: All of the studied companies report their sustainability in different ways and extent but with similar content. The three keystones are at the same time applied in varied degrees and takes place in a varied extent among the companies. The result shows that greenwashing occurs in the reports, however it can’t be stated whether the companies can be classified as greenwashing-firms or not. Furthermore, fast fashion companies need to have a more critical approach towards the business model as such, which urges to mass production and mass consumption regardless if the garment is marked with a green label.

Återvinningsföretag och deras utbyten med sina kunder spelar en viktig roll för möjliggörandet av återcirkulering av restmaterial, något som bidrar till en mer effektiv och hållbar resurshantering i samhället. Denna studie har därför undersökt hur återvinningsföretag kan utveckla sin miljökommunikation genom att studera hur kunder värderar miljönytta, vilka miljöåtgärder och -effekter de främst prioriterar samt vilken typ av information de skulle kunna ha användning av. Detta för att stärka marknaden för produkter och tjänster kopplade till återvinning av restmaterial och på så sätt bidra till en mer hållbar resursanvändning och slutna kretslopp.  Studien baseras på teorier och kunskap utvecklade inom de vetenskapliga områdena industriell ekologi och industriell symbios, grön marknadsföring samt gröna inköp. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en intervjustudie med kunder till ett återvinningsföretag, kompletterad med dokument- och litteraturstudier. Kunder till återvinningsföretaget Econova intervjuades rörande hur de värderar miljönytta och miljökommunikation samt hur de själva prioriterar miljöfrågor. Även säljare på Econova tillfrågades om hur de ser på behovet av utökad miljökommunikation.  Studien visade på att minskade växthusgasutsläpp var den miljönytta som prioriterades och efterfrågades främst på alla nivåer i värdekedjan, vilket gör det till en bra aspekt för återvinningsföretag att lyfta i sin miljökommunikation. Studien visade även att företagens restmaterialhantering idag inte är ett av deras mest prioriterade områden för miljöåtgärder, och det är inte heller något som deras kunder frågar om i någon större utsträckning. Därför är det heller inte det område där det finns störst betalningsvilja för åtgärder med bättre miljönytta. Det är dock möjligt för Econova och andra återvinningsföretag att vara i framkant av hållbarhetstrenden genom att tydligare lyfta fördelarna kopplade till deras cirkulära tjänster. En utökad grön marknadsföring kan bidra till att de ökar medvetenheten hos sina kunder och hos allmänheten, vilket i slutändan kan stärka marknaden för gröna affärer kopplade till återvinning av restmaterial och främja industriella samarbeten. / the enabling of recirculation of waste materials, which can lead to a more efficient and sustainable use of resources. This study explores the possibilities for recycling companies to develop their environmental communication by studying how customers value the environmental benefits generated from the re-use of waste materials. This may contribute to strengthening the market for products and services related to the recycling of waste materials and in that way create a more sustainable use of resources and close material cycles.  The study is based on the scientific knowledge developed within the fields of industrial ecology, industrial symbiosis, green marketing and green purchasing. To answer the research questions, an interview study was undertaken alongside with document and literature studies. Interviews were held with customers of the recycling company Econova, concerning how they value environmental benefits and communication and how they prioritize environmental issues. Further interviews were held with sales personnel at Econova, concerning their views of the need for further environmental communication.  The findings suggest that decreased emissions of greenhouse gases is the environmental benefit most valued at all levels of the supply chain. This indicates that it is a benefit worth highlighting in the marketing materials of recycling companies. The findings also show that the handling of waste is not a highly prioritized area for green investments, at least not within the interviewed companies. Neither is it an aspect that is prioritized by their customers. However, it is possible for companies like Econova to be proactive by clearly highlighting the benefits of their circular services. Improved environmental communications can contribute to greater awareness among their customers and in society. This awareness could, in the long run, lead to a stronger market for green products associated with the re-circulation of waste materials, which in turn could promote industrial collaborations.

Entre el 2001 y el 2017, el Perú ha perdido 2 millones 130 mil 122 hectáreas de bosque debido a las prácticas de explotación de recursos (MAAP, 2017). Según el informe de Lima cómo vamos (2011), el 47.8% de limeños consideraron a la contaminación ambiental como un problema sumamente importante. La creciente toma de conciencia ambiental ha permitido el ingreso a más de 170 Pymes de moda ecológica que impulsan mediante sus productos contrarrestar el impacto negativo al medio ambiente (Economía verde, 2019). Una de ellas es Insecta que ha despertado el interés de usuarios de la red social de Instagram hacia el consumo de sus productos de elaborados de fibras de piña. El presente trabajo de investigación tiene como objetivo “ Demostrar si existe una valorización de importancia en el consumidor limeño en relación a la estrategia de comunicación de la marca Insecta compartida en Instagram como marca ecológica”. Como menciona Arseculeratne y Yazdanifard (2014) una marca ecológica debe reflejar su proceso productivo ecoamigable. Y para tener éxito comercial como ecológicos debe comunicarlo de manera efectiva” (Pickett et al., 1995). Los resultados de la investigación resaltan el poco conocimiento acerca de los procesos del producto de la marca Insecta que difunde a través de su intención medioambiental. Teniendo en cuenta que Instagram es una de las redes con gran audiencia joven, Insecta no logra transmitir un aspecto emocional hacia los consumidores limeños. / In period of 2001 and 2017, Peru lost 2 million 130 thousand 122 hectares of forest due to resource exploitation practices (MAAP, 2017). According to Lima's how we are going (2011), 47.8% of limeños considered environmental pollution to be a very important problem. The growing awareness of the environment has allowed the entry of more than 170 small and medium business of ecological fashion that promote through their products to counteract the negative impact on the environment (Economía verde, 2019). One of them is Insecta that has aroused the interest of users of the social network of Instagram towards the consumption of its products made of pineapple fibers. This research work aims to "Demonstrate whether there is an appreciation of importance in consumers in relation to the communication strategy of the Insecta brand shared on Instagram as an ecological brand". As Arseculeratne and Yazdanifard (2014) mentions, an ecological brand must reflect its eco-friendly production process. And to be commercially successful as ecological, it must be communicated effectively ”(Pickett et al., 1995). The research results are that people who buy his products and interact in his social media, they don’t know about product processes. Taking into account that Instagram is one of the networks with a large young audience, Insecta fails to convey an emotional aspect on Instagram. / Trabajo de investigación

Background: In recent times, last mile deliveries have become critical as these deliveries are generally considered to be the most expensive, least efficient and most polluted part of the entire logistics chain (De Kervenoael, Schwob & Chandra 2020; McKinnon & Edwards 2009). Consumer demands for fast and flexible deliveries are not very easy to combine with the highest possible sustainability focus (PostNord 2018). By informing about different transport alternatives and vehicle types, the consumer gets the opportunity to influence their own environmental impact when making a purchase (Buldeo Rai, Verlinde & Macharis 2019). Despite the fact that companies today have better possibilities to share data about their environmental practices with the end customer, there is still a lack of such information on the website. Few companies adopt effective web-based communications that inform their stakeholders about their sustainable behaviors (Da Giau, Macchion, Caniato, Caridi, Danese, Rinaldi & Vinelli 2016).  Theory: A theoretical research model “Green web communication” has been developed based on the theories 3’C and OSEC. The theory ten signs of greenwash has also been applied to identify signs of greenwash.  Purpose and research question: The purpose of the study is to map out various alternatives for green marketing within the last mile, to increase the understanding of how ecommerce companies can influence consumers to a more conscious delivery choice. Furthermore, the paper aims to study how the web communication should be developed to avoid greenwashing. In order to answer the purpose, the following research questions have been formulated: How do e-commerce companies communicate green deliveries on the website? In what way can green web communication show signs of greenwashing? How is web communication presented in relation to what is expressed internally?  Methodology: To answer the research question a qualitative method was conducted with a constructivism approach. First a qualitative content analysis was performed on the website of sixteen e-commerce companies, divided into four different industries. The second method involved three semi-structured interviews with representatives of the selected companies Skincity, CDON and Ellos.  Conclusion: Communication about green deliveries appeared frequently at the e-commerce companies’ check-out compared with the information page, home page and group’s website. The representation of green commitments appeared in varying degrees in the form of eco-labels, symbols or information text. Furthermore, the green sustainability commitments were expressed in different ways where the content could be found in various green statements: climate compensation, CO2 emissions or green policy. The web communication also showed that transparency was lacking in far too many aspects as the communication could be identified as greenwashing in several cases. Greenwashing was identified when analyzing the green web communication in aspects of no proof and fluffy language. The internal communication from representatives of the e-commerce companies differed from the communication on the websites. This indicates a discrepancy between the internal and the external communication which neglects the e-companies sustainability commitments. / Bakgrund: På senare tid har last mile leveranser blivit ett kritiskt område då leveranserna iallmänhet anses vara de dyraste, minst effektiva och mest förorenade delen i hela logistikkedjan(De Kervenoael, Schwob & Chandra 2020; McKinnon & Edwards 2009). Konsumentens kravpå snabba och flexibla leveranser är inte särskilt enkla att förena med högsta möjligahållbarhetsfokus (PostNord 2018). Genom att informera om olika transportalternativ ochfordonstyper får konsumenten möjlighet att påverka sin egna miljöpåverkan vid ett köp (BuldeoRai, Verlinde & Macharis 2019). Trots det faktum att företag har större möjligheter att deladata om sin miljömässiga praxis med slutkunden finns de fortfarande en brist av sådaninformation på webbplatsen. Få företag antar effektiv webbaserad kommunikation sominformerar sina intressenter om deras hållbara beteenden (Da Giau, Macchion, Caniato, Caridi,Danese, Rinaldi & Vinelli 2016).  Teori: En teoretisk undersökningsmodell “Grön webbkommunikation” har utvecklats baseratpå teorierna 3’C och OSEC. Teorin ten signs of greenwash har vidare tillämpats för attidentifiera tecken på greenwash.  Syfte och forskningsfråga: Syftet med studien är att kartlägga olika alternativ för grönmarknadsföring av last mile, samt att bidra med en ökad förståelse kring hur e-handelsföretagenkan påverka konsumenten till ett medvetet leveransval. Vidare ska även studien beröra hurkommunikationen på webbplatsen bör utformas för att undvika greenwashing. För att besvarasyftet har följande forskningsfrågor utformats: Hur kommunicerar företag gröna leveranser påwebbplatsen? På vilket sätt kan den gröna webbkommunikationen visa tecken pågreenwashing? Hur framställs webbkommunikationen gentemot resonemang som uttrycksinternt?  Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod som är av konstruktivistiskkaraktär. Först utfördes en kvalitativ innehållsanalys på webbplatsen av sexton e-handelsföretagsom delades in i fyra olika branscher. Den andra metoden innefattar tre semistruktureradeintervjuer med företrädare från de utvalda företagen Skincity, CDON och Ellos.  Slutsats: Kommunikation om gröna leveranser framkom frekvent på e-handelsaktörernascheck-out jämfört med webbplatsens informationssida, startsida samt koncernens webbplats.Framställningen av gröna åtaganden förekom i miljömärkning, symbol eller informationstext ivarierande grad. Vidare uttrycktes de gröna hållbarhetsåtaganden på olika sätt där innehålletgick att härleda till olika gröna påståenden: klimatkompensera, CO2-utsläpp eller grön policy.Webbkommunikationen uppvisade en låg grad av transparens och flertalet brister i allt förmånga avseenden då man ofta kunde härleda kommunikationen till greenwashing.Greenwashing identifierades vid granskning av fallförtagens gröna kommunikation som gickatt härleda till no proof och fluffy language. Den interna kommunikationen skiljer sig mot denkommunikation som fanns att tillgå webbplatsen. Det råder således en diskrepans mellan deninterna och externa kommunikationen vilket försummar aktörens hållbarhetåtaganden.

El presente estudio se realizó con el objetivo de determinar si existe relación entre la culpa, el automonitoreo y la eficacia de la percepción del consumidor con la intención de compra ecológica de los consumidores millennials de la zona 6 de Lima Metropolitana durante el año 2020. Para ello, se repartieron 354 cuestionarios como herramienta cuantitativa a los millennials de la zona 6 de Lima Metropolitana que contaban con conocimientos sobre la campaña global de comportamiento pro ambiental “La Hora del Planeta” y se recogieron un total de 322 cuestionarios válidos, los cuales se procedieron a cuantificar mediante el programa SPSS Statistics. La investigación se desarrolla con el apoyo de estudios previos sobre la intención de compra ecológica de jóvenes consumidores que residen en países en desarrollo, se recopiló literatura de autores especializados en el área de Marketing tales como Kotler, Armstrong, Ottman y Schiffman. Se utilizó la teoría del comportamiento planificado propuesta por Ajzen con el objetivo de contextualizar la culpa, el automonitoreo, la eficacia de la percepción del consumidor con la intención de compra ecológica. Con los resultados obtenidos, se observa que bajo el contexto de la campaña “La Hora del Planeta” la culpa y la eficacia de la percepción del consumidor guardan relación con la intención de compra ecológica, la cual con lleva a un proceso de decisión de compra ecológico. / The present study was conducted with the objective of determining whether there is a relationship between guilt, self-monitoring and perceived consumer effectiveness with the green purchase intention of millennial consumers in zone 6 of Lima Metropolitan during the year 2020. For this purpose, 354 questionnaires were distributed as a quantitative tool to millennials in zone 6 of Lima Metropolitan who had knowledge about the global pro-environmental behavior campaign "Earth Hour" and a total of 322 valid questionnaires were collected, which were then quantified using the SPSS Statistics program. The research is developed with the support of previous studies on the ecological purchase intention of young consumers residing in developing countries, literature was collected from authors specialized in the Marketing area such as Kotler, Armstrong, Ottman and Schiffman. The theory of planned behavior proposed by Ajzen was used with the objective of contextualizing guilt, self-monitoring, perceived consumer effectiveness with the intention to buy green. With the results collected, it is observed that under the context of the "Earth Hour" campaign, guilt and perceived consumer effectiveness are related to green purchase intention, which leads to a green purchase decision process. / Tesis

Klädföretagen Fjällräven, Haglöfs och Houdini är ledande inom den svenska friluftsbranschen och toppar Sustainable Brand Index lista över de, enligt konsumenterna, mest hållbara friluftsföretagen. Trots dessa topplaceringar går det inte att bortse från det motsägelsefulla i att företagen producerar kläder, som är skadliga för den natur de är ämnade att användas i – till en målgrupp som värnar om miljön. Med utgångspunkt i denna paradox är målet att i denna studie undersöka hur dessa företag kommunicerar hållbarhet på Instagram. För att genomföra detta har en multimodal kritisk diskursanalys använts. Med hjälp av denna har materialet (som består av Instagram-inlägg) kunnat analyseras såväl visuellt som lexikalt. Därtill undersöker den hur dessa element påverkar och påverkas av maktstrukturer, vilket i detta fall kan liknas med relationen mellan företag och konsument. Materialet som analyseras i denna studie består av sammanlagt 70 hållbarhetsrelaterade inlägg publicerade på Fjällrävens, Haglöfs och Houdinis officiella Instagram-konton under en ettårsperiod. Sammanfattningsvis visar analysen på att företagen kommunicerar hållbarhet genom de tre diskursiva temana hållbarhet genom material, hållbarhet genom kollektiva miljöåtgärder och hållbarhet genom information och utbildning. Studien kommer bland annat fram till att innebörden av begreppet hållbarhet beror på avsändarens ideologi, och därav får varierad betydelse beroende på vilken kontext det sätts in i. Utöver detta visar studien även att företagen tenderar att framställa sig själva som ett slags hållbarhetsideal. Dessutom påvisar studien även att miljöansvaret flyttas över till konsumenterna.

I denna studie har glampingkonceptet studerats utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv som fördjupat sig i svenska glampingföretags praktiska arbetsstrategier för att värna om miljön som glampingen äger rum i, samt hur hållbarhet är framträdande i aktörernas marknadsföring. Vårt intresse till studiens ämne baserades på nyfikenhet kring naturturismens ökande efterfrågan och hur det kommer att påverka den svenska naturen. Vi valde därför att fokusera på det naturbaserade turismfenomenet glamping, som förespås bli en efterfrågad produkt. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med etablerade glampingaktörer i Sverige för att samla kunskap om hur de arbetar för att driva en hållbar turismprodukt utan att överexploatera naturens miljö. Vidare studerades också hur hållbarhet framställs i aktörernas marknadsföring då tidigare forskare har konstaterat att glamping är en hållbar variant av naturturism. För att studera likheter och skillnader mellan aktörernas marknadsföring utfördes strukturerade observationer av varje företags Instagram och webbplats. Studien genererade ett resultat som påvisade att de intervjuade aktörerna använde likartade metoder för att värna om platserna som glamping utövas på. Däremot fanns det skillnader i företagens marknadsföring och hur de använde och framställde hållbarhet. / In this study, the glamping concept has been studied from an ecological sustainability perspective, focusing on Swedish glamping companies’ practical strategies to protect the environment in which glamping takes place, and how sustainability is prominent in their marketing. Our interest in this subject was based on curiosity about the growing demand of nature-based tourism and how it will affect the Swedish nature. Therefore, we chose to focus on the nature-based tourism phenomenon glamping, which researchers say will become a high-demand product. We interviewed established glamping companies in Sweden to gather knowledge about how they work to run a sustainable tourism product without over-exploiting the nature and environment. We also studied whether and how sustainability is produced in the marketing as previous researchers have found that glamping is a sustainable alternative of natural tourism. In order to study similarities and differences between the companies marketing, observations were made of each company’s Instagram and website. The study generated a result that demonstrated that the companies used similar methods and strategies to safeguard the environment were glamping is practiced. However, there were differences in the companies’ marketing and how they used and produced sustainability.

The increasing threats to the environment have led the consumers to enhance their concern for environment. As a result, consumers nowadays intend to purchase environmentally friendly products as part of showing their concern for environment. This changing trend of consumer behavior has also driven the businesses to act accordingly and introduce sustainability within business process including production, offerings and distribution with an objective of protecting environment. Apart from the environmental benefits, getting involved in the environmentally friendly activities also enable the businesses to enjoy higher profit margins, positive brand image, higher employee commitment and above all competitive advantage. Current literature shows that, because of enormous benefits businesses are also getting involved in transforming sustainable consumption through different marketing activities to avoid poor sales of green products. Brand generated contents, defined as contents shared and controlled by the business itself on its owned or earned platforms, is often used by the marketers and businesses to share information or justifying premium pricing of green products. The primary purpose of this study is to develop insights and understand the relationship between different factors driven by brand generated contents and green purchase intention. The study is implemented by a quantitative study where 156 respondents have shared their perceptions and thoughts related to different factors of brand generated contents on social media platforms that they perceive to influence their purchase intentions to green products. Even though green consumerism and green purchase intention is not a new concept within field of research, connecting it with brand generated content is a completely new phenomenon. Existing literature suggests that researchers have tried to measure the green purchase intention mostly based on uncontrollable factors by marketers or different traditional consumer theory. Some other researchers have also tried to connect green purchase intention with user-generated content completely overlooking its counterpart, brand generated content. Five constructs have been developed based on existing literature: knowledge awareness, perceived concern for environment, perceived product value, attitude and trust of contents. A survey questionnaire was developed with three sections- demographic section to comprehend the respondents, behavioral section to understand purchase behavior of respondents related to green products and final section to understand the perception of consumers. The finding demonstrates interesting insights with perceived concern for environment and attitude to be positively significant and trust of content to be negatively significant to green purchase intentions. However, the finding is believed to assist the marketing practitioners and businesses to develop marketing strategies for green products and develop contents accordingly. Furthermore, the study aims to contribute theoretically within the field of brand generated content and green purchase intention by filling the gap and linking each other. Finally, the study has significant potential of contributing to society by helping in promoting environmentally friendly products and protecting the environment.

This study aimed to get a better understanding for how packaging design, brand and certifications guide Swedish consumers when choosing between different ecological food products. The study further investigated how brands could use packaging design and a certification strategy as a way to advertising the brand and the food as ecological. By using both quantitative and qualitative methods in form of online survey and two semi-structured interviews, the study got a two-sided perspective on the subject. The results from the online survey collected answers from 100 Swedish respondents during a time period of two weeks. By comparing the packaging design of brands selling only ecological food products and brands selling both ecological and non-ecological food products, the later one more often used typical ecological design element on their packaging. From the survey a conclusion was made that there were a difference between what kind of information consumers wanted and what was important for them when choosing ecological food. Both certification and the word ecological on the package were listed highest regarding what was of most importance when choosing ecological food products and close thereafter was the brand listed. Nearly the same results was given regarding what information was of most importance, but here the brand came after factors such as origin and list of contents. Despite that, packaging design, certification strategy, and brand is still of outermost relevance for Swedish consumers when buying ecological food products. / Studien syftade till ökad förståelse för hur förpackningsdesign, varumärken och certifieringar vägleder svenska konsumenter när de väljer ekologiska och miljövänliga livsmedel. Vidare undersöktes hur varumärken skulle kunna använda förpackningsdesign och certifierings-strategier för att marknadsföra sina livsmedel som ekologiska. Genom att använda såväl kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbundersökning och två semistrukturerade intervjuer, gavs ett tvåsidigt perspektiv i ämnet. Webbundersökningen samlade in svar från 100 svenska respondenter under en två veckors period. Genom att därefter jämföra förpackningens design hos varumärken med hel-ekologiskt sortiment och varumärken med ekologiska alternativ, visade det sig att de senare oftare använde typiska ekologiska designelement på förpackningsdesignen. Från webbundersökningen upptäcktes det att konsumenter efterfrågade olika saker när det gällde att få information jämfört med vad som var viktigt vid val gällande ekologiska livsmedel. Både certifieringar och ordet ekologiskt på förpackningen var högst rankat som faktorer över vad som viktigt för konsumenterna. På denna lista placerades varumärket kort därefter. Liknande resultat gavs för vilken information som var viktigast, dock kom både ursprungsland och innehållsförteckning före varumärke. Trots rankingen så tycks fortfarande förpackningsdesign, certifieringsstrategi och varumärket vara av högsta relevans för svenska konsumenter vid köp av ekologiska livsmedel.