No description available.

Mitt arbete handlar om redan från de att jag startade mitt eget band Ridge fram tills dess att vi släppte vår debutskiva Same Ground. Om att våga göra musik från sitt hjärta,att tveka,kämpa,repa,spela in och att släppa skiva på eget bolag. Det handlar också om min uppväxt och hur det påverkat mig. Jag skriver reflekterande om processen. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Univ., Habil.-Schr.-2000--Münster, 1999. / Literaturverz. S. [741] - 774.

Syftet med den här studien är att få ökade kunskaper om lärares relation till forskning. Studien har en kvalitativ ansats och grunden för studien är intervjuer med lärare. De forskningsfrågor som ställs handlar om hur lärare kommer i kontakt med forskning, hur de använder sig av forskning och vilka faktorer som kan påverka lärares användande av forskning. Studiens teoretiska utgångspunkt är den nyinstitutionella teorin, som finns med som förklaringsmodell för hur skolan som organisation tar emot och använder sig av nya idéer. Resultatet visar att lärare har stor tilltro till forskning och de uppger flera olika anledningar till ett forskningsanvändande. De menar dock att det inte alltid är så lätt att ta del av forskning. Det framkommer att det är stora skillnader mellan skolorna när det gäller vilka förutsättningar som finns för lärarnas forskningsanvändande. Studiens resultat visar att det är viktigt att ta hänsyn till vilka faktorer som kan bidra till lärares möjligheter till att ta del av och använda sig av forskning i den pedagogiska verksamheten. Resultatet bidrar också med en insikt om att lärares användning av forskning är ett mångfacetterat fenomen där flera olika processer och faktorer påverkar vilken forskning som lärare använder sig av och hur forskningsanvändande sedan tar sig uttryck i den lokala praktiken.

Examensarbetet inom lärarutbildningen har sedan införandet utstått kritik i diverse granskningar och studier gällande dess allmänt bristande kvalitet och låga forskningsanknytning. Lärarutbildningen har reviderats två gånger under 2000-talet men problematiken kvarstår. Lärarstudenter producerar kvalitetsmässigt sämre examensarbeten jämfört med övriga akademiska utbildningar och forskningsbaseringen är, sett till hela utbildningen, svag. Även yrkesverksamma lärare uppvisar en svårighet att kunna beskriva hur deras undervisning grundar sig i forskning. Syfte Denna studie ämnar söka svar på hur det kommer sig att lärarstudenter brister i sin forskningsanknytning under sina examensarbeten och hur denna brist eventuellt påverkar deras framtida praktik. Då statliga granskningar pekar på svagheter gällande referenser till vetenskapligt granskade artiklar i examensarbetena syftar studien även till att förmedla vad som kännetecknar lärarutbildares tankar kring vad som kan räknas som vetenskaplig grund och hur det eventuellt kan bli problematiskt med dessa krav i en yrkesutbildning. Utifrån den insamlade empirin kopplat till tidigare forskning syftar studien slutgiltigt till att ge förslag på åtgärder för att stärka den vetenskapliga grunden i lärarutbildningen. Metod Metoden för insamlandet av empirin utgörs av fokuserade intervjuer med ett strategiskt urval. Två lärarutbildare, två lärarstudenter som arbetar med sina examensarbeten samt två yrkesverksamma lärare intervjuas utifrån studiens syfte. Empirin analyseras utifrån en beskrivande och förklarande metodik som ämnar både beskriva hur något fungerar men även att söka orsakssamband. Slutligen genomförs en granskning av 21 examensarbeten inom ämnena matematik och svenska gällande dess referenser till tidigare forskning. Resultat Resultatet uppvisar en komplex bild av problematiken där lärarstudenter inte anser sig besitta tillräckligt med kunskap gällande att tolka forskning samt hur de överlag kan beskrivas som ointresserade av forskning. Samtidigt uppvisar de båda lärarutbildarna relativt olika åsikter och tankebanor om vad som bör prägla en yrkesutbildning på vetenskaplig grund. De båda yrkesverksamma lärarna beskriver i sin tur hur examensarbetet, och lärarutbildningen överlag, inte bidragit med vetenskaplighet i någon högre grad.

No description available.

Studien är en kritisk utbildningsvetenskaplig studie med syfte att på övergripande plan undersöka vilka maktrelationer som reproduceras av det språkbruk som används i policydokument rörande digitalisering i förskolan. Syftet är också att visa vilka effekter digitaliseringen i förskolan kan ge för framtiden och att synliggöra dominerande diskurser i de analyserade dokumenten. Genom att synliggöra forskning om digitaliseringens effekter från olika vetenskapliga fält har både positiva och negativa aspekter lyfts fram. Med hjälp av en diskursanalytisk metod har dokument från Sveriges kommuner och Regioner (SKR), Digitaliseringsrådet och branschorganisationen Swedish Edtech Industry närlästs. Vald analysmetod för studien är inspirerad av diskursanalys. Studien visar hur ett antal policydokument beskriver Sveriges vision av en framtida arbetsmarknad och Sverige som internationellt framgångsrikt inom digitalisering. Med hjälp av den diskursanalytiska ansatsen framträder att språket kring fenomenet digitalisering har naturaliserats till att beskrivas som framtidens samhällslösning. Studien har också visat hur digitaliseringsdiskursen inom det svenska skolväsendet påverkas av privata aktörer. Studien tyder på att förskolan kan ha brister i sin målsättning att bedriva verksamheten på vetenskaplig grund, då den vetenskapliga grunden endast hämtas från utbildningsvetenskapliga studier och inte tar forskning från andra fält i beaktning.

Den här studien undersöker hur samarbetet och samspelet mellan gymnasieskolans svensklärare i ett ämneslag kan bidra till utveckling av svenskämnet och svenskundervisningen. För att genomföra detta har studien använt en kombination av semistrukturerade intervjuer med fem svensklärare och observationer av fem ämneslagsmöten, inom ramen för en etnografisk ansats. Med utgångspunkt i begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har lärarna besvarat frågor om vilka delar av ämneslagets arbete de upplever fungerar bra och vad övriga delar saknar, vilket tillsammans med observerande och antecknande av sådant som kan relateras till dessa fenomen vid mötena har försett studien med data relevant för syftet. Genom att analysera data i ett aktör-nätverksteoretiskt ramverk visar studien att ämneslaget upplevs ha potential att vara ett nätverk som på ett lyckat sätt förbinder aktörer för att främja utveckling av svenskämnet och svenskundervisningen, men även att ämneslaget i praktiken inte ges förutsättningar att upprätta dessa förbindelser. Förklaringar till detta spåras bland annat till otillräcklig tid och brist på tydliga direktiv från de aktörer som representerar ledningen i skolans styrkedja.

Studie- och yrkesvägledning är en ganska ung yrkesroll sedan Frank Parson började pussla ihop människor med jobb i början av 1900-talet. På grund av detta så finns det inte så mycket forskning för att förklara vägledarrollen och alla dess möjligheter och hinder. Vi båda är väldigt nyfikna på begreppet miljö och vad det innebär för oss människor och därför är syftet med denna studie att undersöka inom vilka miljöer som vägledning idag bedrivs inom grund- och gymnasieskolan. Vi har undersökt hur vägledarna inom dessa skolformer har möjlighet att genomföra sitt arbete på nya kreativa sätt och inom nya miljöer. Våra frågeställningar för detta arbete är: I vilka miljöer bedrivs vägledning idag inom grund- &amp; gymnasieskolan? Hur ser studie- och yrkesvägledarna inom grund- och gymnasieskolan på att hitta nya kreativa miljöer att bedriva vägledning i? Vi använde oss av en kvalitativ metod för att samla in empiri och det är verksamma studievägledare som har intervjuats. För att analysera empirin använder vi oss av PEC-teorin (Person Environment Correspondence), som menar att personer behöver utsätta sig för olika miljöer för att kunna utvecklas. Andra teorier som behandlas är SCCT (Social Cognitive Career Theory), där varje persons förmåga att kunna fatta bra beslut om sin karriär handlar om vad personen vet om sin egen förmåga, om förväntade utfall av en handling och om att sätta personliga mål. Den sista teorin som vi använder är Planned happenstance och som utgår ifrån att varje individ aktivt ska söka sig efter miljöer där personen får möjlighet att utvecklas. Resultatet visar på att våra informanter ser väldigt positivt på att utveckla en kreativ vägledningsmiljö. Dock så visar det sig att tidsbristen är en realitet som många vägledare ställs inför och som hindrar dessa personer från att våga ta ut svängarna och kanske jobba mer kreativt. Resultatet visar ävenatt informanterna upplever att de till stor del är fria i sin profession som studie-och yrkesvägledare inom grund och gymnasieskolan att styra över hur de önskar arbetamed vägledningssamtal framåt, vilket kan fungera som en motivator till att våga testa nya kreativa sätt att föra vägledningsarbetet framåt.

I denna uppsats undersöker vi hur begreppet historiemedvetande tolkas och används av lärare på lågstadiet, oavsett hur lärarna definierar begreppets innebörd. Vi vill ta reda på hur lärare på lågstadiet definierar begreppet historiemedvetande samt om det spelar någon roll vilken läroplanen som gällde när de deltagande lärarna utbildade sig. Det tillvägagångssätt som vi använt oss av för att samla in underlag för studien är enkäter. Studiens resultat visar att endast 27% av de medverkande lärarna ger en definition av begreppet som överensstämmer med Skolverkets definition. Vi kunde även dra slutsatsen att det inte finns något samband mellan lärarnas utbildningsår och deras förståelse för begreppet.