Matematikundervisningen i förskoleklass och barnens tidiga skolår, har enligt skolans styrdokument, blivit alltmer betydande. Detta för att eleverna tidigt ska få en bra matematisk grund att stå på. Lärare som arbetar med de yngre barnen har därför en viktig roll, i att hitta metoder och arbetsmaterial som kan hjälpa alla elever att utvecklas matematisk. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka fyra lärares arbete med matematikmaterialet Numicon och vad de anser att Numicon kan göra för elevers matematiska utveckling. I studien har intervjuer skett med två förskolelärare och två speciallärare i matematik. Resultatet visar att lärarna använder Numicon av flera olika anledningar och att lärarna varierar sin undervisning med Numicon genom att använda flera undervisningsstrategier. I studien framgår det att lärarna upplever att Numicon kan hjälpa elever att utveckla sina matematiska tankar, taluppfattning och att det är ett material som är inspirerande att använda för både lärare och elever

Det finns en enorm okunskap om högkänslighet för de verksamma studie- ochyrkesvägledare inom skolan. Forskningen om högkänslighet är bristfällig och det somframgår är omdebatterat. Den forskning vi fann säger att högkänslighet är ettpersonlighetsdrag som finns hos ungefär en femtedel av världens befolkning. Dagenssnabba samhälle är inte anpassat för högkänsliga personer – vilket kan vara en nackdel för högkänsliga elever inom skolans värld. Syftet med vår studie var att undersöka vilkenkunskapsbas studie- och yrkesvägledare har om högkänslighet och hur de stödjerhögkänsliga elever i deras studie- och yrkesval. De fyra frågeställningar som undersöktesberörde områdena: kunskap och bemötande, metoder och verktyg, skolmiljön och övrigpersonal på skolan samt hur högkänsliga elever gynnas och begränsas vid studie- ochyrkesval ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. De teoretiska begreppen som användes vid analys av resultatet var the theraputic system utifrån the system theory framework (STF), Jürgen Habermas kommunikativt handlande och self-efficacy utifrån social cognitive theory (SCT). Kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades i form av nio intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare inom grundskolor och gymnasieskolor i Skåne. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna upplever att det inte finns tillräckligt med kunskap om högkänslighet för att kunna vägleda högkänsliga elever. Vidare finns det önskemål att förkovra sig mer om ämnet för att vidareutveckla verktyg och metoder, vilket kan underlätta för de högkänsliga eleverna. Det skulle kunna bidra till en bättre skolmiljö och normalisering för högkänsliga elever enligt studie- och yrkesvägledarna. I längden kan detta bidra till en ökad medvetenhet om högkänslighet både för eleverna som för studie- och yrkesvägledarna, i förhållande till hur skolan kan förbereda dem för deras kommande studie- och yrkesval.

SammanfattningHelmersson, Karin (2019). Samarbete mellan specialläraren och svenska som andraspråksläraren i nyanlända elevers lärmiljöer. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med ökad kunskap gällande samarbetet mellan specialläraren och svenska som andraspråksläraren i arbetet med nyanlända elever på grund- och gymnasieskolan. Med den kunskapen som stöd är förhoppningen att möjligheterna ökar till att de nyanlända elevernas utbildning ytterligare förbättras.Syfte och frågeställningarSyftet är att öka kunskapen om vilka sätt för samarbete det finns mellan specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling och svenska som andraspråksläraren, i arbetet med nyanlända elever på grund- och gymnasieskolan. Syftet är även att göra en jämförelse mellan grund- och gymnasieskolan. Examensarbetet ämnar söka svar på fyra frågeställningar: När startar samarbetet? Hur initieras samarbetet? Vad innehåller samarbetet? Vilka likheter och skillnader finns det i samarbetet mellan grundskolan och gymnasieskolan?TeoriUndersökningen är förankrad i det systemteoretiska perspektivet (Öquist, 2008), samt i de båda specialpedagogiska perspektiven kompensatoriskt och kritiskt perspektiv (Nilholm, 2007). MetodKvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Totalt har fyra speciallärare och fyra svenska som andraspråkslärare intervjuats, på två grundskolor och två gymnasieskolor. Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats. Materialet har analyserats enligt en modell för kvalitativ innehållsanalys (Graneheim och Lundman, 2004).ResultatStudiens resultat visar att samarbete startar när problem eller behov identifieras hos elever eller när svenska som andraspråksläraren är i behov av ett bollplank. Ett glädjande och oväntat resultat som pekar i motsatt riktning mot tidigare forskning, är att grundskolorna i materialet har ett inbyggt samarbete i organisationen mellan specialläraren och svenska som andraspråksläraren. På frågan hur ett samarbete initieras framkommer att skolorna har såväl formella som informella kanaler för samarbete. Existensen av de formella forumen får anses som positiv, då nyanländas utbildning har kritiserats för avsaknad av desamma.Av materialet framgår att innehållet i samarbetet är både brett och varierat. Det är ett stort samarbete samtidigt som det betonas att det handlar om två olika professioner med olika roller och uppdrag. Likheterna mellan grund- och gymnasieskolan är de formella och informella vägarna för samarbete samt det variationsrika innehållet i samarbetet. Den tydligaste skillnaden som framträder i materialet är grundskolornas strukturerade och inbyggda samarbete i organisationen. Specialpedagogiska implikationerSpecialläraren har en viktig uppgift att fylla i de nyanlända elevernas lärmiljöer, oavsett hur de olika verksamheterna är organiserade.Grundskolorna i materialet har visat på möjligheten att låta specialpedagogiken löpa som en röd tråd genom verksamheten. Genom sitt i organisationen inbyggda samarbete har de visat att det är möjligt att arbeta proaktivt för att undanröja hinder och förhindra språklig sårbarhet i de nyanlända elevernas lärmiljöer. Frågan är om det är möjligt att överföra detta upplägg till gymnasieskolan. Det informella samarbetet är betydande på skolorna och det som lägger grunden för ett mer formellt samarbete. Det informella samarbetet underlättas av de gemensamma arbets- och personalrummen, vilket innebär att skolorna behöver försäkra sig om att de har ändamålsenliga lokaler.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på och bidra med kunskap om hur några specialpedagoger uppfattar skolans vetenskapliga grund samt hur de i sin yrkesroll förverkligar den. Vi vill belysa vikten av att vetenskaplig grund omsätts i praktiken. Vi tror att det är viktigt att bygga kunskap och i förlängningen ett samhälle på vetenskaplig grund, inte minst med tanke på den senaste tidens diskussion om bland annat fake news, nättroll och desinformation. Vi vill bidra med att ge en inblick i hur och om man arbetar med vetenskaplig grund i verksamheter där specialpedagoger arbetar. Det är ett till synes outforskat område vilket gjort att vi fått tänka både högt och brett i undersökningen för att hitta begynnelsen till skrivelsen vetenskaplig grund. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet har varit fenomenografi. Fenomenografin studerar människors uppfattningar om olika fenomen. Den grundläggande distinktionen inom denna ansats är att hur något är och hur något uppfattas vara. Eftersom fenomenografi handlar om att identifiera människors uppfattningar om olika fenomen i sin omvärld, har denna metodansats använts i vår undersökning för att ta reda på hur specialpedagoger uppfattar begreppet vetenskaplig grund i skolans verksamhet.En kvalitativ ansats har använts som metod i detta arbete. Vi har genomfört sju intervjuer som transkriberats, bearbetats och analyserats flera gånger för att hitta gemensamma teman men även se på skillnader i uppfattningar. Intervjuerna har varit semistrukturerade för att ge respondenterna möjlighet att beskriva sin uppfattning med egna ord. I arbetet har endast ett urval av svaren valts ut från de olika respondenterna. Detta för att få en variation av uppfattningar. Samtidigt har vissa av citaten valts ut när de bäst representerat vad majoriteten av respondenterna har uttryckt om en fråga. Dessa utplockade citat utgör på så sätt en gemensam röst inom denna frågeställning. Resultatet visar på att respondenterna uppfattade den vetenskapliga grunden såsom den beskrivs av Skolverket och Skolinspektionen. Vidare visade resultatet att det bland specialpedagogerna i undersökningen fanns kunskap och medvetenhet om vad vetenskaplig grund är, men den utgjorde inte ett naturligt inslag i deras arbete ute i verksamheterna.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur fritidshemslärare och ledningspersonal uppfattar och tolkar ett arbete som vilar på en vetenskaplig grund inom fritidshemmets kontext. Studien har sin grund inom den kvalitativa forskningen, där det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer. Analysen av empirin gjordes enligt ett diskursanalytiskt angreppssätt, där de diskursteoretiska begreppen nodalpunkt och subjektspositioner användes för att formulera två övergripande diskurser, topp-styrda diskursen och verksamhetsstyrande diskursen, som grundar resultatet av studien. Resultatet av studien visar att det finns en viss medvetenhet kring att det är omöjligt att implementera en teori utan att omarbeta för den egna verksamheten. Resultatet visar även att båda yrkesgrupperna som intervjuats anser att arbete med en vetenskaplig grund är viktig del av verksamhetens utvecklingsprocess mot en kulturell legitimering som en lärande institution och att den senaste ökningen av utbildad personal i verksamheten har påskyndat denna process. / The purpose of our degree project is to investigate how the teachers and management staff at the youth recreation center perceive and interpret a work based on a scientific basis in the context of youth recreation center. The study is based on qualitative research, where six semi-structured interviews were conducted. The analysis of the empirics was done according to a discourse analytic approach, where the discourse theoretical concepts of nodal point and subject positions were used to formulate two overall discourses, the top-down guided discourse and the bottom-up guided discourse, which form the result of the study. The results of the study show that there is a certain awareness that it is impossible to implement a theory without reworking it for one's own activities in the youth recreation center. The results also show that both interviewed professions consider that working on a scientific basis is an important part of the youth recreation center development process towards a cultural legitimation as a learning institution and that the recent increase of educated personnel in the youth recreation center has accelerated this process.

Syftet med denna undersökning är att urskilja hur en vetenskaplig grund kan synas och tolkas i framställningen av drottning Kristina i historieläromedel. Den vetenskapliga grunden representeras i undersökningen av två historiedidaktiska traditioner: en empirisk tradition, samt en historiefilosofisk tradition. Frågeställningarna behandlar hur uttryck för en vetenskaplig grund kan synas och tolkas i framställningen av drottning Kristina i historieläromedel utifrån en empirisk respektive historiefilosofisk tradition. Undersökningen realiseras genom att tre läromedel undersöks, samtliga publicerade efter implementeringen av att den nuvarande läroplanen, LGR11 (Skolverket, 2019a) samt Kapitel 1, 5 § i Skollagen (SFS 2010:800).   Analysen har genomförts genom en kombination av en kvalitativ och kvantitativ textanalys. I resultaten och analysen framgår det att det i läromedlen kan synas och tolkas en vetenskaplig grund utifrån båda traditionerna. Bland annat kan det i läromedlen urskiljas exempel på när det skapas möjligheter att både utveckla ett historiskt tänkande, vilket kan kopplas till empirismen, och utvidga ett historiemedvetande, något som kan kopplas till historiefilosofin. Fortsättningsvis visar undersökningen att ett kronologiskt perspektiv på historia kan tolkas som betonat i läromedlen. Det genealogiska perspektivet syns främst i periferin, subtilt eller i textsjok avskilda från brödtexten.   I undersökningens diskussion lyfts det bland annat att det kan uppfattas som problematiskt att det kronologiska perspektivet betonas över det genealogiska i läromedlen. Detta har kunnat kopplas till att läromedlen ofta styr undervisningen och hur historieämnet uppfattas samtidigt som de ofta kan förmedla en traditionell och statisk bild av historien (Hammarlund & Lindahl, 2009; Ammert, 2013). En annan slutsats är att de olika traditionerna verkar kunna samexistera, något som de även kan synas göra i LGR11 (Skolverket, 2019a).

The new Sexual Offenses Act was signed into law on the first of June 2018, as a result of the #metoo movement’s emphasis on taking action against sexual violence and harassment. The law, that is based on a lack of voluntariness in sexually connected behaviors, goes by the name the Consent Act. Since educational deficiencies has been identified, the Swedish government has commissioned the National Agency for Education to evaluate, among other things, consent in the sex education. The new Sexual Offenses Act should also be incorporated into the sex education. The study focuses on how the #metoo movement has influenced the debate between Swedish political parties over implementing the Consent Act in school curricula for sex education, which is founded on three central concepts: consent, gender equality, and norm criticism. The scope of this thesis is primarily the debate of the Swedish parliament and the planned curricula for sex education in the school for pupils with learning disabilities. Through a qualitative content analysis, questions about how the parties’ interpretations of the three concepts have influenced the changes that have been made in the sex education curricula before the autumn term of 2022, are intended to be answered. The main conclusion of the analysis suggests that the concepts used in the political debate regarding education, also have been influential in the recent relabeling of the subject sex education.

Sedan 2010 finns det i Sverige en lag som stadgar att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800 rev. 2020 5§). I detta arbete undersöks hur begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet begripliggörs av olika aktörer inom gymnasieskolans styrkedja. I intervjustudien uttrycks en polyfon förståelse av begreppen som utgår ifrån de olika aktörernas uppfattning av sitt uppdrag, och sina möjligheter att handla inom det.  Studien visar att begreppen inte tolkas entydigt inom styrkedjan. Den visar också att lagtextens begrepp ”utbildning” ofta tolkas som läroplanens ”undervisning” vilket innebär att ansvaret för att följa lagtexten läggs på lärarna. Dessutom framstår det som om Skolverkets definition av begreppet beprövad erfarenhet kräver såväl tid som en organisation som i nuläget inte tycks finnas på de skolor som beskrivs av de intervjuade lärarna i studien. Lärarna uttrycker dock ett stort behov av kontinuerliga träffar med kollegor i arbetsvardagen då de kan diskutera små och stora didaktiska frågor för att bygga den beprövade erfarenheten utifrån sin egen kontext.

Den här studien är ett pilotprojekt där visuell management har tillämpats i syfte att förbättra kommunikationen och samverkan i designprocessen mellan designer och klient. För att kunna göra ett förbättringsarbete har aktionsforskning tillämpats i samarbete med en designer på en webbyrå. Metodiken har inneburit att det först har gjorts en kartläggning på den befintliga designprocessen i ett skarpt projekt för att ta fram de behov som finns gällande information, dokumentation och kommunikation. Vidare i processen har dessa behov formats via ett processverktyg som applicerats på plattformen Trello i form av en visuell tavla. Förutsättningarna har därmed kunnat skapas för att testa processverktyget i ett annat av designerns riktiga designprojekt. Eftersom plattformen Trello är webbaserat har designprocessen via processverktyget kunnat observeras och kontinuerligt dokumenteras. Vidare har mer information kring upplevelsen av designprocessen samlats in genom samtal och intervju. Resultatet visade att försöket till förändringsarbetet har varit positivt och något som designern respektive webbyrån kommer fortsätta att jobba vidare med. Studien har bidragit till att upplysa visuell management som ett alternativt arbetssätt för designers att driva designprocessen i samarbete med sina klienter. Tillämpningen av visuell management har därmed också bidragit till en mer strukturerad och engagerad designprocess, där det tydligt går att se vad designern behöver leverera och vad som har godkänts av klienten.

Abstract/SammanfattningProblemområdeAtt undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter är en utmaning för många lärare. För att lärarna ska kunna göra skillnad för dessa elever är det viktigt att forskning inte upplevs som så långt borta från det som händer i skolan. För att skapa förändring måste lärarna, och även rektorerna, kunna slå ihop kunskap som kommer utifrån från forskning med den kunskap som bara läraren själv har om vad som fungerar just här och med just denna grupp elever.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med studien är att belysa en grupp lärares tankar och erfarenheter gällande beprövad erfarenhet med fokus på undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter samt att koppla detta till tidigare forskning. Följande frågeställningar behandlas:•Vilka pedagogiska åtgärder anser lärarna förbättrar möjligheterna till en god utveckling för elever med läs- och skrivsvårigheter?•Hur uppfattar en grupp lärare begreppet ”beprövad erfarenhet”?•På vilket sätt är lärarnas beprövade erfarenhet kopplad till tidigare forskning?Teoretisk ramStudien har ett systemteoretiskt och ett sociokulturellt perspektiv. I ett systemteoretiskt perspektiv samverkar många faktorer med varandra som påverkar utveckling och lärande hos en person. Samverkan sker både inom och mellan olika nivåer (Wachs, 2000). I både det systemteoretiska och det sociokulturella perspektivet betonas att inlärning sker i samspel med andra och enligt Vygotskij är språket och kommunikation är en viktig del av lärandet i skolan (Strandberg, 2006). Utifrån dessa teorier har jag valt att belysa ovanstående frågeställningar med hjälp av begreppen samspel, kollegialt lärande, språk och kommunikation samt påverkan från olika nivåer.Metod Studien är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Undersökningsmaterialet har samlats in genom två fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppen bestod av sex ämneslärare i årskurserna 5 till 9. Under en del av intervjun medverkade även rektorn. Resultat och analys Denna studies resultat kan sammanfattas enligt följande:•Lärarna över stadierna har mycket att lära av varandra när det gäller undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter. •Lärarna har mycket kunskap och erfarenhet av metoder som förbättrar möjligheterna för elever med läs- och skrivsvårigheter att utvecklas men denna erfarenhet måste utvecklas till att bli beprövad erfarenhet.•Lärarna måste få hjälp med att koppla forskning till undervisningen i klassrummet, vilket visat sig inte vara helt lätt. Dels på grund av att lärarna inte har tillgång till forskning, dels på grund av att forskningen inte är avsedd att användas i undervisningen.KunskapsbidragDenna studie visar på att det finns ett behov av att utveckla det kollegiala lärandet samt att skolledningen måste satsa på andra metoder än att bara uppmuntra lärarna att ta del av forskning om forskningen ska få ökat inflytande över undervisningen. Specialpedagogiska implikationerOavsett om specialläraren arbetar med de äldre eller de yngre barnen spelar han/hon en viktig roll i samarbetet mellan de olika stadiernas lärare. I vidare mening innebär det att specialläraren måste ta plats och vara tydlig med vad en speciallärare kan bidra med på sin skola. Det handlar inte bara om att undervisa elever i behov av särskilt stöd utan visa på att inom en speciallärares profession ryms det även skolutvecklings- och handledarkompetens. Nyckelord: beprövad erfarenhet, intervention, kollegialt lärande, läs- och skrivsvårigheter, vetenskaplig grund