Das in einem ehemaligen Steinbruch im Rhyolith des Tharandter Waldes in Mohorn-Grund befindliche Naturdenkmal Porphyrfächer und eine Anzahl in seiner Umgebung befindlicher Aufschlüsse der verschiedensten Gesteinsarten aus unterschiedlichen geologischen Zeitaltern werden beschrieben. Sie sind zum großen Teil auf einem Rundweg in einem geologischen Freilichtmuseum zu besichtigen. Darüber hinaus wird auf das Interesse hingewiesen, das Geologen und Wanderer bereits in den vergangenen zwei Jahrhunderten an diesen Vorkommen zeigten. / The Porphyrfächer in a former quarry in the forest of Tharandt in Saxonia in Mohorn-Grund and a number of further geological outcrops with different types of rocks from different geological ages in his vicinity are described. Most of them can be seen at a round in a geological open-air museum. Many geologists and visitors have shown their interest in these rocks in the last two century, too.

Den Namen Plauenscher Grund trägt das Flusstal der Weißeritz zwischen dem Dresdner Stadtteil Plauen und der Stadt Freital. In Plauen und im Plauenschen Grund finden sich zahlreiche Stätten, die an die im 19. und frühen 20. Jahrhundert auch als Wohltäter bedeutende Dresdner Industriellenfamilie Bienert erinnern. Redaktionsschluss: Juni 2018

Det ställs stora krav på den militära organisationen vid genomförandet av en amfibieoperation. Denna uppgift är något som den svenska försvarsmaktens amfibiekår ej har förmåga till att lösa ut inom ramen för vår organisation. I framtiden ställs det krav på att den svenska amfibiekåren skall kunna vara delaktig i en multinationell expeditionär landstigningsstyrka. Sverige saknar dock doktriner och en militärteoretisk grund för amfibieoperationer. För att tillhandahålla en sådan teoretisk grund avser författaren att använda sig av den brittiska militärteorin för vad en amfibieoperation kräver. I denna uppsats analyseras två historiska amfibieoperationer i allmänhet och de brittiska militärteoretiska principerna för amfibieoperationer i synnerhet. I vilken utsträckning kan Geoffry Tills grundprinciper för amfibieoperationer, förklara utgången om amfibieoperationerna i Falklandskriget och slaget om Gallipoli (Dardaneller halvön)? I Geoffry Tills bok Seapower – A Guide for the Twenty-First Century, lyfter han fram fem grundprinciper för amfibieoperationer. Dessa principer ses som krav för ett positivt resultat för en amfibieoperations genomförande. Metoden som använts utgår ifrån en design som är en teoriprövande och jämförande studie av två fall. Det är en kvalitativ textanalys. Min slutsats är att teorin förklarar amfibieoperationers utgång, beroende av om operationen uppfyller samtliga principer eller inte uppfyller dem. Uppfylls alla principerna får vi ett positivt resultat i vår amfibieoperation och uppfylls inte alla principerna får vi ett negativt resultat i vår amfibieoperation. I denna utsträckning kan teorin förklara utgången av amfibieoperationer. / It requires a lot from the military to accomplish a amphibious operation. This task is something that the Swedish royal marines dos not have the capacity to implement. In the future the Swedish government will expect that the royal marines will be able to be included in amphibious operations alongside other nations. The writer will use the British principles for what amphibious operations require.   In this essay two historical amphibious operations will be used. To what extent can Geoffrey Till´s basic principles of amphibious operations explain the result of the Falkland Campaign and the Gallipoli operation. In Geoffrey Till´s book Seapower – A guide for the Twenty-First Century, he highlights five requirements for executing amphibious operations. The authors conclusion is that the theory holds up if all principles are met or not met. If they are met the conclusion will be that the operation will have a positive outcome. If they are not met it will be a negative outcome. To this extent the theory can explain the conclusion of amphibious operations.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur mening kan skapas utifrån en upplevelse av den amerikanska konstnären Robert Irwins verk, Scrim Veil – Black Rectangle – Natural Light, Whitney Museum of American Art, New York, när det uppfördes på Whitney Museum 2013. Åtta recensioner bildar underlag för undersökningen där de partier som på något sätt hanterar hur recensenterna skapar mening av verket valts ut för närläsning. Metoden som använts för textselektion utgår från Mieke Bals koncept som Bal förklarar som ett alternativ till metod i sin bok Travelling Concepts. Uppsatsen tar teoretiskt spjärn mot Ludwig Wittgensteins begrepp språkspel och duckrabbit, (aspektväxling) som de beskrivits i Filosofiska undersökningar, publicerad 1953, samt gestalten som bildar figur-grund, en inom gestaltpsykologin utvecklad perceptionsteori. Uppsatsen visar på att mening har skapats av verket genom att det framträder, det förvandlar sig till en händelse, något som Rudolf Arnheim beskriver som An event in space, i sin bok Art and Visual Perception – A Psychology of the Creative Eye från 1954. Uppsatsen visar också på hur förförståelse genom bild eller text med stor sannolikhet påverkar upplevelsen av ett verk. Samtidigt är det svårt att avgöra om denna förståelse, med hänseende till uppsatsens material, är något som skapats innan verket upplevts eller är något som recensenten tagit till sig och adderat i samband med att recensionen skrivits. Två recensioner tenderar att ställa sig i vägen för det verk som de är tänkta att beskriva.

Abstract ”Do you have common sense? Great! Then you can work as a preschool teacher!” A qualitative study of preschool teachers and Facebook The aim of this study is to investigate how preschool teachers, working in a small town, feel that their professional role affects their private use of Facebook. We will also like to find out what expectations preschool teachers themselves perceive that others, ie, parents of children in preschool, have on them and their behavior on Facebook. Therefore, it is also relevant to consider the expectations that parents have for preschool teachers' behavior on Facebook . By comparing the expectations and perceptions of these groups, we want to try to find out what moral principles that guide the perceptions and the behaviors. The issues designed with the purpose is:   How does preschool teacher's professional role affect their private use of Facebook? How do parents, with children at the preschool expect that teachers should behave on Facebook? What are the moral principles underpinning the preschool teachers' behavior on Facebook ? What are the moral principles underpinning the parental perceptions of preschool teachers' behavior on Facebook ?   The results of the study show contradictions in the answers from both preschool teachers and parents. These contradictions are inherently interesting, and are also the focus of the analysis. Different moral dimensions occurred to be in conflict with each other, such as the right to privacy and common sense. The conclusions we can draw from this study is that preschool teachers adapt their behavior on Facebook, because of the professional role as preschool teachers. We can also see that parents have certain expectations of how a preschool teacher should behave, and that these expectations are guided by professional standards and common sense.

No description available.

Skolan ska idag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket läromedelsförlagen inte alltid tar hänsyn till. Denna studies syfte var således att bidra med kunskap om var läromedel har sin grund för att utröna om läromedel inom ASL följer skolans krav. En hermeneutisk läromedelsanalys genomfördes för att kunna besvara studiens syfte. Analysen bestod således av en spiralliknande växelverkan där empirin studerades flera gånger i relation till den teoretiska utgångspunkten. Empirin bestod av fem läromedel som alla sa sig vara grundade på ASL. Alla de fem ställdes sedan mot den ursprungliga forskningen om metoden i Norge av Arne Trageton. Det valdes ut tolv utgångspunkter ur metoden som läromedlen ställdes emot. Det blev då den teoretiska utgångspunkten för huruvida läromedlen förhöll sig till den vetenskapliga grunden. Vidare ställdes även läromedlen mot definitionen av beprövad erfarenhet som Skolverket tagit fram för att utläsa om det fanns nyanser av beprövad erfarenhet i dem. Den sista delen i analysen bestod av att studera och sortera övriga teman som syntes i analys av läromedlen. Resultatet visade på ett flertal olika delar. Några läromedel var relativt nära den vetenskapliga grunden medan andra relativt långt ifrån. Den beprövade erfarenheten fanns det spår av men bevisligen inte som beprövad, utan som prövad. De övriga temana presenterades och det framkom samband mellan läromedlen som kunde styrkas med exempel på de teman som gick att utläsa ur läromedlen. I resultatdiskussionen väcktes funderingar om lärarnas skyldighet att granska läromedel verkligen sker eller om det är ett alldeles för tidskrävande arbete för att finna det perfekta läromedlet för ändamålet.

Uppsatsens syfte är att undersöka sex utvalda lärares uppfattningar om vilka kunskaper ochförmågor som är viktiga för studerande på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen att hamed sig vid övergången till den gymnasiala utbildningen SVA 1. Vidare undersöks om detfinns några övriga faktorer som påverkar övergången från grundläggande till SVA 1.Ytterligare ett tema som de intervjuade lärarna resonerar kring är bedömningen av kunskaperoch förmågor. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden ärsemistrukturerade intervjuer. Sex lärare på tre olika skolor och orter har intervjuats. Slutsatsensom kan dras av studien är att det finns många olika faktorer som påverkar övergången inomvuxenutbildningen men att de intervjuade lärarna har en viss gemensam syn på vilka 2kunskaper och förmågor som är betydelsefulla. Kunskaper om grundläggande grammatik,genremedvetenhet och strategier väger mest vid övergången från grundläggande till SVA 1.Tidsfaktorer samt information om elevernas utbildningsbakgrund spelar en betydande roll förelevens språkutveckling men det anses även att skrivandet bör ses som en process. Gällandebedömningen skiljer lärarnas åsikter sig en aning men det kan konstateras att den formativabedömningen är den metod som de flesta lärarna föredrar.

Studiens syfte är att beskriva hur F-3-lärare tänker att den matematikundervisning de bedriver är kopplad till forskning och hur lärarna tänker att matematikdidaktisk forskning kan tillgängliggöras för att implementeras i matematikundervisningen. Fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med två respektive tre deltagare har genomförts för datainsamling, vid två grundskolor i Mellansverige. Studiens resultat visar att lärarna som deltagit i studien grundar sin matematikundervisnings forskningsanknytning i användandet av läromedel, nationella prov och kartläggningar. Lärarna i studien får tillgång till forskning via sekundärkällor och beskriver kollegiala samarbeten som viktiga för forskningens tillgänglighet. Vidare finns det en brist på transparens kring forskningsimplementering, vilket riskerar att begränsa lärarnas aktörskap och verkar skapa en avig inställning till forskning bland lärarna. Slutligen visar studiens resultat att lärarna upplever att matematikdidaktisk forskning behöver bli konkretare. Studiens slutsats blir därmed att lärare grundar en forskningsbaserad matematikundervisning i användandet av läromedel, nationella prov och kartläggningar. Lärarna tar till sig forskning från andrahandskällor och forskningsimplementeringen är icke transparant för lärarna, vilket gör att deras aktörskap begränsas. Lärarna önskar därför tydlighet gällande forskningsimplementering från organisationen och att matematikdidaktisk forskning i större utsträckning besvarar hur lärarna ska implementera den. / The aim of this study is to examine how F-3-Teachers reflect upon how their practice is linked to evidence-based teaching methods in mathematics. The study also aims to answer how teachers experience the availability of mathematical didactic evidence and how they can implement it into practice. To acquire the result in this study four semi-structured interviews and two semi-structured focusgroup interviews with 2 and 3 participants, were conducted. The informants were chosen from two elementary schools in Sweden. Results show that teachers claimed they implement evidence-based practice using textbooks, national tests, and diagnostic tests. Furthermore, the informants get access to evidence based material trough secondary sources and they describe collegial partnership as critical in the acquisition of evidence-based knowledge. The teachers experience a lack of transparency in the implementation of evidence-based methods, which in turn might deprive them of agency in the development of their evidence-based educational practices, as well as cause them to develop a hostile attitude towards evidence-based practices. Finally results show that the teachers want a more concrete research which tells them how to incorporate evidence-based methods in their educational practices. In conclusion the teachers in this study implement evidence-based practice using textbooks, national tests, and diagnostic tests. The teachers acquire mathematical didactic evidence through secondary sources and the evidence that is implemented into their schools’ practices seems to be non-transparent to the teachers of this study. This makes the teachers feelings of own agency toward an evidence based mathematical practice limited. The teachers in this study therefore wish that the mathematic didactic evidence that is implemented by the school-organization were more transparent to them and that the mathematic didactic evidence describes how the teacher should implement the evidence to a greater extent.

Learning study är en modell för skolutveckling samt en praxisnära forskningsmetod. Denna modell har under flera år används i svenska skolan i framförallt ämnet matematik och i grundskolan. Träningsskolan är en inriktning inom den obligatoriska grundsärskolan och syftet med följande examensarbete är att undersöka på vilket sätt learning study uppfattas vara en skolutvecklingsmodell för träningsskolans pedagoger samt huruvida elevernas lärande utvecklas med hjälp av modellen och teorin. Arbetet består av interventionsstudien learning study samt intervjuer med deltagande pedagoger. I studien ingår tre pedagoger med tre elever i enskild undervisning med det specifika lärandeobjektet "1" och "2" som symboler för antal. Lärandeobjektet behandlar kvantitet inom träningsskolans ämnesområde "verklighetsuppfattning". I ett variationsteoretiskt perspektiv planerades och analyserades forskningslektionerna av mig som forskare samt pedagogerna i denna learning study. Med inspiration av en fenomenografisk ansats analyserades därefter data av pedagogernas uppfattningar av learning study som skolutvecklingsmodell för träningsskolan. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att learning study kan användas som skolutvecklingsmodell även i träningskolan både i resultat av interventionsstudien samt pedagogernas uppfattningar. Då det inom den specialpedagogiska yrkesrollen ingår att leda utveckling av det pedagogiska arbetet med kunskap om sambandet mellan vetenskap och praktik kan denna studie ses som användbar inom mitt yrkesområde.