The purpose of this thesis was to examine how two different groups use information strategies in their Facebook group activities. A qualitative study was made using interviews and a qualitative observation method. The observation groups consisted of two selected groups on Facebook and I interviewed three chosen participants of each group; a Gatekeeper, a Gateopener and a Lurker. Through the information strategies I examined the selected groups’ information environments. To reach my goal, the following questions were studied: which information strategies, within social media, do the groups use to achieve their goals and what are the characteristics of an information environment that has been created by a heterogeneous group, in comparison to a homogeneous group in their networking groups. The theoretical framework that was used to analyze the results of the study consisted of a model that was built of theories, literature and previous research regarding information strategies within heterogeneous and homogeneous groups, Facebook, open- and closed information environments, and Gatekeepers. The results of this study show that it is complex to ascertain whether a group is 100% homogeneous or heterogeneous, and whether a group is 100% closed or open and that there will always be factors and dimensions that cannot be defined as open or closed or homogeneous and heterogeneous. The results also show that a closed group with seemingly closed memberships is much more informal than an open group. / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med ungdomar i Trollhättan undersöka ungdomar tal om grupptillhörighet och rasism. På vilket sätt förstår individen sig själv i förhållande till gruppen då gruppen påverkar individen i identitetsprocessen? Ett sätt att definiera sig själv är genom att kartlägga och förstå skillnader, olikheterna till andra. Om individen vet vad den inte är så vet den även vad den är. Mina frågor är; hur stor påverkan har diskursens ordning på ungdomarna; i deras sätt att diskutera men även i den identitetsprocess de befinner sig i, kan jag genom ungdomarnas tal se en spegling av den diskurs som finns i samhället i stort?</p>

Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med ungdomar i Trollhättan undersöka ungdomar tal om grupptillhörighet och rasism. På vilket sätt förstår individen sig själv i förhållande till gruppen då gruppen påverkar individen i identitetsprocessen? Ett sätt att definiera sig själv är genom att kartlägga och förstå skillnader, olikheterna till andra. Om individen vet vad den inte är så vet den även vad den är. Mina frågor är; hur stor påverkan har diskursens ordning på ungdomarna; i deras sätt att diskutera men även i den identitetsprocess de befinner sig i, kan jag genom ungdomarnas tal se en spegling av den diskurs som finns i samhället i stort?

No description available.

This master thesis investigates the phenomenon of career counseling in groups. The aim of the study is to increase knowledge of the other group members' influence on the individual's career choice. The empirical research base was collected using Q - method. Twenty-one high school students sorted 45 statements based on whether they agreed, disagreed or neutrally endorsed the content. The statements were related to two main areas: relationships in the group, and the influence of the others in the group. Through a factor analysis of the data two factors were identified. These are presented as Factor 1: "We are independent and confident students who don`t need career-related advice. It's still fine with recognition from the others, and confirmation that what we have chosen is right ", and Factor 2:" We use the relationships in the group to learn more about ourselves. Support from others reinforces our belief in ourselves, and helps us find out what we are good at." The two factors are discussed on the basis of relevant theory. The study shows that all students from both factors would like to use their full potential as human beings, and therefore it was appropriate to discuss the students' desire for self-realization. Students in both factors also value social support from other group members. The two factors use of the relationships in the group stands apart. This is a subject of exploration, as well as the two factors divergent views on career choice as a process. / Denne studien har undersøkt fenomenet karriereveiledning i grupper, med formål om økt kunnskap om de andre gruppemedlemmenes påvirkning på den enkeltes karrierevalg. Det empiriske forskningsgrunnlaget er samlet inn ved bruk av Q – metode. 21 elever i den videregående skolen har sortert 45 utsagn ut ifra om de er enige, uenige eller stiller seg nøytrale til innholdet. Utsagnene omhandler to hovedområder: Relasjoner i gruppen, ogpåvirkning fra de andre i gruppen. Gjennom en faktoranalyse av datamaterialet kom to faktorer til syne. Disse er presentert som Faktor 1: ”Vi er selvstendige og selvsikre elever som ikke trenger karriererelaterte råd. Det er likevel fint med anerkjennelse, og bekreftelse på at det vi har valgt er riktig”, og Faktor 2: ”Vi benytter oss av relasjonene i gruppen for å lære mer om oss selv. Støtte fra andre styrker troen på oss selv, og hjelper oss til å finne ut hva vi er flinke til”. De to faktorene har blitt drøftet ut ifra relevant teori. Det viser seg at begge faktorer ønsker å benytte sitt fulle potensial som mennesker, og diskusjon knyttet til elevenes ønske om selvrealisering har dermed vært aktuelt. Videre viser resultatene at begge faktorer verdsetter sosial støtte fra gruppemedlemmene. Faktorenes bruk av relasjonene i gruppa skiller seg fra hverandre. Detteer gjenstand for utforskning, i likhet med faktorenes ulike syn på karrierevalg som prosess.

Diss. Linköping : Univ., 2004.

The main topic of this thesis concerns the study of how conflicting interests of software agents within an information ecosystem may cause cooperative behavior. Since such agents act on the behalf of their human owners, which often act in their own interest, this will sometimes result in malignant acts. Different types of models, often inspired by biological theories such as natural selection, will be used to describe various aspects of such information ecosystems. We begin by adopting a game theoretic approach where a generous and greedy model is introduced. Different agent strategies for iterated games are compared and their ability to cooperate in conflicting games are evaluated in simulation experiments. The conclusion is that games like the chicken game favor more complex and generous strategies whereas in games like the prisoner’s dilemma, the non-generous strategy tit-for-tat often is the most successful. We then use models based on a surplus value concept to explain antagonistic group formations. The focus is on systems that consist of exploiter agents and agents being exploited. A dynamic protection model of access control is proposed, where a chain of attacks and countermeasures concerning the access are measured. This process can be described as an arms race. It is argued that arms race is a major force in the interaction between antagonistic agents within information ecosystems. Examples of this are given in several contexts such as peer-to-peer tools concerning anonymity and non-censorship, using agents for sending or filtering out mass distributed advertisement e-mails, and finally for describing the fight against viruses or spywares. / Avhandlingen tar upp hur konflikter mellan agenter på individnivå i ett informationsekosystem kan leda till samverkande effekter på grupp eller systemnivå. Biologiska och ekonomiska modeller inom spelteori, naturligt urval, mervärde och kapprustning mellan olika grupper används för att förklara dynamiken som uppstår mellan användare och agenter som uppför sig själviskt. Exempel på sådana områden är: ”peer-to-peer” nätverk, skyddssystem mot virus och andra intrång samt oönskad massreklam (spam) och ”spionprogram”. Ett önskvärt och möjligt slutresultat är ett informations ekosystem med robusta, samverkande egenskaper mot attacker utifrån.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

This thesis is a qualitative textual analysis of textbooks used in the teaching of history at the secondary level. The purpose of this paper is to investigate how different socio-economic groups are represented and constructed, and if this changes over time. The study holds parts of the social constructivist theory and the use of history. The method used in this thesis is the discourse analysis. The analytical instrument that this study has used is the Statistiska centralbyråns definition of socio-economic groups, which have been analysed according to Pierre Bourdieu's economic, social, cultural and symbolic capital. The results showed that there are various constructions made of the different socio-economic groups in the textbooks and that this constructions changes over time can be discerned. The discussion shows that this study’s results is consistent with previous research in the same area. / Detta examensarbete är en kvalitativ textanalys av läroböcker som används i undervisningen i historia på gymnasial nivå. Syftet med uppsatsen är att utreda hur olika socioekonomiska grupper representeras och konstrueras, samt om detta förändrats över tid. Studien innehar delar av den socialkonstruktivistiska teorin samt historiebruk, och den metod som nyttjas är diskursanalys. De analysinstrument som denna studie har använt sig av är Statistiska centralbyråns definition av socioekonomiska grupper, vilka har analyserats utifrån Pierre Bourdieus ekonomiska, sociala, kulturella samt symboliska kapital. Resultat påvisade att det förekommer olika konstruktioner av de olika socioekonomiska grupperna i läroböckerna samt att en förändring över tid kan urskiljas. I diskussionen framkommer denna studies resultat som samstämmigt med tidigare forskning.

Grupparbeten har under lång tid varit en väl omdebatterad inlärningsform i skolan. Många åsikter står mot varandra för att redogöra för vem som gör vad när eleverna ska arbeta i grupp. Detta bidrar till att grupparbeten ofta framstår som en orättvis arbetsmetod där någon elev får göra mer än de andra gruppmedlemmarna. Vi har utifrån denna problematikundersökt hur grupper interagerar och strukturerar sig i en klassrumsmiljö när elever ska arbeta i grupp med grupparbeten. Studien har utgått från styrdokumenten och ämnesplanen i samhällskunskap för gymnasieskolan och redogör för framförallt elevernas ställningstaganden med inlärningssättet. Syftet med studien var att se hur dessa elever interagerar och strukturerar sig i grupperna för att sedan kunna se vilka fördelar och nackdelar som finns med inlärningsmetoden. Uppsatsen utgår från olika teorier där gruppsolidaritetsteorier spelar en central roll tillsammans med elevers personliga ramfaktorer. Vi har vidare försökt att se hur eleverna interagerar med varandra och vilka roller de anammar i grupperna med en så kallad interaktionsanalys som ansats. I undersökningen har en observationsstudie genomförts på elever som arbetat med olika uppgifter i grupp. De fyllde även i loggböcker efter varje observationstillfälle för att ge en djupare bild. Olika roller bland eleverna observerades och vi kunde se att vissa var mer bestämmande medan andra inte bidrog med något. Både för- och nackdelar kunde ses, exempelvis kände många att de fick chansen att träna på att samarbeta men att det fanns andra som kände en rädsla för att tvingas dra hela gruppen framåt för att arbetet skulle bli gjort. Med andra ord vill vi med denna studie redogöra för hur eleverna faktiskt uppfattar grupparbeten och försöka utläsa vad denna problematik kan grunda sig i utifrån hur grupperna är strukturerade.