Vi lever i ett samhälle som har förändrats snabbt under kort tid. Idag efterfrågas individer som är flexibla och kan konkurrera. Skolan som apparat är den som ska forma elever till det samhället efterfrågar. Samtidigt ingår eleven i en grupp vars sammansättning kan se olika ut. Syftet med studien är därför att undersöka olika skolklassers gruppklimat och dess påverkan på elevernas studieresultat. Studien baserar sig på gruppklimatmätningar i nio olika högstadieklasser. Studien visar att beroende på vilket gruppklimat skolklasserna har så påverkar det elevernas studieresultat. Den visar också på att i vissa skolor det kan finnas behov av en extern expert på grupputveckling för att skapa en fungerande studiemiljö.

Bemanningsbranschen är idag ett etablerat område på den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsarbetets konsekvenser för individ och samhälle är ändå ett ämne som diskuteras flitigt i samhällsdebatten. Föreliggande studies syfte är att skapa förståelse för hur en organisation på ett bra sätt kan lokalisera, rekrytera och utveckla personer som kan förmedlas som arbetskraft. Studiens övergripande frågeställning är; Vilka förutsättningar ligger bakom framgångsrikt personalarbete inom ett bemanningsföretag, med grupper som är svårintegrerade på arbetsmarknaden? För att besvara frågeställningen har vi genomfört en kvalitativ fallstudie av ett bemanningsföretag som lyckas med detta arbete. Vi har intervjuat medarbetare och chefer, granskat dokument, samt genomfört direkta observationer på företaget. Empirin har analyserats i relation till teori om Human resource management. I resultatet har vi kunnat finna tio förutsättningar för framgångsrikt personalarbete inom bemanningsföretag, med grupper som är svårintegrerade på arbetsmarknaden. Samtliga förutsättningar handlar om att lägga ned mycket tid och kraft på arbetet med de mänskliga resurserna inom företaget. Studien visar att det är centralt att bry sig om de anställda, vilja att de ska må bra och samtidigt ge dem rätt förutsättningar att lyckas i arbetslivet. Välmående och tillfredsställda medarbetare presterar bättre och fungerar samtidigt som goda ambassadörer för företaget.

Heltalen och polynom tycks ha flera gemensamma egenskaper. En av heltalens egenskaper är aritmetikens fundamentalsats som säger att alla heltal kan skrivas som en produkt av primtal. Polynomen har en motsvarande egenskap, faktorsatsen, som innebär att varje polynom kan skrivas som en produkt av rotfaktorer. Denna och flera andra egenskaper som heltal och polynom har som motsvarar varandra beror inte på en slump utan på att de är besläktade. Egenskaper hos många välanvända mängder, de reella talen, de rationella talen samt heltalen kan beskrivas med gruppteori. Dessa egenskaper gäller endast över en binär operation men många intressanta och användbara egenskaper kräver två operationer. Inom denna uppsats undersöks den algebraiska strukturen ringar där många egenskaper som tas för givet beror på speciella egenskaper och därmed inte alltid finns närvarande. Efteråt studeras en speciell typ av ring kallad Euklidiska domän. Där många egenskaper som tillhör heltalen existerar i generaliserade former inom denna ring. Detta kapitel innehåller bevis som har generaliserats. Även polynomens struktur studeras och visar sig vara en Euklidisk domän. I studien används ett annat tillvägagångsätt än den traditionella där det bevisas genom idealer och PID. Uppsatsen avslutas med en kort studie av flervariabelpolynom där de egna bevisen finns varvid det ses att flervariabelpolynom med samma mängdvariabler är isomorfa.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003.

En betydelsefull åtgärd för elever i svårigheter är att insatserna riktas mot att skapa en god lärmiljö. För att nå fler elever är det väsentligt om insatserna riktas till alla skolans elever. I gymnasieförordningen (SFS 2010:2039) framgår det inte hur skolorna ska organisera grupper för att gynna elevers kunskapsutveckling. Studiens syfte är att öka kunskapen om hur några gymnasiekolor organiserar grupper i matematikundervisningen på organisationsnivå och hur några matematiklärare uppfattar effekterna av det för elever i matematiksvårigheter. För att uppnå detta syfte ställs följande specificerade frågor: Utifrån vilka ramar organiseras grupper i matematikundervisningen i några gymnasieskolor? Vilka effekter upplever berörda matematiklärare av dessa ramar för elever i matematiksvårigheter? Studien har inspirerats av fenomenografi för att beskriva och analysera lärares olika uppfattningar om gymnasiekolors organisation av grupper i matematik. I analysen har variationsteori och Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori använts för att belysa variationen i lärarnas uppfattningar på olika nivåer i organisationen. Empirin till studien är insamlad utifrån intervjuer genomförda med sex matematiklärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i olika kommuner. Resultatet visar att gymnasieskolor organiserar grupper i matematik på olika sätt. Gymnasieskolornas skillnader har berörts gällande gruppstorlek, nivågruppering, utökad tid och samarbete. Storleken på gruppen anses göra skillnad på elevers kunskapsutveckling. Optimala gruppstorleken i matematik upplevs generellt vara cirka 20 elever per grupp. De flesta lärarna påtalar att nivågruppering missgynnar elever i matematiksvårigheter, men även uppfattningen att eleverna gynnas av det förekommer. Gemensamt på de undersökta skolorna är att det finns en form av räknestuga dit eleverna kan gå för extra tid i matematik utanför lektionstid. Ofta är den schemalagd tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen, men når ändå inte alla elever på skolorna. Uppfattningen är att den utökade tiden behöver vara anpassad för den specifika elevens behov för att det ska ge effekter för elever i matematiksvårigheter. De undersökta skolorna har ibland möjlighet till att ha två vuxna i klassrummet. Den extra resursens kompetens varierar mellan skolorna. Endast en av de undersökta skolorna har specialpedagogisk kompetens inom matematik. När ämnesläraren får hjälp i klassrummet av en extra resurs utan specialpedagogisk kompetens i matematik uppges effekterna främst bli att läraren känner sig mer tillräcklig för eleverna och att det blir lugnare i klassrummet. När det finns en speciallärare eller specialpedagog med matematikkunskaper blir samarbetet på ett högre plan, där återkoppling på undervisning kan ges för att arbeta proaktivt. När specialläraren har kännedom om olika organisatoriska arbetssätt och vilka effekter det ger för elever i matematiksvårigheter ökar möjligheterna för att arbeta i förebyggande syfte, vilket i skollagen (SFS 2010:800) beskrivs som elevhälsans uppdrag.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka didaktiska faktorer som är viktiga i undervisandet av heterogena grupper i musik. Heterogena grupper avser i detta sammanhang grupper där den individuella instrumenttekniska förmågan skiljer sig elever emellan. Studien tar inspiration från aktionsforskning och använder sig av ett cykliskt arbetssätt bestående av fyra steg: planering, aktion, observation och reflektion. Materialet som ligger till grund för resultatet i studien består av videoinspelningar av fyra ensemblerepetitioner samt fokusgruppsamtal och skriftliga reflektioner i samband med repetitionerna. Resultatet bekräftar tidigare forskning om vikten av lärarens förmågor inom individanpassning och att vara väl införstådd med elevers förkunskaper. Utöver det visar även resultatet att formangivelser är en viktig faktor för att underlätta för denna typ av ensemblespel och att en roterande ensemblekonstellation kan bidra till att elever känner sig mindre obekväma att spela ett nytt instrument. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och eventuella bidrag till den pedagogiska praktiken i stort.

Denna systematiska litteraturstudie hade som syfte att undersöka vad tidigare forskning funnit gällande nivågrupperings inverkan på elevers prestationer, hur eleverna upplever nivågruppering och vilken undervisningstyp som bedrivs i de olika nivåerna inom matematikundervisning. Detta för att undersöka om nivågruppering skulle kunna vara en lösning inom matematikundervisningen gällande elevernas varierade kunskapsnivåer. Data samlades in från databasen ERIC och Linköpings Universitets egen söktjänst UniSearch. Resultatet visade att nivågruppering påverkar elevernas prestationer, akademiska självbild och deras aktivitetsgrad i klassrummet. Resultatet visade vidare att eleverna i de olika nivågrupperna upplever sin matematikundervisning på olika sätt. Vilken undervisningstyp som bedrivits inom de olika nivåerna i studierna var i de flesta fall ej specificerat. Detta problematiseras i diskussionen som en brist i den valda forskningen.

Studie- och yrkesvägledare har till uppgift att motverka ungdomars könssegregerade val till gymnasieskolan. Bakgrunden till den här studien är en statlig utredning där hälften av ungdomarna tycker att det är viktigt med män och kvinnor i yrket medan den andra hälften inte tycker det spelar någon roll. Syftet är att ytterligare belysa hur ungdomar tänker och talar om kön och könsblandade grupper.     Vilken betydelse tycker ungdomar att det har att både män och kvinnor arbetar inom ett yrke? Vilka är deras egna erfarenheter, och har könsfördelningen i olika yrken påverkat deras gymnasieval?    Genom en diskursanalys av hur en grupp ungdomar i kvalitativa intervjuer talar om kön och könsblandade arbetsgrupper framkommer att ungdomarna har tillgång till en mängd olika diskurser om kön.     Analysen visar att ungdomarna har fått goda kunskaper om genus- och jämställdhetsfrågor i skolan, och är positiva till jämställda arbetsgrupper på en strukturell nivå. Ett könsblandat arbetsliv är viktigt eftersom könen kompletterar varandra. Men kunskaperna påverkar inte deras eget yrkes- och gymnasieval: för deras personliga del spelar könsfördelningen ingen större roll. Det är vilka individerna är som har betydelse för arbetet.    Den könsblandade gruppen framträder som normativ, vidare uppvärderas manliga enkönade grupper medan kvinnliga nedvärderas, av både flickor och pojkar.  Det som upplevs som mest problematiskt är att vara ensam i grupper med det motsatta könet. Könsbrytare vill ingen i den här studien vara, då spelar könsskillnaderna stor roll.       Slutligen diskuteras hur lärare och studie- och yrkesvägledare genom att tona ner genusteorin och istället framhålla normbrytande praktiker kan förändra diskurserna eleverna har tillgång till, och på så vis påverka eleverna att göra fler könsöverskridande val till gymnasiet.

Uppsatsen utgår från intervjuer med fyra verksamma lärare i skolans yngre åldrar. Den syftar till att undersöka hur lärare resonerar kring vad som ingår i elevens språkutveckling och hur språkutvecklingen påverkas av den gruppindelning eleverna ingår i. Uppsatsen grundas i olika aspekter av språkutveckling som beskrivs av Anders Arnqvist (1993) och perspektiv på gruppindelningar som bl.a. Pasi Sahlberg och Asko Leppilampi (1998) lyfter. Resultatet visar att lärarna ser stora möjligheter för eleverna att utveckla sina språkkunskaper i grupp. De anser också att eleverna får tillfälle att utveckla de färdigheter som är del av språkutveckling under arbete i grupper. Ur resultatet framgår också att lärarna ifrågasätter hur mycket tid de lägger på att dela in eleverna i grupper och om den mängden tid är nödvändig för att utforma goda gruppindelningar för elevernas språkutveckling.

Syftet med examensarbetet är att genom intervjuer undersöka vilka erfarenheter elever har kring elevinflytande i gruppsammansättning. Detta genom att ta reda på hur eleverna tänker kring lärarsammansatta grupper respektive elevsammansatta grupper. Vidare är syftet att undersöka hur eleverna uppfattar lärarnas intention kring att sätta samman grupper. Urvalet i min undersökning är två skolor där jag intervjuade elever i skolår 3 och skolår 9, detta för att se på likheter och skillnader i deras erfarenheter kring ämnet. Utifrån läroplanens intentioner kring samspel undersöker jag elevernas erfarenheter kring att känna trygghet i en grupp. Påverkas elevinflytandet beroende på vem som sätter samman gruppen? Resultatet av undersökningen visar att eleverna inte fick det inflytande över gruppindelning som de önskade, detta uttryckte eleverna var viktigt för att ha möjlighet att känna ansvar och trygghet i klassrummet. Resultatet visar att trygghet i gruppen ger eleverna större möjlighet att våga argumentera och diskutera åsikter med varandra. Min slutsats är att det finns flera aspekter på grupparbete som redskap för lärande men där lärandet kan bero på vem som sätter samman gruppen. Slutsatsen är att lärare och elever bör reflektera över vilket elevinflytande som sker i skolan för att ständigt ställa sig frågan varför och för att eleverna ska få möjlighet att påverka gruppsammansättning.