Syftet med detta arbete är att studera det sociala samspelet i barngrupper. Eftersom det talas så mycket om social kompetens idag vill jag dels få det begreppet förklarat samt se hur det ser ut bland barn. Jag har tittat på hur barnen förhåller sig till varandra, om de visar hänsyn, lyssnar på varandra och visar varandra respekt. Arbetet innehåller en jämförelse mellan en klass som ofta jobbar i grupp och en klass som nästan aldrig jobbar i grupp. Jag ser på hur deras sätt att samarbeta skiljer sig åt. I alla grupper finns mer eller mindre tydliga roller och jag har även tittat på dessa och hur de fördelar sig i grupperna. Slutligen har jag även pratat med de olika lärarna och fått deras uppfattning av gruppers betydelse och hur de använder sig av grupper i sin klass. Det jag kommit fram till är att elever som jobbar ofta i grupp är bättre på att lyssna på varandra, visa hänsyn och föra givande diskussioner än elever som sällan jobbar i grupp, även de roller jag funnit i grupperna har skilt sig åt mellan de olika klasserna.

Syftet med studien är att få djupare insikt i på vilka sätt en orkester eller en musikutbildning kan skapa ett utvecklande och stimulerande arbetsklimat, det vill säga en miljö där varje individ ges bästa förutsättningar till utveckling såväl personligt som professionellt. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i åtanke är min avsikt att med detta examensarbete få en djupare insikt i frågeställningar som rör det förhållningssätt dessa miljöer kan ha för att verka utvecklande för alla deltagare. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om ledarskap och grupprocesser. Datamaterialet består av halvstrukturerade intervjuer med ledare och chefer som arbetar på Operahögskolan, Kungliga Musikhögskolan och på Folkoperan i Stockholm. Resultaten visar att ledarskapet har en mycket betydande roll för hur verksamheten fungerar och driver sina huvuduppgifter framåt. Det är chefen eller ledningen i orkesterverksamheten och i musikutbildningen som tillsammans med den grundläggande företagsidén skapar företagets själ och kultur. Resultatet visar att grunden i alla organisationer är människan. Att ta tillvara på människan i verksamheten och engagera henne till ett väl fungerande och respektfullt samarbete framgår i studien som en viktig nyckel till att skapa en bra, stabil och utvecklande framtid för musikorganisationen. / The purpose of the study is to gain a deeper insight into the ways in which an orchestra or an educational institution in music, can create a challenging and stimulating work environment, i.e. an environment where each individual is given the best opportunities to develop both personally and professionally. There are no more extensive research in the field. With this in mind, it is my intention of this thesis to get a deeper insight into the issues that concern the attitude these environments may have to act stimulating for all participants. The study is based on the theories of leadership and group processes. The data consists of semi-structured interviews with leaders and managers working at the University College of Opera, the Royal College of Music and at Folkoperan, all situated in Stockholm. The results show that leadership has a very significant role in how the organization works and leads its main tasks forward. It is the leader and the management of an orchestra or a music education that together with the fundamental business idea creates its soul and culture. The results also show that the foundation of any organization is people. To care for people in an organization and commit her to a well-functioning and respectful cooperation is in this study seen as an important key to create a good, safe and developing future for the organization.

No description available.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna social kompetens i gymnasieskolan. Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av social kompetens på gymnasieskolan. Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting. Jag har intervjuat en respondent från varje verksamhet. I min undersökning har jag kommit fram till att utomhuspedagogik kan främja social kompetens och tillämpas för att träna social kompetens i gymnasieskolan med hjälp av i andra verksamheter beprövade verktyg som bör anpassas till tonåringars behov. Framtida forskning för utveckling av utbildningskoncept och kompetenser är lika nödvändig som en skolpolitisk förankring av social färdighetsträning i gymnasieskolans styrdokument.

Syftet med denna undersökning är att ta del av några lärares syn på ledarskap och ledarskapets förhållande till gruppen och hur de själva anser sig vara som ledare. Undersökningen genomfördes på ett kvalitativt tillvägagångssätt där sex lärare intervjuades. Det framkom att lärarna tänker olika mycket på sitt ledarskap och hur deras ledarskap påverkar elevgruppen. Något som alla var överens om var att det inte är någon lätt uppgift att leda en grupp med flera skilda individer och att det krävs flera olika ledarroller för att tillmötesgå alla. Undersökningen visar att lärarna har en positiv bild av begreppet ledarskap, deras tankar kring ett gott ledarskap resulterade i åtta nyckelord som beskriver viktiga funktioner för läraren som ledare. Dessa är demokratisk, målinriktad, konfliktvan, lyhörd, omtänksam, självreflekterande, trygg och tydlig. Ledarens betydelse för gruppen är enligt lärarna stor, eftersom de anser att det är ledaren som formar hur gruppen blir. Som framtida lärare ser vi detta som en spännande och utmanande uppgift.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass. Resultatet visade att det var skillnad på att arbetamed en stor respektive en liten grupp, och att vad pedagogen gör med gruppen kan varaavgörande för hur gruppen uppfattades. Det antal elever i en grupp som pedagogerna ansågsom liten stämde inte överens med litteraturen. Pedagogerna ansåg att en liten grupp var engrupp på cirka 10-15 elever men enligt litteraturen är en liten grupp cirka 6 personer. Från ettelevperspektiv ansåg pedagogerna att eleverna trivdes bäst med att få tillhöra en liten grupp.

<p>I detta arbete undersöker jag hur modelleringsgrupper sätts samman och hur det går att få dem att samverka på ett tillfredsställande sätt. Min undersökning är gjord med projektledare och modelleringsledare på olika företag och organisationer i Skövde.</p><p>Rapporten inleds med en introduktion och en bakgrund till ämnet. Först kommer en kort presentation av informationssystem, systemutveckling, verksamhetsanalys och modellering sedan följt av en djupare presentation av grupper.</p><p>För att genomföra min undersökning började jag med att göra en litteraturstudie som resulterade i ett ramverk. Ramverket kan ses som en sammanställning av den litteratur jag studerat. Undersökningen genomförde jag genom att göra besöksintervjuer och resultatet från undersökningen jämförde jag först inbördes med varandra och slutligen med mitt ramverk.</p><p>Resultatet visar att de flesta modelleringsgrupper innehåller sex till tio deltagare. Av resultatet framgår också att vid sammansättningen är det vanligast att de som har tid att avsätta får ingå i modelleringsgruppen och inte de som egentligen borde vara med, med tanke på domänkunskap och social förmåga. En annan viktig punkt visar också att ingen av intervjupersonerna analyserar och hanterar konflikter.</p>

<p>Människor verkar generellt handla och uppträda på sätt som ger fördelar till dem själva och de grupper de är medlemmar i. Fördelarna gäller resurser, status, prestige men också socialt fördelaktigt beteende. Beaupré och Hess (2003) fann att människor ansåg medlemmar ur sin egna etniska grupp vara gladare än människor från andra etniska grupper. För att undersöka om icke socialt sammansatta grupper skulle attribuera gladare ansiktsuttryck till den egna gruppen, innegruppen, framför andra grupper, utegrupper, replikerades studien i minimala grupper. Det visade sig att innegruppen oftare favoriserades med glada ansiktsuttryck medan utegruppen oftare attribuerades neutrala ansiktsuttryck.</p>

<p>Arbetet behandlar nivågruppering i matematik i grundskolan, en grupperingsform som är vanlig framförallt i matematik. Forskning ger inga tydliga svar på om nivågruppering är bra eller dåligt för elevernas prestationer. Klart är dock att positiva resultat kan uppnås förutsatt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskaper och erfarenheter. Men det finns också ett flertal dokumenterade svårigheter och risker. Uppsatsen innehåller både forskning och debatt kring nivågruppering samt en egen intervjustudie.</p><p>Syftet med uppsatsen är att besvara de tre frågeställningarna: Vad har lärare för erfarenheter av och attityder till nivågruppering? Hur ser lärare på kunskapsmässig heterogena grupper? samt Hur beskriver lärarna att undervisningen bedrivs i de olika nivågrupperna?</p><p>Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex matematiklärare för år 7 till år 9 på en skola i Östra Götaland. Av resultatet framgår att lärarna är positiva till nivågruppering; de uppger många fördelar med att undervisa homogena grupper, men ser även en del nackdelar, främst i långsamma grupper. Resultaten av nivågruppering är svårmätta, men de snabbaste och långsammaste grupperna anses gynnas mest. Nivågruppering är ett sätt att tackla problemen som uppstår i undervisningen av heterogena klasser, tycker lärarna. Undervisningen på den undersökta skolan anpassas efter elevernas lärhastighet. Den största skillnaden i undervisningen mellan nivågrupperna är tempot och svårighetsgraden av uppgifter, där långsamma grupper arbetar med grundläggande kunskaper medan snabba grupper ägnar sig mest åt fördjupning.</p>

<p>Arbetet handlar om grupper och gruppers klimat. Genom litteraturstudier, intervjuer med lärare och en elevundersökning har jag försökt att besvara frågeställningarna. Frågeställningarna är fokuserade på vad som kännetecknar ett positivt respektive negativt gruppklimat och hur man som lärare kan arbeta för att skapa ett positivt klimat. </p><p>Resultatet av undersökningen är att tryggheten är grunden för ett bra gruppklimat, de intervjuade lärarna betonade att ett gott klimat är avgörande för att eleverna ska kunna ta till sig av de kunskaper som lärs ut i skolan. Det som eleverna betonade som viktigt för att de ska trivas i skolan är att de har bra kompisar och en bra lärare som kan hålla ordning på klassen, flertalet av eleverna trycket på att de vill ha arbetsro när de arbetar.. Läraren ska även hålla i lektioner som är roliga och varierade. För att skapa ett bra klimat inomgruppen arbetar lärarna med olika typer av övningar, som t.ex. Projekt Charlie, och även med trygghetsgrupper i olika former.</p>